Xi1 Canis Majoris

Xi^1 Canis Majoris
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Stora hunden
Rektascension	06^t 31^m 51,36636^s[1]
Deklination	-23° 25′ 06,3181″[2]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	4,33 - 4,36[3]
Stjärntyp
Spektraltyp	B0.7 IV[4]
U–B	-0,98[4]
B–V	-0,245 ± 0,005[5]
Variabeltyp	Beta Cephei-variabel (BCEP)[3]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	26,90 ± 0,7[6] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -2,91 ± 0,7[1] mas/år Dek.: 6,22 ± 0,15[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	2,36 ± 0,20[1]
Avstånd	1 400 ± 100 lå (420 ± 40 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	-3,86[7]
Detaljer
Massa	14,2 ± 0,4[7] M☉
Radie	7,9 ± 0,6[7] R☉
Luminositet	30 900+8900-6900[7] L☉
Temperatur	27 000 ± 1 000[7] K
Metallicitet	-0,18[8] dex
Vinkelhastighet	0[7] km/s
Ålder	11,1 ± 0,7[7] miljoner år
Andra beteckningar
4 Canis Majoris, 2E 1686, HR 2387, SKY# 11284, 2E 0629.7-2322, IDS 06277-2321 A, TD1 7390, EUVE J0631-23.4, JP11 4534, TYC 6507-2920-1, ADS 5176 A, GC 8496, 2MASS J06315138-2325063, UBV 6510, ALS 14798, GCRV 4195, MCW 441, UBV M 40643, CCDM J06319-2325A, GEN# +5.11210022, N30 1415, uvby98 511210022 V, CD-23 3991, HD 46328, PPM 250550, WDS J06319-2325A, CPD-23 1312, HIC 31125, ROT 1054, XMMSL1 J063150.9-232509, CSI-23 3991 21, HIP 31125, SAO 171895, YZ 113 3720[2]

Xi¹ Canis Majoris, (ξ¹ Canis Majoris, förkortat Xi¹ CMa, ξ¹ CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en genomsnittligskenbar magnitud på +4,35^[9] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Den bildar tillsammans med Xi² Canis Majoris, separerad med mindre än en grad, en för blotta ögat synlig dubbelstjärna. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 2,4^[1] mas beräknas den befinna sig på ca 1 400 ljusårs (420 parsek) avstånd från solen.

Egenskaper

Xi¹ Canis Majoris är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B0.7 IV.^[4] Den har generellt tilldelats luminositetsklass III (jätte) eller IV (underjätte), till exempel B1 III^[10] eller B0.5 IV.^[7] Jämförelse av dess egenskaper med modellutvecklingsspår tyder på att den är en stjärna som har avverkat cirka tre fjärdedelar av dess väg inom huvudserien.^[7] Den har en massa som är ca 14^[7] gånger solens massa, en radie som är ca 8^[7] gånger större än solens och utsänder ca 30 900^[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 27 000 K.^[7]

Xi¹ Canis Majoris, eller 4 Canis Majoris, är en pulserande variabel av Beta Cephei-typ. Den varierar mellan skenbar magnitud +4,33 och 4,36 med en period av 0,2095755 dygn eller 5,02981 timmar.^[3] Dess pulsationer gör att radien varierar med 1,0 till 1,5 procent. Samtidigt varierar dess effektiva temperatur med ca 500 K över och under dess genomsnittliga temperatur.^[7]

Xi¹ Canis Majoris har den längsta kända rotationsperioden för någon stjärna av spektralklass B, och tar ca 30 år för att genomföra en rotation kring dess axel.^[11] Detta antas bero på magnetisk bromsning eftersom Xi¹ Canis Majoris har det starkaste magnetfältet hos någon Beta Cephei-stjärna och förväntas stanna av helt om cirka fyra miljoner år. Den har också den starkaste och hårdaste röntgenstrålningen av någon Beta Cephei-stjärna.^[7]

Se även

• Variabla stjärnor

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Xi1 Canis Majoris, 21 maj 2019.

Noter

1. ^ [ ] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
2. ^ [ ] ”Basic data: V* Ksi01 CMa – Variable Star of beta Cep type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Ksi1+CMa&submit=SIMBAD+search. Läst 6 juni 2017. 
3. ^ [ ] ”Ksi 1 CMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=5509. Läst 6 juni 2017. 
4. ^ [ ] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
5. van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=31125. Läst 6 juni 2017. 
6. Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick (eds.). Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. Determination of Radial Velocities and Their Applications. 30. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
7. ^ [ ] Shultz, M.; Wade, G. A.; Rivinius, Th.; Neiner, C.; Henrichs, H.; Marcolino, W.; MiMeS Collaboration (2017). "The pulsating magnetosphere of the extremely slowly rotating magnetic β Cep star ξ1 CMa". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 471 (2): 2286. Bibcode:2017MNRAS.471.2286S.
8. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
9. "International Variable Star Index". Hämtad 2018-11-13.
10. Hubrig, S.; et al. (January 2009). "New magnetic field measurements of beta Cephei stars and Slowly Pulsating B stars". Astronomische Nachrichten. 330 (4): 317. arXiv:0902.1314. Bibcode:2009AN....330..317H. doi:10.1002/asna.200811187.
11. Shultz, M.; Kochukhov, O.; Wade, G. A.; Rivinius, Th (2018). "The pulsationally modulated radial crossover signature of the slowly rotating magnetic B-type star ξ1 CMa". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 478 (1): L39. Bibcode:2018MNRAS.478L..39S.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/xi1canismajoris
• http://stars.astro.illinois.edu/sow/xi1cma.html