PROFILBARU.COM

En världsutställning är en internationell utställning av bland annat hantverks- och industriprodukter, teknik, arkitektur och konst.

Historia

Huvudsaken var i början att främja industriell och ekonomisk utveckling. I en tid då kommunikationerna ännu var outvecklade - det fanns knappt järnväg, ingen telefon eller telegraf, endast tidningar - fanns ett stort behov av att skapa ett forum där alla kunde mötas, för att skapa internationella handelskontakter, presentera uppfinningar och tekniska innovationer, ta hem idéer och andra nyttigheter. Den första världsutställningen ägde rum i London 1851 efter en "tävlan" mellan Frankrike och Storbritannien om vem som skulle komma först med en internationell utställning. 1849 ordnade Frankrike en stor industriutställning i Paris, men de vågade inte ta steget fullt ut till en internationell utställning eftersom de var rädda för den brittiska konkurrensen. England blev först, tack vare drottning Victorias gemål Prins Albert och hans samarbetspartner i arbetet, Sir Henry Cole. Londonutställningen, "The Great Exhibition" var inrymd i det för ändamålet uppförda Kristallpalatset i Hyde Park. Byggnaden inspirerade och utgjorde startskottet till extensiv byggnadskultur i glas och järn i världens metropoler i form av varuhus, vinterträdgårdar, så kallade Passager (skulle idag kallas shoppingmall) och liknande. Londonutställningen blev en kulturell och industriell brytpunkt för 1800-talets Europa. Utställningen besöktes av 6 miljoner människor vilket på den tiden var en ansenlig siffra. Sedan dess har besökarantalet bara stigit och räknats i tiotals miljoner.^[1]

År 1928 grundades Internationella utställningsbyrån, Bureau International des Expositions (BIE) som en mellanstatlig organisation med säte i Paris för samordning, reglering och tillsyn av världsutställningar. Det är också BIE som väljer värdland. I organisationen finns 168 medlemsländer representerade. Världsutställningar äger nuförtiden rum vart femte år men under mellantiden görs andra mindre utställningar runt om i världen i BIE:s regi.^[2] Så har det varit från första början. De "riktiga" stora världsutställningarna är försedda med en asterisk (*) efter årtalet i listan nedan. Alla övriga här listade, och många fler här icke listade, ville gärna kalla sig världsutställning men tillhör inte de "officiella".

Utställningarnas ekonomiska betydelse avtog under 1900-talet då många andra kommunikationsformer och transportmedel hade utvecklats. Den kulturella betydelsen har dock fortsatt till dags dato med oförminskad styrka. Efter en nedgång efter andra världskriget och en rejäl svacka mellan Osaka 1970 och Sevilla 1992 (ingen utställning) är världsutställningarna återigen oerhört populära; under 2000-talet har besökarantalet på utställningarna nått upp till över 100 miljoner besökare. Efter Sevilla blev utställningarna på nytt också intressanta för industrierna, närmast i marknadsföringssyfte.^[3]

Vad som förevisades

Det var under 1800-talets senare hälft som världsutställningarna, eller expositionerna som de också kallas, kom att få stort inflytande. Dels på kulturlivet och på industrins område likaså på teknikens utveckling och arkitekturen, men också på själva idén om hur civilisationen och det moderna livet skulle gestaltas, uttryckas och göras meningsfullt. Utställningsområdet kunde vara stora som mindre städer där besökarna mötte en mångfald av varierande byggnader såsom restauranger, barer, kaféer och liknade. Där fanns också montrar och interiörer som visade upp olika aspekter av seklets kulturella och sociala historia. Föremålen framstod som symboliska manifestationer av industriell utveckling.

Typiskt för dessa utställningar var att utvecklingstanken och den framtidsoptimism som präglade utställningarna hade sin grund i de materiella framstegen, vilka betraktades som en konsekvens av det mänskliga förnuftet. På utställningsområdet förverkligades idén om moderniteten och storstaden som livsrum.

.^[4] Världsutställning utgjorde en möjlighet för besökarna att praktisera det urbana livet.

Tendensen var uppfostrande där moralisk överlägsenhet knöts till det moderna projektet och hur långt ett samhälle kommit på civilisationsskalan. Därför blev också världsutställningarna en sorts kulturell tävlan mellan stater där besökarna skulle uppfostras och integreras i ett nytt slags samhälle. Denna mikrovärld fick representera en större totalitet. Det fanns även en tendens att foga in nationens symboliska historier i sammanhanget. Exempelvis Världsutställningen i Chicago 1893 som firades samtidigt som fyrahundraårsjubileet av Christoffer Columbus landstigning,^[5] och utställningen i Philadeplhia 1876 firade Amerikas förenta staters tillblivelse.

Utställningarna hade en ambition att visa upp hela världen, inte bara det egna landets tekniska triumfer utan också prestigefyllda samlingar från koloniala erövringar, konst, och inhemsk folkkultur.

Utifrån detta antagande pekar historiker på att världsutställningarna har haft stor betydelse för att forma det moderna förnuftet och hur detta reflekteras i olika samhällsdelar, inte minst i det förändrade stadslandskapet. Därmed har också utställningarna haft betydelse för identitetsbildning. Det visar hur attityder och tankesätt ofta blir konkreta genom skapandet av materiella rum, genom den materiella kulturen och de miljöer som den uppträder i. Samtidigt är det alltså särskilda grupper som haft representationsföreträde som legitimerats i utställningarnas aura av offentlighet.^[6]

Typiskt för världsutställningar är de visuellt anslående byggnaderna som upprättas på området genom ny innovativ arkitektur. Det var ju ingenjörskonstens underverk som skulle visas upp. En del av dessa byggnader blev bestående, exempelvis Eiffeltornet och Grand Palais i Paris eller Seattles Space Needle från 1962. ^[7] En mycket central aspekt i utställningarna var de nationella paviljongerna, som introducerades vid Parisutställningen 1867. Avsikten var att nationerna skulle visa upp sina nationella särdrag både i arkitekturen och interiörerna. På denna tid hade det blivit populärt att särskilja inte bara nationer utan också folk och folkslag med hjälp av nationella "särdrag". Rasbiologin hade börjat göra sig gällande i Europa och spreds som en löpeld i kulturkretsar från 1870-talet framåt. Folkdräkter, seder och bruk visades upp. 1855 i Paris var det redan populärt med sk. genremåleri inom konsten, dvs "folket" började avbildas. Bondstugeinteriörer blev populära också i form av "dioramer" (realistiska tredimensionella tablåer, ofta med människodockor i naturlig storlek). Sådana bondstuge-dioramer ställde Sverige som första land ut i Paris 1867.Textiler, möbler, husgeråd och konsthantverk ingick i konceptet i de nationella paviljongerna. Nationella stilar inom konstindustrin började utvecklas på allvar till världsutställningen i Wien 1873. Kort därefter grundades Svenska Handarbetets Vänner och också Finska handarbetets Vänner för att främja nationell stil inom textilhantverket.^[8]

Ett syfte med världsutställningarna, som uttrycks av BIE, är att verka för bildning, att visa och dela uppfinningar, främja teknisk och industriell utveckling och möjliggöra globalt samarbete. Utställningarna organiseras av ett värdland som bjuder in andra länder och företag, internationella organisationer, privata aktörer och allmänheten. På utställningsområdet pågår en hel uppsättning aktiviteter. Det kan röra sig om specifika utställningar, diplomatiska möten, affärsmöten, publika debatter och liveshower av olika slag.^[9]

Nutid

Även om manifesterande av teknik och nationell prestige inom olika områden fortfarande har betydelse för dagens världsutställningar har de blivit globala storskaliga fenomen, en marknad för intellektuell stimulans, för näringsliv och politik, för sammanslutningar och diplomatiska relationer. De har blivit plattformar för diskussion och samarbete kring tidens universella problem och utmaningar, som miljön eller fattigdom.

Tanken är att hela världen retoriskt ska sluta sig bakom ett motto. I Milano 2015 var mottot "Feeding the planet, energy for life".^[10]

Världsutställningar

Yta, deltagande stater och antal besökare enligt 1000 Daten und Fakten^[11]:

Världsutställningar sedan 1851
År	Ort	Namn	Yta (i hektar)	Deltagande nationer	Antal besökare (i miljoner)	Signaturbyggnad/ Innovation
1851*	London, England	Great Exhibition of the Works of Industry of All Nations	10,4	28	6,0	Crystal Palace
1853	New York, USA	Exhibition of the Industry of All Nations
1853	Dublin, Irland	Great Industrial Exhibition 1853
1855*	Paris, Frankrike	Exposition Universelle	15,2	31	5,2	aluminium, Industripalatset i järn
1862	London, England	International Exhibition 1862	12,5	36	6,1	symaskin, linoleum
1867*	Paris, Frankrike	Paris International 1867	68,7	42	11,0	gaslampa, förbränningsmotor
1873*	Wien, Österrike	Weltausstellung 1873 Wien	233	35	7,3	Rotundan, dynamit
1874	Dublin, Irland	Centennial Exposion
1876*	Philadelphia, Pennsylvania	Centennial Exposition	115	35	10,2	telefon, skrivmaskin, fonograf
1878*	Paris, Frankrike	Exposition Universelle 1878	75	36	16,2	båglampa, kylskåp
1883	Amsterdam, Nederländerna	International Colonial and Export Exhibition
1884	New Orleans, Louisiana, USA	World Cotton Centennial
1885	Antwerpen, Belgien	Exposition Universelle d'Anvers
1886	London, England	Colonial and Indian Exhibition 1886
1886	Melbourne, Australien	Melbourne International Exhibition
1888	Glasgow, Skottland	International Exhibition 1888
1888	Barcelona, Spanien	Exposición Universal de Barcelona
1889*	Paris, Frankrike	Exposition Universelle 1889	96	35	32,2	Eiffeltornet, bil, glödlampa
1893*	Chicago, Illinois, USA	World Columbian Exposition	290	45	27,5	blixtlås, den "vita staden" och ett pariserhjul^[12]
1894	San Francisco, Kalifornien, USA	California Mid-Winter Exposition
1895	Atlanta, Georgia, USA	Cotton states and International Exposition
1897	Bryssel, Belgien	Brussels International Exhibition
1900*	Paris, Frankrike	Exposition Universelle 1900	230	40	50,8	rulltrappa, tillsammans med Olympiska sommarspelen 1900
1901	Buffalo, New York, USA	Pan-American Exposition
1904	Saint Louis, Missouri, USA	Louisiana Purchase Exposition	500	60	19,7	Louisiana-Monumentet, flygplan, tillsammans med Olympiska sommarspelen 1904
1905	Liège, Belgien	Liége International Exhibition
1906	Milano, Italien	Milan International Exhibition
1907	Dublin, Irland	Irish International Exhibition 1907
1907	Hampton Roads, Virginia, USA	Jamestown Exposition
1909	Seattle, Washington, USA	Alaska-Yukon-Pacific Exposition
1910*	Bryssel, Belgien	Exposition Universelle et Internationale de Bruxelles
1911	Turin, Italien	Esposizione Internazionale delle Industrie e del lavor
1913	Gent, Belgien	Ghent International Exhibition	130	24	9,5
1915*	San Francisco, Kalifornien, USA	Panama-Pacific International Exposition	254	29	19	Juveltornet, färgfotografi, löpband
1915	San Diego, Kalifornien, USA	Panama-California Exposition
1922	Rio de Janeiro, Brasilien	Exposiçāo do Centeniario do Brazil
1924	Wembley, England	British Empire Exhibition
1925	Paris, Frankrike	Exposition Internationale des Arts Décoratfs et Industriels Modernes
1926	Philadelphia, Pennsylvania	Sesquicentennial Exposition				ljudfilm, elektrisk skrivmaskin
1929	Barcelona, Spanien	Exposición Internacional de Barcelona	118	20
1929	Sevilla, Spanien	Exposición Ibero-Americana				Parque María Luisa med Plaza de España (Sevilla)
1930	Antwerpen, Belgien	Exposition Internationale Coloniale, Martime et d'art Flamand
1930	Liège, Belgien	Exposition Internationale de la grande Industrie, Sciences et Applications, Art Wallon Ancien
1931	Paris, Frankrike	Exposition Coloniale Internationale 1931
1933*	Chicago, Illinois, USA	Century of Progress International Exposition	170	15	38,9	TV, stora strålkastare
1935*	Bryssel, Belgien	Exposition universelle de 1935	125	25	20,0
1937*	Paris, Frankrike	Exposition Internationale des arts et techniques dans la vie moderne	105	45	31	asbest, plexiglas
1939*	New York, USA	New York World's Fair 1939 eller The World of Tomorrow Futurama Trylon Perisphere	518	55	45	nylon, robot
1939	San Francisco, Kalifornien, USA	Golden Gate Exposition eller Golden Gate International Exposition
1958*	Bryssel, Belgien	Expo '58	200	48	41,4	Atomium, kärnkraft, dator, sputnik
1959	Moskva, Sovjetunionen
1962*	Seattle, Washington, USA	Century 21 Exposition				Space Needle
1964/65	New York, USA	New York World's Fair	261		51,6	färg-TV, kärnfusion
1967*	Montréal, Kanada	Expo '67	400	62	50,3	Habitat 67, atomur
1968	San Antonio, Texas, USA	Hemisfair '68
1970*	Osaka, Japan	Expo '70	330	77	64,2	högteknologi
1974	Spokane, Washington, USA	Expo '74
1975	Okinawa, Japan	Expo '75
1981	Plovdiv, Bulgarien	Expo '81
1982	Knoxville, Tennessee, USA	1982 World's Fair				Sunsphere
1984	New Orleans, Louisiana, USA	1984 Louisiana World Exposition
1985	Plovdiv, Bulgarien
1985	Tsukuba, Japan	Expo '85
1986	Vancouver, Kanada	Expo '86
1988	Brisbane, Australien	World Expo '88
1991	Plovdiv, Bulgarien
1992*	Sevilla, Spanien	Exposición Universal de Sevilla 1992	215	111	40	La Cartuja, virtuell verklighet
1992	Genua, Italien	Genoa Expo '92
1993	Daejeon, Sydkorea	Expo '93
1998	Lissabon, Portugal	Expo '98
2000*	Hannover, Tyskland	Expo 2000	160	182	15
2005*	Aichi, Japan	Expo 2005	200	112	22
2008	Zaragoza, Spanien	Expo 2008
2010*	Shanghai, Kina	Expo 2010
2012*	Yeosu, Sydkorea	Expo 2012
2015	Milano, Italien	Expo 2015
2017	Astana, Kazakstan	Expo 2017
2020	Dubai, Förenade Arabemiraten	Expo 2020	438	192	24,1

Not:
* – större utställning listad i BIE:s översikt^[13]

Se även

Utställning
Esposizione Universale di Roma, projekterad för världsutställningen 1942 (inställd)

Referenser

^ Smeds, Kerstin. Helsingfors-Paris - Finland utvecklas till nation på världsutställningarna 1851-1900. Finska Historiska Samfundet/Svenska Litteratursällskapet, Helsingfors 1996.
^ ”Official site of the Bureau International des Expositions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories. Läst 30 november 2015.
^ Smeds, Kerstin and MacKeith Peter B. The Finland Pavilions. Finland at the Universal Expositions 1900-1992. Tammi/ Helsinki 1992.
^ Ekström, Anders (1994). Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. sid. 20ff
^ Bennet, Tony (1995). The birth of the museum. sid. 210-211
^ Ekström, Anders (1994). Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. sid. 211
^ Locker, Pam (2011). Exhibition design. sid. 15
^ Smeds, Kerstin. Helsingfors-Paris....
^ ”The official site of The Bureau International des expositions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories/world-expos. Läst 30 november 2015.
^ ”The Official site of The Bureau International des Expostions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories/world-expos. Läst 30 november 2015.
^ ”Weltausstellungen” (på tyska). Ich sag Dir alles: 100000 Daten und Fakten. wissenmedia Verlag. 2007. sid. 328−329
^ ”Bird's-Eye View of the World's Columbian Exposition, Chicago, 1893” (på engelska). World Digital Library. 17 januari 1893. http://www.wdl.org/en/item/11369/. Läst 17 juli 2013.
^ ”Expo Timeline” (på engelska). http://www.bie-paris.org/site/en/expos/past-expos/expo-timeline. Läst 1 december 2015.