Gabriel Falkenberg (af Sandemar), född 5 juni 1646, död 30 maj 1714 i Stockholm, var en svensk greve och ämbetsman.
Gabriel Falkenberg anställdes först vid hovet som kammarherre och utnämndes 1678 till landshövding i Södermanlands län. 1687 upphöjdes han i friherrligt och 1693 i grevligt stånd och skrev sig då som greve till Sandemar (vars byggherre han var) och friherre till Odensviholm.
År 1693 utnämndes han även till kungligt råd [3] och president i Åbo hovrätt. 1703 förflyttades han från Åbo till Svea hovrätt [4] och blev samma år Åbo universitetskansler.
Gabriel Falkenberg dog 1714 ogift i Stockholm och slöt själv sin grevliga ätt. Han var son till Conrad Falkenberg och bror till Henrik Falkenberg.
Svensk uppslagsbok, Lund 1930