Lilienberg avlade studentexamen 1898, utexaminerades från Kungliga Tekniska Högskolan 1903, företog studieresor i främst Tyskland och USA 1903–05, blev anställd som brobyggnadsingenjör i Halmstad 1906, i Malmö 1907 och som förste stadsingenjör i Göteborg 1907. Han var ordförande i Tekniska samfundet och lärare i stadsanläggningslära vid Chalmers Tekniska institut.
Göteborg
Kvarteret Maskrosen, byggt 1928-34 vid Gröna Vallen i Kungsladugård. På dessa hus döljer den stående panelen det nedre planets stenfasad.
Albert Lilienberg var en av de främsta företrädarna för den österrikiskearkitektenCamillo Sittes stadsplanering. Lilienbergs planer utmärktes av terränganpassning med svängda former, där blicken inte skulle försvinna ”ut i intet”. Han arbetade med Sittes ideal om det “slutna rummet”, där husen ligger placerade nära gatan med trädgårdarna på baksidan. Han lanserade även egna idéer, som att stadsbilden på avstånd var det väsentliga.
Med Lilienberg började stadsplanekonsten, att övergå till mera teknisk och organisatorisk stadsplanering. Den moderna stadsplaneringen skulle avgöra var man skulle bygga olika typer av bostäder, var industrierna skulle etableras och hur infrastrukturen skulle ordnas.
Albert Lilienberg med Sven Markelius (till vänster). Foto från omkring 1955.Stadsplan 1934 för kv Diplomaten, kv Ambassadören och kv Legationssekreteraren inom Diplomatstaden i Stockholm.Den stora stadsplanetävlingens prisnämnd granskar de inkomna förslagen: fr. v. professorerna Asplund, Östberg och Janssen (stående), arkitekt Peplar, stadsplanedirektör Lilienberg, redaktör Ahlbin, professor Bergsten, borgarrådet Sandberg (prisnämndens ordförande), arkitekt Holmberg (stående) och borgarrådet Yngve Larsson (nämndens vice ordförande).
Som nytillträdd stadsplanedirektör lade Lilienberg år 1928 fram en generalplan, som blev startskottet för debatten inför 1945 års beslut om Norrmalmsregleringen. Lilienbergs förslag innebar en förlängning av Sveavägen ända fram till Gustav Adolfs Torg i linje med de gamla planerna från Albert Lindhagen och Nicodemus Tessin d.y., något som emellertid inte genomfördes vid regleringen.
Den 4 maj 1944 lämnade Lilienberg sin tjänst på egen begäran. Kort tid innan hade en inflytelserik markexploatör i staden anmält för borgarrådetYngve Larsson, att Lilienberg bett att få låna en större summa pengar av honom. Till efterträdare utsågs Sven Markelius.[5]
Till Lilienbergs arbeten för Stockholm hör även stadsplanerna för Norra och Södra Ängby i Bromma som han tog fram i samarbete med stadsplaneavdelningens arkitekt Thure Bergentz. Vid sidan av sina insatser i Göteborg och Stockholm utförde Lilienberg fler än 60 stadsplaner för andra städer och samhällen i Sverige.
Albert Lilienberg var son till häradshövdingAlbert Lilienberg och hans andra hustru Tekla, född Viklund 1858 i Östersund. Gift 1:o 1909–25 med arkitekt Ingrid Wallberg, dotter till fabrikör Alfred Wallberg och Lotten, född Ericson och 2:o från 1928 med Ingrid Maria Uhr – i hennes andra gifte – dotter till apotekare David Uhr och Malin, född Svensson.[7]
Vem är det : Svensk biografisk handbok 1939, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1939 s. 492-493
Sveriges statskalender för året 1945, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Majt:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 s. 211, 950, 968
Noter
^ [abc] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
Bjur, Hans (1984). Stadsplanering kring 1900: med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 490. Göteborg. Libris7593442. ISBN 91-7032-133-7
Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. Libris20872931. ISBN 978-91-87553-23-3
Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdförbunds skriftserie. 28. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 2000. sid. 73-90. Libris3684063, En skönhetstävling för landshövdingehus, artkel av Gun Schönbeck.
