Ebbe Gyllenstierna af Lundholm , född 12 november 1911 i Engelbrekts församling i Stockholms stad , död 14 maj 2003 i Oscars församling i Stockholm ,[ 1] var en svensk friherre av Gyllenstierna af Lundholm och militär .
Biografi
Gyllenstierna avlade officersexamen vid Krigsskolan 1932 och utnämndes samma år till fänrik vid Livregementet till häst ,[ 2] där han befordrades till löjtnant 1936.[ 3] Han var militärattaché vid ambassaden i Bryssel 1936–1937,[ 4] varefter han utnämndes till ryttmästare vid Skånska kavalleriregementet 1941[ 5] och till kapten i Generalstabskåren 1943.[ 2] Därefter var han adjutant hos chefen för armén 1943–1944, tjänstgjorde vid staben i III. militärområdet från 1944,[ 4] vid Arméstaben [ 6] och var lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan 1945–1948.[ 4] [ 6] Han var ryttmästare i kavalleriet från 1948, befordrades till major i Generalstabskåren 1952, tjänstgjorde vid Försvarets sjukvårdsstyrelse från 1952[ 2] och var åter lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan 1953–1955.[ 4] [ 6] Efter att ha befordrats till överstelöjtnant 1955[ 2] var han bataljonschef vid Västerbottens regemente från 1957[ 2] [ 6] och chef för svenska FN-bataljonen i Gaza 1959. År 1960 befordrades han till överste ,[ 4] varpå han var arméattaché vid ambassaden i Paris med sidoackreditering vid ambassaden i Bern 1960–1965.[ 4] [ 6] Åren 1966–1972 var Gyllenstierna sekundchef vid Livregementets grenadjärer , varpå han inträdde i reserven 1972.[ 2]
Ebbe Gyllenstierna som idrottare.
Ebbe Gyllenstierna invaldes 1956 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien .[ 2] Han var sekreterare i Kungliga Patriotiska Sällskapet 1973–1987.[ 4]
Gyllenstierna var också verksam som idrottare inom modern femkamp och deltog bland annat i olympiska sommarspelen 1936 .[ 4]
Ebbe Gyllenstierna var son till friherre Göran Gyllenstierna af Lundholm och Anna Neijber. Han gifte sig, och blev änkling, tre gånger: första gången 1936 med Eva Svennilson (1915–1966), andra gången 1970 med Maj Dalén (1908–1983) och tredje gången 1990 med Else Muusfeldt (1921–1998).[ 4] Han är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[ 7]
Utmärkelser
Referenser
^ Sveriges dödbok 1901–2009 , DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
^ [a b c d e f g ] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 . Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 160. ISBN 91-630-4181-2 .
^ Sveriges statskalender för skottåret 1940 . Uppsala. 1940. sid. 318. https://runeberg.org/statskal/1940/0318.html .
^ [a b c d e f g h i ] Jönsson, Lena, red (2000). Vem är det 2001 . Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. sid. 419 .
^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter . Stockholm: Probus Förlag. sid. 86. ISBN 91-87184-74-5 .
^ [a b c d e ] Welin, Gustaf (2003). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2003): sid. 3.
^ SvenskaGravar
^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964 . Uppsala. 1964. sid. 109 .
^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968 . Uppsala. 1968. sid. 100 .
^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 37, digital avbildning .
Vidare läsning