Tartu universitet (tidigare Dorpats universitet; estniska: Tartu Ülikool; latin: Universitas Tartuensis), är ett statligt universitet i Tartu i Estland, grundat 1632 under svenskt styre. Det har tidigare hetat Academia Gustaviana (1632–1665) och Academia Gustavo-Carolina (1690–1710).
Tartu universitet är i dag Estlands största universitet, med filialer på andra estniska orter. Det har ungefär 18 000 studenter, varav ungefär 10 000 i Tartu, och har elva fakulteter.
Historik
Academia Gustaviana 1632–1665
Dorpats universitet grundades i Svenska Livland som Academia Gustaviana på initiativ av Petrus Kenicius[1] och dåvarande generalguvernören Johan Skytte[2] som en omvandling av det i oktober 1630 inrättade akademiska gymnasiet i staden. Det fick sitt stadfästelsebrev av kung Gustav II Adolf, undertecknat den 30 juni 1632 i lägret vid Nürnberg. Johan Skytte var universitetets kansler och Jakob Skytte dess förste rektor 1632–1633; han efterträddes av den baltisk-tyske teologen Andreas Virginus 1633 och juristen Heinrich Hein 1633–1634.
En av de första professorerna var Johann Wilhelm von Krause, professor i agronomi, teknik och arkitektur, och som också ritade universitetets första byggnader. En annan var Gustav von Ewers, professor i historia, statistik och geografi 1810–1826 samt i juridik från 1816, samt långvarig rektor 1818–1830.
Den förste studenten var Bengt Baaz (senare adlad Ekehielm), som efter studier i Rostock och Uppsala immatrikulerades 1632 och tog magistergraden 1633.
Universitetet inrättades som Sveriges andra universitet efter Uppsala universitet. Under kung Karl X Gustavsryska krig 1656–1661 flyttades universitetet till Reval (nuvarande Tallinn) 1656. Efter det att ryssarna intagit Dorpat stängdes det 1665.
Academia Gustavo-Carolina 1690–1710
Nya statuter för universitet utfärdades 1689, och året därpå återinvigdes universitetet som Academia Gustavo-Carolina med teologen Olaus Moberg som rektor och med tio professorer.
I samband med en svår hungersnöd flyttades universitetet i augusti 1699 till Pernau (nuvarande Pärnu). Där verkade det till 1710, då verksamheten lades ned på grund av stora nordiska kriget.
Från 1802
Genom åren har Tartu universitet fått nya herrar vid ett flertal tillfällen och lagts ned och återupprättats om vartannat. År 1802 återupprättades det som Kaiserliche Universität zu Dorpat, ett tyskspråkigt universitet i Kejsardömet Ryssland. Det russifierades 1893, och fick då namnet Kaiserliche Universität Jurjew. I samband med Estlands självständighet upprättades universitetet som RepublikenEstlands universitet 1919. Under Sovjetunionens ockupation 1940–1941 och 1944–1989 skedde åter en viss russifiering, även om estniska förblev det huvudsakliga undervisningsspråket. Universitetet hette då Tartus statliga universitet.
Sedan Estlands självständighet 1991 ligger Tartu universitet återigen under den estniska staten. Antalet studenter ökade från 6 500 till 12 200 mellan 1989 och 2000. Sedan 1999 har en organisatorisk centralisering skett i linje med Bolognaprocessen.[3]
Jaak Aaviksoo, ”Estonia: The University of Tartu”, i Ten Years After and Looking Ahead: A Review of the Transformations of Higher Education in Central and Eastern Europe, red. Leland Conley Barrows (Bucharest: UNESCO, 2000), s. 59–81.
Johan Bergman, Universitetet i Dorpat under svenska tiden. Gustaf II Adolfs sista kulturskapelse (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1932).
Georg von Rauch, Die Universität Dorpat und das Eindringen der frühen Aufklärung in Livland 1690–1710 (Essen: Essener Verlagsanstalt, 1943).
Henrik Sandblad, ”Om Dorpats universitet under dess äldsta skede 1632-1656”, i Lychnos. Lärdomshistoriska samfundets årsbok1975–1976 (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1977), s. 211–235.
Källor
Noter
^Gezelius, Georg (1778-1787). Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige och lärde svenske män, af Georg Gezelius, volym 1-4. 1778-1787.. Stockholm: Magnus Swederus. Libris2400417, volym 2
Tartu Tartu universitet Tartu stad Fredsfördraget i Tartu Tartu universitetsmuseum Tartu Vabadussõja mälestussammas Tartu konsthögskola Tartu konstskola Tartu kommun Tartu universitets konstmuseum Tartus flygplats Stenbron, Tartu JK Tammeka Tartu Tartu konstmuseum Tartu kontrakt Tartu universitetssjukhus Tartu universitetsbibliotek Tartu universitets naturhistoriska museum Tartumaa Tartu universitets huvudbyggnad Biskopsslottet i Tartu Tartu Maria församling Tartu universitets botaniska trädgård Tartu observatorium Tartu domkyrka Tartu-Maarja socken Rådhustorget, Tartu Tartu Maraton Fr…
edsfördraget i Tartu (Estland-Ryssland) Tartu Rose Slaget om Tartu Sankt Johannes kyrka, Tartu Pauluskyrkan, Tartu Gustav II Adolfs staty, Tartu Tartu (1931) Den stora stadsbranden i Tartu Studentorganisationer vid Tartu universitet Kesklinn, Tartu Biskopsdömet Dorpat Tartu Eesti Naesterahva Selts Lista över rektorer för Tartu universitet Mustjärv, Tartumaa