PROFILBARU.COM

	Krigshögskolan; (KHS)
Information
Officiellt namn	Kungl. Krigshögskolan
Datum	1866–1961
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Roll	Officershögskola
Del av	Chefen för Armén
Storlek	Skola
Högkvarter	Stockholms garnison
Förläggningsort	Stockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

För den finländska försvarsmaktens tidigare utbildningsanstalt, se Krigshögskolan (Finland).

Krigshögskolan (KHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1866–1961. Skolan var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.^[1]^[2]

Historik

Krigshögskolan (KHS) var det namn som det tidigare Högre artilleriläroverket i Marieberg antog i november 1866.^[3]^[4] Högre artilleriläroverket, ursprungligen skapat för att utbilda officerare till artilleriet inom Sveriges armé hade 1832 öppnats även för andra truppslag. År 1878 skedde en omorganisation, då den dittillsvarande Krigshögskolan delades upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning inom armén, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för specialistutbildning inom arméns mer tekniskt orienterade truppslag. Initiativtagare till förändringen anses ha varit dåvarande översten, senare generalmajoren Hugo Raab, som var chef för Generalstaben.

Syftet med förändringen var att bedriva krigsvetenskaplig utbildning för blivande aspiranter i generalstabskåren, som redan hade genomgått grundläggande officersutbildning. Innehållet i utbildningen var högre militär undervisning samt språk- och ridundervisning åt ett antal officerare ur armén vilka antogs efter särskild inträdesprövning. Utbildningen var tvåårig. Under Krigshögskolans första år påbörjades utbildning varje år med jämnt ordningsnummer och omfattade 20-40 officerare per kurs. Från 1905 skedde intagning varje år, med 25 elever per kurs.

Den 1 oktober 1951 införlivades Artilleri- och ingenjörhögskolans (AIHS) högre kurser. Skolan omfattade därefter en stabslinje, en vapenteknisk linje, en ingenjörlinje och en fortifikationslinje (med elever från både marinen och flygvapnet).^[2]

Krigshögskolan bestod till den 30 september 1961, då den sammanfördes den 1 oktober 1961 med svenska flygvapnets och svenska marinens motsvarande skolor och bildade Militärhögskolan, som sedan 1 januari 1997 är Försvarshögskolan.^[1]

Krigshögskolor från 1983

Beteckningen Krigshögskola (KHS) återupptogs senare som beteckning på den vidareutbildning på mellannivå för officerare som blev resultatet av att den nya befälsordningen (NBO) infördes 1983. Utbildningen skedde försvarsgrensvis och låg till grund för befordring till löjtnant och kapten, medan den grundläggande officersutbildningen skedde inom ramen för officershögskola (OHS). De olika krigshögskolorna fanns på följande platser:

Armén: Karlberg
Marinen: Haninge garnison
Flygvapnet: Uppsala garnison

I samband med reformer sammanfördes utbildningen den 1 januari 1999 vid OHS och KHS till tre försvarsmaktsgemensamma utbildningsenheter som benämndes Militärhögskolan Halmstad, Militärhögskolan Karlberg och Militärhögskolan Östersund.

Förläggningar och övningsplatser

När den nya skolan bildades den 1 augusti 1878 kom den att förläggas till Generalstaben vid Birger Jarls torg 10. Från den 1 oktober 1905 kom skolan även att ha lokaler vid Gamla riksdagshuset på Birger Jarls torg 5. Den 1 oktober 1908 flyttades skolan till Kungliga arméförvaltningen lokaler på Munkbrogatan 2. Krigshögskolans sista adress blev Generalitetshuset på Östermalmsgatan 87, dit skolan förlades den 1 april 1913.^[1]

Skolchefer

1866–1870: Claës Gustaf Breitholtz
1870–1878: Knut Henrik Posse
1878–1883: Johan Olof Billdau Stecksén
1883–1886: Hemming Gadd
1886–1889: Adolf Malmborg
1889–1891: Carl Axel Nordenskjöld
1892–1900: Carl Otto Nordensvan
1900–1902: Hugo Jungstedt
1902–1904: Lars Tingsten
1904–1905: Birger Sergel
1905–1906: Constantin Fallenius
1906–1913: Thorsten Rudenschöld
1913–1915: Carl A:son Sjögreen
1915–1918: Gösta Lilliehöök
1918–1919: Oscar Nygren
1919–1922: Hugo Wikner
1922–1926: Erik Testrup
1926–1930: Harald Malmberg
1928–1929: Martin Hanngren (Tf.)
1930–1932: Sture Gadd (Tf. 1929)
1932–1935: Folke Högberg
1935–1937: Einar Björk
1937–1940: Samuel Lars Åkerhielm
1939–1939: Magnus Dyrssen (Tf.)
1940–1942: Carl August Ehrensvärd
1942–1942: Viking Tamm (Tf. 1941)
1942–1946: Richard Åkerman
1946–1949: Hilding Kring
1949–1952: Carl Fredrik Lemmel
1952–1955: Hadar Cars
1955–1959: Gunnar af Klintberg
1959–1961: Erik Rosengren

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Kungl. Krigshögskolan	1866-11-??	–	1878-07-31
Kungl. Krigshögskolan	1878-08-01	–	1961-09-30

**Beteckningar**
KHS	1866-11-??	–	1950-??-??
AKHS	1950-??-??	–	1951-??-??
KHS	1951-??-??	–	1961-09-30

**Förläggningsorter**
Stockholms garnison (F)	1866-11-??	–	1961-09-30

Galleri

Se även

Referenser

Noter

^ [a b c] Holmberg (1993), s. 59
^ [a b] ”Krigshögskolan”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Krigsh%C3%B6gskolan&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=2&postid=Arkis+e3dc9e97-0537-4660-a73b-10fbf0598205&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder. Läst 29 september 2017.
^ Nationalencyklopedin, band 11 (1993), s. 405, uppslagsordet Krigshögskolan
^ Krigshögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Tryckta källor

Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6