Axel Ringvall
Axel Wilhelm Ringvall, född den 17 augusti 1860 i Stockholm, död den 21 december 1927 i samma stad,[1] var en svensk skådespelare, revyartist och operettsångare.
Biografi
Ringvall scendebuterade i Uppsala 1880 hos det Fröbergska sällskapet i rollen som Briquet i Nya garnisonen eller Sju flickor i uniform och blev kvar hos Fröberg till 1882. Därefter i roller på Tivoli i Kristiania, på Djurgårdsteatern och Södra Teatern. Från hösten 1884 och fram till våren 1887 var han fast engagerad hos Frithiof Carlbergs operettsällskap i en säsong för att sedan flytta till "Murre" Fröbergs sällskap. Där stannade han till våren 1894.
Till sist hamnade han 1898 hos Albert Ranft och där blev han den komiska operettbegåvningen, inte minst på Oscarsteatern, allt ifrån dess öppnande 1906. Berömda roller var Pomasrel i Kyska Susanna 1911 och Inmari i Geishan 1913. Han lyckades också klara övergången till moderna operetter och spelade Baron Zeta i Glada änkan 1907 och Couder i Dollarprinsessan 1910. Under sju somrar var han ledare för Brunnshusteatern i Helsingfors och i tre somrar för Kristallsalongen på Djurgården.
Han var även en duktig vissångare och for på vis- och deklamationsturnéer där han gärna sjöng ur Elias Sehlstedts repertoar. Han medverkade också på ett stort antal grammofoninspelningar.
Under tiden 1908-1927 hade han elva filmroller av vilka kan nämnas som Onkel Bräsig i Livet på landet 1924. En roll som han även spelade på teaterscener vid olika tillfällen.
Ringvall var gift med operettsångerskan Bertha Wallin. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [2]
Filmografi (urval)
Teater
Roller (ej komplett)
År |
Roll |
Produktion |
Regi |
Teater
|
1894 |
Podostan i Bergamo |
Lilla frun Charles Lecocq, Eugène Leterrier och Albert Vanloo |
|
Vasateatern[3]
|
Saint-Clair, aktör |
Lilla mamma Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru |
|
Vasateatern[4]
|
Timofey Gawrilowitsch Kantschukoff, rysk general |
Fatinitza Franz von Suppé |
|
Vasateatern[5]
|
1898 |
Markis Inmari |
Geishan Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank |
|
Vasateatern[6]
|
1901 |
Troupeau, f.d. lamphandlare |
Bellevilles mö Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell |
Axel Bosin |
Södra Teatern[7]
|
1903 |
Frank, fängelsedirektör |
Läderlappen Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée |
|
Vasateatern[8]
|
1905 |
Kungen av Aragonien |
Både hjärta och hand Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume |
|
Östermalmsteatern[9]
|
Gargousse |
Surcouf Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot |
Axel Ringvall |
Östermalmsteatern[10]
|
|
Madame Scherry Hugo Felix och Maurice Ordonneau |
|
Östermalmsteatern[11]
|
Polismästaren |
Landsvägsriddarna Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held |
|
Östermalmsteatern[12]
|
Jupiter |
Orfeus i underjorden Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy |
|
Östermalmsteatern[13]
|
1906 |
|
Lilla drottningen Léon Xanrof och Michel Carré |
|
Östermalmsteatern[14][15]
|
Papillon |
Hertiginnan av Danzig Ivan Caryll och Henry Hamilton |
|
Östermalmsteatern[16]
|
Pietro |
Frihetsbröderna Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy |
|
Oscarsteatern[17][18]
|
1907 |
Maroufle |
Lille hertigen Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy |
|
Oscarsteatern[19]
|
Baron Mirko Zeta |
Glada änkan Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein |
Axel Bosin |
Oscarsteatern[20][21]
|
Niklas |
Talismanen, eller De bägge rödhåriga Johann Nestroy |
|
Oscarsteatern[22]
|
|
Skytte-Lisa Edmund Eysler och Karl Lindau |
|
Oscarsteatern[23]
|
Gargousse |
Surcouf Robert Planquette och Henri Chivot |
|
Oscarsteatern[24]
|
|
Boccaccio Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée |
|
Oscarsteatern[25]
|
|
Ambassadören Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet |
Emil Linden |
Oscarsteatern[26]
|
1908 |
Frank |
Läderlappen Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée |
|
Oscarsteatern[27]
|
John Couder |
Dollarprinsessan Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum |
Axel Bosin |
Oscarsteatern[28]
|
1909 |
Greve Timotej |
Fatinitza Franz von Suppé |
|
Oscarsteatern[29]
|
Generaldirektören |
Frånskilda frun Leo Fall |
|
Oscarsteatern
|
Furst Krakowski |
Fortunas gunstling Karl Gilck |
Carl Barcklind |
Oscarsteatern[30]
|
Alkalden |
Skatten Helfrid Lambert |
|
Oscarsteatern[31][32]
|
Ollendorf |
Tiggarstudenten Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell |
|
Oscarsteatern[31]
|
1910 |
Radabüm |
Mahomets paradis Robert Planquette och Henri Blondeau |
|
Oscarsteatern[33]
|
Kálmán Zsupan |
Zigenarbaronen Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer |
|
Oscarsteatern[34]
|
1911 |
Calchas |
Sköna Helena Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy |
|
Oscarsteatern[35][36]
|
Polisministern |
Vackra ladyn Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar |
Emil Linden |
Oscarsteatern[37]
|
Pomarel |
Kyska Susanna Jean Gilbert och Georg Okonkowski |
|
Oscarsteatern[38]
|
|
Wienerblod Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller |
|
Oscarsteatern[39]
|
1912 |
Pietro |
Frihetsbröderna Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy |
Albert Ranft |
Oscarsteatern[40]
|
|
Stockholmsgreker, eller Olympen-Stadsgården-Stadion, revy Emil Norlander |
Axel Ringvall |
Kristallsalongen[41]
|
|
Kvinnohataren Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau |
Emil Linden |
Oscarsteatern[42]
|
|
Prinsen av Burgund Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky |
|
Oscarsteatern[43]
|
Konung Magawewe |
Gri-Gri Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel |
Emil Linden |
Oscarsteatern[44]
|
Karl X Gustav |
Biografflugan Walter Kollo och Willy Bredschneider |
|
Oscarsteatern[45]
|
1913 |
Mikadon |
Mikadon W.S. Gilbert och Arthur Sullivan |
August Bodén |
Oscarsteatern[46]
|
|
Tjusiga Magnusson, eller En Venustävlan på Munkbron, revy Emil Norlander |
Axel Ringvall |
Kristallsalongen[47]
|
1915 |
Poire, impressario |
Madame Szibill Victor Jacobi |
Oskar Textorius |
Oscarsteatern[48]
|
|
Lyckoflickan Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot |
Axel Ringvall |
Oscarsteatern[49]
|
1916 |
|
Lotta gråter och Kalle skrattar (Jeanne qui pleure et Jean qui rit) Jacques Offenbach, Charles Nuitter och Étienne Tréfeu |
|
Kristallsalongen
|
|
Pinetdrottningen, eller Stockholmskannibaler på krigsstråt, revy Emil Norlander |
Axel Hultman |
Kristallsalongen[50]
|
1917 |
Leopold Maria |
Csardasfurstinnan Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach |
Oskar Textorius |
Oscarsteatern[51][52]
|
|
Jungfruburen Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté |
|
Oscarsteatern[53]
|
1919 |
|
Mr Jack Anders Eje och Fred Winter |
Carl Barcklind |
Oscarsteatern[54]
|
1920 |
|
En balnatt Oscar Straus, Leopold Jacobson och Robert Bodanzky |
Elvin Ottoson |
Oscarsteatern[55]
|
Lambertuccio |
Boccaccio Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée |
Carl Barcklind |
Oscarsteatern[56]
|
1921 |
|
Damen i hermelin Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch |
Carl Barcklind |
Oscarsteatern[57]
|
Överste Ollendorff |
Tiggarstudenten Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell |
Elvin Ottoson |
Oscarsteatern[58]
|
1922 |
Lucullus |
Lucullus Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch |
Carl Barcklind |
Oscarsteatern[59]
|
1923 |
|
Greven av Luxemburg Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[60]
|
Lord Webster |
Katja Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[61]
|
|
Madame Pompadour Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[62]
|
Konung Magawewe |
Gri-Gri Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel |
Elvin Ottoson |
Oscarsteatern[63]
|
1924 |
|
På hal is Franz Arnold och Ernst Bach |
Knut Nyblom |
Vasateatern[64]
|
|
Rajhan Anders Eje och Fred Winter |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[65]
|
Fursten |
Operettprinsessan Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[66]
|
Det österrikiske sändebudet |
Kvinnan i purpur Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[67]
|
1925 |
Karl Stephan Liebenberg |
Grevinnan Mariza Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[68]
|
Jultomten |
Julstjärnan Sverre Brandt och Johan Halvorsen |
Nils Johannisson |
Oscarsteatern[69]
|
1927 |
Pampylos |
Cleopatras pärlor Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald |
Oskar Textorius |
Vasateatern[70][71]
|
Regi (ej komplett)
Rollporträtt
Referenser
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Hitta graven
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-08/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 5 mars 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-12-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-12-01&to=1894-12-31. Läst 26 april 2016.
- ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019.
- ^ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ [a b] Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118081040/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/50325/gupea_2077_50325_1.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233538/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015.
- ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36
- ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-11/13191a/3. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015.
- ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015.
- ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015.
- ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015.
- ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 192. Libris 1404046
- ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015. Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015.
- ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909.
- ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”'Sköna Helena' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-30/14157/7. Läst 7 augusti 2015.
- ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
- ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015.
- ^ Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024.
- ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016.
- ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123085730/http://www2.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015.
- ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015. Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015.
- ^ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015.
- ^ Anna-Lisa (2 juni 1913). ”Norlandersrevyen på Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-06-02/15459/6. Läst 21 april 2024.
- ^ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016.
- ^ [a b] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015.
- ^ X. X. (2 juni 1916). ”Sommarrevyerna”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1916-06-02/148/6. Läst 21 april 2024.
- ^ ”Musikverket”. Czardasfurstinnan. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24978&pos=22. Läst 24 juni 2015.
- ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015.
- ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305035921/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-02/236/11. Läst 21 juli 2015.
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760
- ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
- ^ Rosengren (1948), sid 68
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 13. 31 mars 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-03-31/86/13. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015.
- ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (20 januari 1924). ”Axel Ringvall på Vasateatern: 'På hal is' – Spex, sällskapsteater, karusell och diagonaltramp”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-20/19/6. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015.
- ^ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015.
- ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
- ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017.
- ^ Musik- och teaterbloggen
- ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Rosengren (1948), sid 122
Källor
- Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12, Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 214. Libris 7665090. ISBN 91-7752-270-2
- Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 168-169. Libris 1404046
Vidare läsning
- Ailly, Sven d' (1918). Axel Ringvall som skådespelare och människa. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 2. Stockholm. Libris 1528324
Externa länkar
|
|