Axel Ringvall

Axel Ringvall
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdröm på Oscarsteatern 1908.
Axel Ringvall som Greve Lothar i En valsdrömOscarsteatern 1908.
FöddAxel Wilhelm Ringvall
17 augusti 1860
Stockholm
Död21 december 1927 (67 år)
Stockholm
Aktiva år1880-1927
MakaBertha Wallin
(1883-1927)
IMDb SFDb

Axel Wilhelm Ringvall, född den 17 augusti 1860 i Stockholm, död den 21 december 1927 i samma stad,[1] var en svensk skådespelare, revyartist och operettsångare.

Biografi

Ringvall scendebuterade i Uppsala 1880 hos det Fröbergska sällskapet i rollen som Briquet i Nya garnisonen eller Sju flickor i uniform och blev kvar hos Fröberg till 1882. Därefter i roller på Tivoli i Kristiania, på Djurgårdsteatern och Södra Teatern. Från hösten 1884 och fram till våren 1887 var han fast engagerad hos Frithiof Carlbergs operettsällskap i en säsong för att sedan flytta till "Murre" Fröbergs sällskap. Där stannade han till våren 1894.

Till sist hamnade han 1898 hos Albert Ranft och där blev han den komiska operettbegåvningen, inte minst på Oscarsteatern, allt ifrån dess öppnande 1906. Berömda roller var Pomasrel i Kyska Susanna 1911 och Inmari i Geishan 1913. Han lyckades också klara övergången till moderna operetter och spelade Baron Zeta i Glada änkan 1907 och Couder i Dollarprinsessan 1910. Under sju somrar var han ledare för Brunnshusteatern i Helsingfors och i tre somrar för KristallsalongenDjurgården.

Han var även en duktig vissångare och for på vis- och deklamationsturnéer där han gärna sjöng ur Elias Sehlstedts repertoar. Han medverkade också på ett stort antal grammofoninspelningar.

Under tiden 1908-1927 hade han elva filmroller av vilka kan nämnas som Onkel Bräsig i Livet på landet 1924. En roll som han även spelade på teaterscener vid olika tillfällen.

Ringvall var gift med operettsångerskan Bertha Wallin. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [2]

Filmografi (urval)

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1894 Podostan i Bergamo Lilla frun
Charles Lecocq, Eugène Leterrier och Albert Vanloo
Vasateatern[3]
Saint-Clair, aktör Lilla mamma
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru
Vasateatern[4]
Timofey Gawrilowitsch Kantschukoff, rysk general Fatinitza
Franz von Suppé
Vasateatern[5]
1898 Markis Inmari Geishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank
Vasateatern[6]
1901 Troupeau, f.d. lamphandlare Bellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Axel Bosin Södra Teatern[7]
1903 Frank, fängelsedirektör Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Vasateatern[8]
1905 Kungen av Aragonien Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume
Östermalmsteatern[9]
Gargousse Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot
Axel Ringvall Östermalmsteatern[10]
Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau
Östermalmsteatern[11]
Polismästaren Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held
Östermalmsteatern[12]
Jupiter Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Östermalmsteatern[13]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré
Östermalmsteatern[14][15]
Papillon Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton
Östermalmsteatern[16]
Pietro Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[17][18]
1907 Maroufle Lille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[19]
Baron Mirko Zeta Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Axel Bosin Oscarsteatern[20][21]
Niklas Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy
Oscarsteatern[22]
Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau
Oscarsteatern[23]
Gargousse Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot
Oscarsteatern[24]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Oscarsteatern[25]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil Linden Oscarsteatern[26]
1908 Frank Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Oscarsteatern[27]
John Couder Dollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum
Axel Bosin Oscarsteatern[28]
1909 Greve Timotej Fatinitza
Franz von Suppé
Oscarsteatern[29]
Generaldirektören Frånskilda frun
Leo Fall
Oscarsteatern
Furst Krakowski Fortunas gunstling
Karl Gilck
Carl Barcklind Oscarsteatern[30]
Alkalden Skatten
Helfrid Lambert
Oscarsteatern[31][32]
Ollendorf Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Oscarsteatern[31]
1910 Radabüm Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau
Oscarsteatern[33]
Kálmán Zsupan Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer
Oscarsteatern[34]
1911 Calchas Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[35][36]
Polisministern Vackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar
Emil Linden Oscarsteatern[37]
Pomarel Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski
Oscarsteatern[38]
Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller
Oscarsteatern[39]
1912 Pietro Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert Ranft Oscarsteatern[40]
Stockholmsgreker, eller Olympen-Stadsgården-Stadion, revy
Emil Norlander
Axel Ringvall Kristallsalongen[41]
Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau
Emil Linden Oscarsteatern[42]
Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Oscarsteatern[43]
Konung Magawewe Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel
Emil Linden Oscarsteatern[44]
Karl X Gustav Biografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider
Oscarsteatern[45]
1913 Mikadon Mikadon
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan
August Bodén Oscarsteatern[46]
Tjusiga Magnusson, eller En Venustävlan på Munkbron, revy
Emil Norlander
Axel Ringvall Kristallsalongen[47]
1915 Poire, impressario Madame Szibill
Victor Jacobi
Oskar Textorius Oscarsteatern[48]
Lyckoflickan
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot
Axel Ringvall Oscarsteatern[49]
1916 Lotta gråter och Kalle skrattar (Jeanne qui pleure et Jean qui rit)
Jacques Offenbach, Charles Nuitter och Étienne Tréfeu
Kristallsalongen
Pinetdrottningen, eller Stockholmskannibaler på krigsstråt, revy
Emil Norlander
Axel Hultman Kristallsalongen[50]
1917 Leopold Maria Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Oskar Textorius Oscarsteatern[51][52]
Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Oscarsteatern[53]
1919 Mr Jack
Anders Eje och Fred Winter
Carl Barcklind Oscarsteatern[54]
1920 En balnatt
Oscar Straus, Leopold Jacobson och Robert Bodanzky
Elvin Ottoson Oscarsteatern[55]
Lambertuccio Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Carl Barcklind Oscarsteatern[56]
1921 Damen i hermelin
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch
Carl Barcklind Oscarsteatern[57]
Överste Ollendorff Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Elvin Ottoson Oscarsteatern[58]
1922 Lucullus Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch
Carl Barcklind Oscarsteatern[59]
1923 Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky
Nils Johannisson Oscarsteatern[60]
Lord Webster Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Nils Johannisson Oscarsteatern[61]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Nils Johannisson Oscarsteatern[62]
Konung Magawewe Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel
Elvin Ottoson Oscarsteatern[63]
1924 På hal is
Franz Arnold och Ernst Bach
Knut Nyblom Vasateatern[64]
Rajhan
Anders Eje och Fred Winter
Nils Johannisson Oscarsteatern[65]
Fursten Operettprinsessan
Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé
Nils Johannisson Oscarsteatern[66]
Det österrikiske sändebudet Kvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher
Nils Johannisson Oscarsteatern[67]
1925 Karl Stephan Liebenberg Grevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Nils Johannisson Oscarsteatern[68]
Jultomten Julstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen
Nils Johannisson Oscarsteatern[69]
1927 Pampylos Cleopatras pärlor
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[70][71]

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1905 Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot Östermalmsteatern[10]
1913 Tiggarstudenten
Der Bettelstudent
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell Oscarsteatern
1915 Lyckoflickan
La Mascotte
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot Oscarsteatern[49]
1916 Afrikaresan
Franz von Suppé och Richard Genée Oscarsteatern
1917 Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson Oscarsteatern
Prinsessan som inte ville skratta
Helge Malmberg Oscarsteatern
1919 Sköna Helena
La belle Hélène
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Oscarsteatern
1925 Mikadon
The Mikado or The Town of Titipu
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan Oscarsteatern

Rollporträtt

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-08/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 5 mars 2016. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-12-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-12-01&to=1894-12-31. Läst 26 april 2016. 
  6. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur: Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 september 1901. https://arkivet.dn.se/tidning/1901-09-04/11292A/2. Läst 29 december 2019. 
  8. ^ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ [a b] Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118081040/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/50325/gupea_2077_50325_1.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233538/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  18. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-11/13191a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  21. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  29. ^ Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 192. Libris 1404046 
  30. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  32. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  33. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016.  Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  35. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  36. ^ ”'Sköna Helena' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-30/14157/7. Läst 7 augusti 2015. 
  37. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  38. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  39. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  41. ^ Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024. 
  42. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  43. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123085730/http://www2.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  44. ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  45. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  46. ^ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015. 
  47. ^ Anna-Lisa (2 juni 1913). ”Norlandersrevyen på Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-06-02/15459/6. Läst 21 april 2024. 
  48. ^ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016. 
  49. ^ [a b] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015. 
  50. ^ X. X. (2 juni 1916). ”Sommarrevyerna”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1916-06-02/148/6. Läst 21 april 2024. 
  51. ^ ”Musikverket”. Czardasfurstinnan. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24978&pos=22. Läst 24 juni 2015. 
  52. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Libris 8081302 
  53. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  54. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305035921/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  55. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-02/236/11. Läst 21 juli 2015. 
  56. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760 
  57. ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  58. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  59. ^ Rosengren (1948), sid 68
  60. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 13. 31 mars 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-03-31/86/13. Läst 26 juli 2015. 
  61. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  62. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015. 
  63. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  64. ^ Bo Bergman (20 januari 1924). ”Axel Ringvall på Vasateatern: 'På hal is' – Spex, sällskapsteater, karusell och diagonaltramp”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-20/19/6. Läst 29 augusti 2015. 
  65. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  66. ^ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015. 
  67. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  68. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  69. ^ Musik- och teaterbloggen
  70. ^ O. N-ll (16 februari 1927). ”'Cleopatras pärlor' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-16/45/11. Läst 29 augusti 2015. 
  71. ^ Rosengren (1948), sid 122

Källor

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12, Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 214. Libris 7665090. ISBN 91-7752-270-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 168-169. Libris 1404046 

Vidare läsning

  • Ailly, Sven d' (1918). Axel Ringvall som skådespelare och människa. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 2. Stockholm. Libris 1528324 

Externa länkar

Read other articles:

Saint-George SACalcio Santini Segni distintivi Uniformi di gara Casa Trasferta Colori sociali Giallo, rosso Simboli San Giorgio Dati societari Città Addis Abeba Nazione  Etiopia Confederazione CAF Federazione EFF Campionato Prima Lega Fondazione 1936 Rifondazione1950 Presidente Ato Abinet Gebremeskel Allenatore Zerihun Shengeta Stadio Stadio Addis Abeba(35 000 posti) Sito web www.saintgeorgefc.com Palmarès Titoli nazionali 31 Campionati etiopi Trofei nazionali 9 Coppe d'Etiopia9 Superc...

 

Species of lizard Copper skink Scientific classification Domain: Eukaryota Kingdom: Animalia Phylum: Chordata Class: Reptilia Order: Squamata Family: Scincidae Genus: Oligosoma Species: O. aeneum Binomial name Oligosoma aeneum(Girard 1857) Synonyms Cyclodina aenea[1] The copper skink (Oligosoma aeneum) is a skink of the family Scincidae that is endemic to the North Island of New Zealand. Taxonomy and systematics The number of skink species endemic to New Zealand is not yet known,...

 

Gregorius Henu BasworoWakil Kepala Pusat Zeni Angkatan DaratMasa jabatan9 April 2020 – 25 Mei 2021PendahuluTidak ada, Jabatan baruPenggantiYoannes Dwi Prasetyo Informasi pribadiLahir25 Februari 1964 (umur 59)YogyakartaAlma materAkademi Militer (1988)Karier militerPihak IndonesiaDinas/cabang TNI Angkatan DaratMasa dinas1988—2022Pangkat Mayor Jenderal TNISatuanZeniSunting kotak info • L • B Mayor Jenderal TNI (Purn.) Gregorius Henu Basworo, Dr, SI.P., M...

Село Біловежапол. Białowieża Герб Координати 52°42′14″ пн. ш. 23°51′09″ сх. д. / 52.7038888889167723° пн. ш. 23.852500000027777816° сх. д. / 52.7038888889167723; 23.852500000027777816Координати: 52°42′14″ пн. ш. 23°51′09″ сх. д. / 52.7038888889167723° пн. ш. 23.852500000027777816° сх. д....

 

Brian SchweitzerGubernur Montana ke-23Masa jabatan3 Januari 2005 – 7 Januari 2013WakilJohn BohlingerPendahuluJudy MartzPenggantiSteve Bullock Informasi pribadiLahirBrian David Schweitzer4 September 1955 (umur 68)Havre, Montana, ASPartai politikDemocraticSuami/istriNancy HuppPendidikanColorado State University (Sarjana)Montana State University (Magistrat)Sunting kotak info • L • B Brian David Schweitzer (lahir 4 September 1955) adalah seorang politikus Amerika Ser...

 

De Villenfagne de Vogelsanck Wapenspreuk Tenaciter urget. Verheffing eind 17de eeuw Fons honorum Karel II van Spanje Familiehoofd Claude de Villenfagne de Vogelsanck Titels baron(es) De Villenfagne de Vogelsanck is een Belgisch adellijk geslacht. De familieleden dragen de titel van baron of barones. Het familiehoofd resideert tevens op het Kasteel Vogelsanck te Heusden-Zolder. Oorsprong Mogelijk is de oorsprong van de familie te zoeken in Villers-en-Fagne, nu een deelgemeente van Philippevill...

SaurosuchusПеріод існування: пізній тріас, 231.4–225 млн р. т. PreꞒ Ꞓ O S D C P T J K Ꝑ N Монтований скелет Saurosuchus galilei у галереї Mori Arts Center, Японія Біологічна класифікація Царство: Тварини (Animalia) Тип: Хордові (Chordata) Клас: Плазуни (Reptilia) Клада: Pseudosuchia Клада: Paracrocodylomorpha Клада: Loricata Родина: †Prestos...

 

Tripadvisor Inc.Jenis usahaPublikSimbol sahamNasdaq: TRIPS&P 400DidirikanFebruari 2000; 23 tahun lalu (2000-02)MarkasNeedham, Massachusetts, U.S.Wilayah operasiSeluruh duniaPemilikLiberty Tripadvisor Holdings (Liberty Media)PendiriStephen Kaufer, Langley SteinertTokoh pentingMatt Goldberg, CEO & PresidenErnst Teunissen, CFOGreg Maffei, ChairmanSektorLayanan perjalananProdukPemesanan hotel dan penerbanganPemesanan meja restoranPanduan perjalananPendapatan US$604 juta (20...

 

Long Pond Pink Cottage Pond Canada Goose on Long Pond Totteridge Common is a 3.7 hectare[1] Site of Borough Importance for Nature Conservation, Grade II, in Totteridge in the London Borough of Barnet.[2][3] The nature reserve is the southern verge of the road Totteridge Common, between Totteridge Park and Oak Lodge. It is registered common land[4] owned by the Totteridge Manor Association[5] and comprised the lands of the former Manor of Totteridge whic...

Chemical structure of an acetyl group bound to the remainder R of a molecule. Acetyltransferase (or transacetylase) is a type of transferase enzyme that transfers an acetyl group, a process called acetylation. Examples include: Histone acetyltransferases including CBP histone acetyltransferase Choline acetyltransferase Chloramphenicol acetyltransferase Serotonin N-acetyltransferase NatA Acetyltransferase NatB acetyltransferase See also Acyltransferase Acetylation External links Acetyltransfer...

 

This article is about the Vancouver Island grocery chain. It is not to be confused with Fairway Market. For other uses, see Fairway (disambiguation). Fairway Markets logo Fairway Markets [1] is a regional grocery chain on Vancouver Island, British Columbia, Canada. The ten store chain was founded by Don Yuen[2] in 1963 and employs over 700.[3] The chain is a low cost grocery store with a significant emphasis on ethnic foods. Founder Don Yuen was born in China, where hi...

 

South Korean TV series or program Dr. KkangPromotional posterAlso known asDr. GangDoctor KangGenreRomanceDramaWritten byKim Kyu-wanDirected byPark Sung-sooStarringYang Dong-geunHan Ga-inLee Jong-hyukCountry of originSouth KoreaOriginal languageKoreanNo. of episodes16ProductionExecutive producerLee Chang-subRunning time60 minutesProduction companySidus FNHOriginal releaseNetworkMunhwa Broadcasting CorporationReleaseApril 5 (2006-04-05) –May 25, 2006 (2006-05-25) Dr. Kkang...

Російсько-англійська війна Наполеонівські війни Судно «Всеволод» після нападу британського фрегата при Палдіскі 26 серпня 1808 рокуСудно «Всеволод» після нападу британського фрегата при Палдіскі 26 серпня 1808 року Дата: 7 листопада 1807 – 18 липня 1812 Місце: Фінляндія, Середзем...

 

2014 WWE Network event NXT TakeOverPromotional poster featuring various NXT wrestlersPromotionWWEBrand(s)NXTDateMay 29, 2014CityWinter Park, FloridaVenueFull Sail UniversityAttendance400+WWE Network event chronology ← PreviousExtreme Rules Next →Payback NXT TakeOver chronology ← PreviousFirst Next →Fatal 4-Way NXT major events chronology ← PreviousArrival Next →TakeOver: Fatal 4-Way The 2014 NXT TakeOver was the inaugural NXT TakeOver professional wre...

 

Video game series For the Queen song, see Queen II. Video game seriesOgre BattleThe Ogre Battle logo used in Ogre Battle 64Genre(s)Tactical role-playing, real-time strategyDeveloper(s)QuestDual CorporationSNKSquare EnixPublisher(s)JP: QuestArtdinkRiverhillsoftSNKWW: Enix AmericaAtlus USANintendoSquare EnixCreator(s)Yasumi MatsunoPlatform(s)EZweb, Game Boy Advance, iMode, Microsoft Windows, Neo Geo Pocket Color, Nintendo 64, Nintendo Switch, PlayStation, PlayStation 4, PlayStation 5, PlayStati...

Spinoff video game of Age of Empires AoM redirects here. For other uses, see AOM (disambiguation). 2002 video gameAge of MythologyAge of Mythology coverDeveloper(s)Ensemble Studios[a]Westlake Interactive (OS X)[1]Publisher(s)Microsoft Game StudiosMacSoft (OS X)[1]Director(s)Tony GoodmanProducer(s)David RippyDesigner(s)Ian M. FischerBruce ShelleyProgrammer(s)Robert FermierArtist(s)Lance HokeComposer(s)Stephen RippyKevin McMullanPlatform(s)Microsoft Windows, OS XReleaseN...

 

Miss International 2009Tanggal28 November 2009TempatSichuan International Tennis Center, Chengdu, Sichuan, Republik Rakyat TiongkokPembawa acaraLiu Yi Wei, Li AiPenyiaranCDTV-2Peserta65[1]Finalis/Semifinalis15DebutKuba, Gabon, Georgia, Kirgizstan, UgandaTidak tampilGuatemala, Hawaii, Italia, Liberia, Selandia Baru, Republik Kongo, Serbia, Suriname, Sri Lanka, Swedia, Tanzania, Ukraina, ZambiaTampil kembaliHonduras, Martinik, Moldova, Belanda, Nikaragua, Kepulauan Marian...

 

Afghan Prime Minister Sardar Mohammad Hashim KhanPrime Minister of AfghanistanIn office8 November 1933[1] – 9 May 1946MonarchsMohammad Nadir ShahMohammad Zahir ShahPreceded byShir GiyanSucceeded byShah Mahmud Khan Personal detailsBorn1884[1][2]Dehradun, British IndiaDied26 October 1953 (aged 68–69)Kabul, AfghanistanPolitical partyNone (an independent politician) Sardar Mohammad Hashim Khan (1884 – 26 October 1953) was a political figure in Afghanistan. L...

Coordenadas: 43° 11' 47 N 0° 36' 37 E Larroque   Comuna francesa    Localização LarroqueLocalização de Larroque na França Coordenadas 43° 11' 47 N 0° 36' 37 E País  França Região Occitânia Departamento Alto Garona Características geográficas Área total 19,83 km² População total (2018) 295 hab. Densidade 14,9 hab./km² Código Postal 31580 Código INSEE 31276 Larroque (em occitano: Era Arròca) é uma comuna ...

 

Chemical compound Trenbolone undecanoateClinical dataOther namesTrenbolone undecylate; Estra-4,9,11-trien-17β-ol-3-one 17β-undecylateRoutes ofadministrationIntramuscular injectionDrug classAndrogen; Anabolic steroid; Androgen ester; ProgestogenIdentifiers IUPAC name [(8R,9S,10R,13S,14S,17S)-10,13-dimethyl-3-oxo-1,2,6,7,8,9,11,12,14,15,16,17-dodecahydrocyclopenta[a]phenanthren-17-yl] undecanoate Chemical and physical dataFormulaC29H41O3Molar mass437.644 g·mol−13D model (JSmol)Interac...

 

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!