Johan Ragnar Falck, född 23 juli 1905 i Stockholm, död 26 mars 1966 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare, regiassistent, produktionsledare[1] och konstnär.[2]
Biografi
Han var son till teaterelektrikern Karl Falck och Lina Palm samt från 1936 gift med Britta Brunius.
Falck filmdebuterade 1918 i Mauritz Stillers Thomas Graals bästa barn. Han studerade vid Dramatens elevskola 1925–1928 och var efter studierna verksam vid flera stockholmsteatrar. Utöver filminspelningar var Falck verksam vid Radioteatern, och gav även röst åt Prosit och Trötter i filmen Snövit och de sju dvärgarna 1938.
Falck studerade konst i Paris och London 1929. Separat ställde han ut på Gummesons konsthall 1940 där han täckte ett par väggar med snabbkarikatyrer av dåtidens radioartister. Han ställde ut abstrakt konst på Strömgalleriet 1946. Han medverkade i vandringsutställningen Svensk teaterkonst 1916-1936 och samlingsutställningen Djurgårdsmässans teaterutställning på Liljevalchs konsthall. Som teaterdekoratör utförde han dekorationer till bland annat Blancheteatern, Folkteatern, Nya teatern, Boulevardteatern och Vinterpalatset i Stockholm. Han illustrerade och utgav boken Teaterhistorier 1947 och medverkade under signaturen Bandaktören med kåserier och illustrationer i Dagens Nyheter. Falck är representerad med dekorationsskisser vid Scenkonstmuseet[3].
På 1950-talet skapade han sagofiguren Nicke Lilltroll, ursprungligen för ungdomsprogrammet Veckans Allehanda i Sveriges Radio. Nicke Lilltroll har repriserats flera gånger.
Ragnar Falck gravsattes i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4]
Filmografi
Skådespelare
Regi
TV-teater och TV-serier
- 1961 – Bröllopet på Seine
- 1962 – Halsduken (TV-serie)
- 1963 – Ett drömspel
Teater
Roller (ej komplett)
Regi
Scenografi
Radioteater
Roller
Referenser
Noter
Tryckta källor
Webbkällor
Externa länkar
