Peter Harryson

Peter Harryson
Peter Harryson, 2011.
Född	John Peter Kaj Harrysson 2 april 1948 (76 år) Norrköping, Sverige
Nationalitet	Svensk
Vistelseort	Göteborg, Sverige
Aktiva år	1970–
Maka	Charlotte Kuylenstierna
Barn	2
Föräldrar	John Harryson Ulla-Britt Dahl
Betydande roller
Pehr Silver i Rederiet
IMDb SFDb

John Peter Kaj Harryson (i folkbokföringen skrivet Harrysson), född 2 april 1948 i Norrköping, är en svensk skådespelare och programledare.

Biografi

Harryson är son till skådespelaren John Harryson och Ulla-Britt Dahl, född Fagerberg, (1926–2011). Han började spela teater i de yngre tonåren. När han var sexton år gammal fick han anställning vid Göteborgs stadsteater som scenarbetare. Han kom in på Dramatens elevskola 1967 och efter tre års studier fick han fast anställning på Dramaten. 1974 valde han att lämna nationalscenen och bli frilans. Det blev några år på Folkan där Harryson fick demonstrera sin komiska talang i Kar de Mumma-revyn. Han spelade en av sopåkarna i My Fair Lady på Oscarsteatern 1977 och medverkade i operetten Csardasfurstinnan på samma scen 1981. I början av 80-talet var han anställd vid Uppsala Stadsteater.

Harryson blev välkänd för den stora publiken genom den folkkära TV-serien Hedebyborna 1978–1981, där han spelade mot sin far, John Harryson. Under 1990-talet spelade han den bullrige redaren Pehr Silver i såpan Rederiet, samtidigt som han blev riktigt folkkär genom sin programledarroll i fredagsunderhållningen Så ska det låta. Harryson har vunnit På spåret två gånger, en gång med Carina Lidbom och en gång med Malin Petersson. Han har även blivit tvåa en gång tillsammans med Eva Bysing.

På Stockholms stadsteater gjorde Harryson succé i rollen som herr Padda i barnpjäsen Det susar i säven.^[1] Han spelade en av huvudrollerna i musikalen Guys and Dolls på Oscarsteatern 1997 och återvände till sin hemstad Norrköping för rollen som Peachum i Tolvskillingsoperan på Östgötateatern 2002.

Harryson har framträtt som vissångare tillsammans med gitarristen Bengt Magnusson och framfört visor av bland annat Bellman, Evert Taube och Ruben Nilsson.^[2][3]

Som röstskådespelare har han bland annat gjort den svenska rösten för Paddan i Det susar i säven, Shaggy i Media Dubbs versioner av Scooby-Doo, Knotan i SuperTed, Filoktetes i Disneys Herkules, ett flertal roller i de tecknade Asterixfilmerna (oftast som Centurion), Silver Fang samt Skeletor i He-Man and She-Ra: A Christmas Special och som Miles Mayhem i M.A.S.K..

2009 var han med och spelade in ett avsnitt av Grillad, som dock aldrig sändes då producenten, programledaren och flera av de medverkande upplevde programmet som tjatigt och kränkande med många skämt om Harrysons utseende.^[4]

2019 medverkade han i TV-serien Bröllop, begravning och dop.^[5]

År 1998 blev Harryson utsedd till Filipstads ambassadör.

Familj

Peter Harryson är sedan 1971 gift med tidigare dansösen Charlotte Kuylenstierna, född 1948. Paret har två barn, däribland sonen Oscar Harryson.

Filmografi i urval

• 1973 – Bröllopet
• 1981 – Göta kanal eller Vem drog ur proppen?
• 1982 – Gräsänklingar
• 1982 – Jönssonligan & Dynamit-Harry
• 1984 – Vindens krigare (röst)
• 1984 – Jönssonligan får guldfeber
• 1984 – Jokerfejs
• 1985 – MASK (röst)
• 1986 – Dennis (TV-serie) (röst som Farbror Nilsson)
• 1986 – Asterix och britterna (röst som general Motus, Gaulix och Majestix)
• 1986 – Silver Fang (röst)
• 1988 – Enkel resa
• 1989 – Kimagure Orange Road (röst som Ginger och Chefen)
• 1989 – Asterix – bautastenssmällen (röst som general Motus och Crabbofix)
• 1990 – Exit
• 1991 – Ture Sventon och fallet Isabella
• 1993 – Dockpojken
• 1993 – Hugo – djungeldjuret (röst som Konrad Cupmann och orange katt)
• 1995 – Balto (röst som Boris)
• 1997 – Lilla Jönssonligan på styva linan (Tivolidirektören)
• 1997 – Djungeldjuret Hugo – den stora filmhjälten (röst som Konrad Cupmann)
• 1997 – Herkules (röst som Filoktetes)
• 1998 – Djungelboken: Mowglis äventyr (röst som Hathi)
• 1998 – Ett småkryps liv (röst som Loppan)
• 1999 – Örjan, den höjdrädde örnen (röst som Örjan)
• 1999 – Stuart Little (röst som katten Snowbell)
• 2000 – Hundhotellet (röst som Jägaren)
• 2000 – Pelle Svanslös och den stora skattjakten
• 2003 – Stuart Little 2 (röst som katten Snowbell)
• 2006 – Gustaf 2 (röst som katten Prins)
• 2007 – Koffein (Georg, grannen)
• 2021 – Bröllop, begravning och dop – filmen

TV (urval)

• 1971 – Fixarverkstaden (TV-program)
• 1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
• 1977 – Ärliga blå ögon (TV-serie)
• 1978 – Hedebyborna (TV-serie)
• 1979 – Katitzi (TV-serie)
• 1980 – N.P. Möller, fastighetsskötare (TV-serie)
• 1980 – Hyenan ler faktiskt inte (TV-serie)
• 1981 – Lysistrate (TV-pjäs)
• 1982 – SuperTed (TV-serie)
• 1984 – Hur ska det gå för Pettersson? (TV-teater)
• 1986 – Hassel – Beskyddarna (TV-film)
• 1986 – Bananmannen (röst)
• 1993 – Tomtemaskinen (julkalender i SVT)
• 1994–1997, 2000, 2002 – Rederiet (TV-serie)
• 1995 – Jul i Kapernaum (julkalender i SVT)
• 1997–2005 – Så ska det låta (TV-program)
• 1997 – Pelle Svanslös (julkalender i SVT)
• 1997 – Bananer i pyjamas (berättaren)
• 1999 – Peters pärlor (TV-program)
• 2006 – Stjärnorna på slottet (dokusåpa)
• 2011 – Klockan åtta hos stjärnorna (TV-program)
• 2016 – Finaste familjen (TV-serie)
• 2019–2020 – Bröllop, begravning och dop (TV-serie)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1970	Roy, marxist	Borgaren och Marx Lars Forssell	Mimi Pollak	Dramaten
1970	Karlsson	Karlsson på taket Astrid Lindgren	Mats Ek	Dramaten
1971	Funktionär I	Modern (Matka) Stanislaw Ignacy Witkiewicz	Alf Sjöberg	Dramaten
1972	Neuffer	Hölderlin Peter Weiss	Lars Göran Carlsson	Dramaten
1972	Likdrängen	Mäster Olof August Strindberg	Alf Sjöberg	Dramaten
1976	Medverkande	Strålande tider, revy Kar de Mumma	Hans Dahlin	Folkan
1976	Medverkande	Hem till stan, revy Kar de Mumma	Hans Dahlin	Folkan[6][7]
1977		My Fair Lady Frederick Loewe och Alan Jay Lerner	Henny Mürer	Oscarsteatern[8]
1980	Scanarelle	Don Juan (Dom Juan ou Le Festin de pierre) Molière	Ulf Fredriksson	Uppsala stadsteater
1980		Härberget (На дне, Na dne) Maxim Gorkij	Christian Tomner	Uppsala stadsteater
1980	Tiger Brown, polismästare	Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper) Bertolt Brecht och Kurt Weill	Lars Göran Carlson	Parkteatern[9]
1980		Historien om en häst (Холстомер, Cholstomer) Leo Tolstoj	Ulf Fredriksson	Uppsala stadsteater
1981	Erasmus Montanus	Erasmus Montanus Ludvig Holberg	Ulf Fredriksson	Uppsala stadsteater
1981	Eugen von Rohnsdorff	Csardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin) Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach	Ivo Cramér	Oscarsteatern[10]
1982		Jorden runt på 80 dagar (Le Tour du monde en quatre-vingts jours) Bengt Ahlfors efter Jules Verne	John Zacharias	Parkteatern
1983	Karlsson på taket	Karlsson på taket Astrid Lindgren	Kent Malmström	Riksteatern
1983		Godnattstunden Beppe Wogers	Hans Klinga	Folkan
1984	Sam	Master Harold (Master Harold...and the Boys ) Athol Fugard	Ulf Fredriksson	Uppsala Stadsteater
1985		Guys and Dolls Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows	Lars Göran Carlson	Parkteatern
1985	Herodes	Jesus Christ Superstar Andrew Lloyd-Webber och Tim Rice	Julie Arenal	Göta Lejon[11]
1986		Leva loppan (La puce à l'oreille) Georges Feydeau	Pierre Fränckel	Vasateatern[12]
1988	Nicola/Stormästaren	Momo Michael Ende	Ulf Fredriksson	Uppsala Stadsteater
1988	Blunt	Rövaren eller Karneval i Neapel (The Rover or The Banish'd Cavaliers) Aphra Behn	Ulf Fredriksson	Uppsala Stadsteater
1990	Ubbe	Kung Ubu (Ubu-roi) Alfred Jarry	Ulf Fredriksson	Uppsala Stadsteater
1991	Ellard Simms	Kom igen, Charlie! (The Foreigner) Larry Shue	Johan Hult	Uppsala Stadsteater
1991	Agamemnon	Sköna Helena (La Belle Hélène) Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy	Georg Malvius	Vasateatern[13]
1992	Padda	Det susar i säven (The Wind in the Willows) Kenneth Grahame	Allan Svensson	Stockholms Stadsteater
1994	Algernon Moncrieff	Mister Ernest (The Importance of Being Earnest) Oscar Wilde	Tim Luscombe	Stockholms stadsteater
1994	Kyrkoherde Heinrich	Besök av en gammal dam (Der Besuch der alten Dame) Friedrich Dürrenmatt	Hilda Hellwig	Stockholms stadsteater
1995	Djävulen	Merlin, djävulens son (Merlin oder Das wüste Land) Tankred Dorst	Ronny Danielsson	Stockholms stadsteater
1996	Theramenes	Fedra (Phèdre) Jean Racine	Hilda Hellwig	Stockholms stadsteater
1996	Alfred Doolittle	Pygmalion George Bernard Shaw	Giles Havergal	Stockholms stadsteater
1998	Gottigottgott Johnson	Guys and Dolls Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows	Hans Marklund	Oscarsteatern[14]
2000	Sir John Falstaff	Muntra fruarna i Windsor (The Merry Wives of Windsor) William Shakespeare	Ronny Danielsson	Stockholms stadsteater
2000	Sir John Falstaff	Henrik IV (Henry the Fourth) William Shakespeare	Ronny Danielsson	Stockholms stadsteater
2001	Luka	På botten (На дне, Na dne) Maxim Gorkij	Hilda Hellwig	Stockholms stadsteater
2002	Mr Peachum	Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper) Bertolt Brecht och Kurt Weill	Åsa Melldahl	Östgötateatern[15]
2005	Jack Diamond	Kiss Me, Kate Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack	Staffan Aspegren	Göteborgsoperan[16]
2008		Rysk roulette (Dying for it) Moira Buffini	Anette Norberg	Göteborgs stadsteater
2009	Bustopher Jones	Cats Andrew Lloyd-Webber och T.S. Eliot	Hans Berndtsson	Cirkus, Stockholm[17]
2011	Thénardier	Les Misérables Claude-Michel Schönberg, Alain Boublil och Herbert Kretzmer	Ronny Danielsson	Malmö Opera
2013	Greve Waldemar von Bracke	Charmören från Långedrag (Der wahre Jacob) Franz Arnold och Ernst Bach	Anders Aldgård	Gunnebo slottsteater[18]

Regi

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1992	Spånskiva, kabaré	Ethel Berg, Robert Sjöblom, Peter Harryson, Jan Bandel och Carsten Palmær	Turteatern[19]
1998	En kurd i stan	Adde Malmberg, Johan Schildt och Robert Sjöblom	Uppsala stadsteater
1999	Stockholmsblod	Olov Svedelid och Kalle Sörnäs	Stockholms stadsteater
2008	Värdshusvärdinnan La locandiera	Carlo Goldoni	Gunnebo slottsteater[20]

Referenser

1. "Peter Harryson". NE.se. Läst 25 januari 2014.
2. Margareta Artsman (2 september 2005). ”Porträtt av Taube på turné”. Svenska Dagbladet: s. 75. https://www.svd.se/arkiv/2005-09-02/75. Läst 13 maj 2018. 
3. ”Klara soppteater - föreställningen "Stockholm"”. Svenska Dagbladet: s. 85. 19 april 2002. https://www.svd.se/arkiv/2002-04-19/85. Läst 13 maj 2018. 
4. Martin Ekelund (13 april 2009). ”Hånades för sin kropp - ”Grillad”-avsnittet med Harryson stoppat: Det blev underlig stämning”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11759788.ab. Läst 13 maj 2018. 
5. Hultman, Alexander. ”Dubbelt tv-aktuella Peter Harryson allvarligt sjuk”. gp.se. http://www.gp.se/1.13456997. Läst 18 oktober 2019. 
6. Leif Zern (1 oktober 1976). ”Folkan: Inte så roligt”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-10-01/267/26. Läst 25 maj 2019. 
7. Leif Zern (2 januari 1977). ”Folkan i Stockholm: Kisa lyckas i vital revy”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-01-02/1/10. Läst 25 maj 2019. 
8. Marcus Boldemann (24 september 1977). ”'My Fair Lady' på Oscars: Ladyn lever än”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-09-24/260/20. Läst 22 augusti 2015. 
9. Bengt Jahnsson (6 juni 1980). ”Charmigt lustspel utan Brechts beskhet”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-06-06/152/22. Läst 8 mars 2018. 
10. ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24807&pos=25. Läst 26 juni 2015. 
11. Marcus Boldemann (5 oktober 1985). ”'Jesus Christ Superstar': Spel för söndagsskolan”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1985-10-05/271/22. Läst 17 september 2016. 
12. ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 58. 3 oktober 1986. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-03/268/58. Läst 18 september 2016. 
13. ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 24. 20 september 1991. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-09-20/256/24. Läst 12 juni 2016. 
14. ”Guys and Dolls”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 21 april 2019. https://web.archive.org/web/20190421021729/http://www.chinateatern.se/show/guys-and-dolls/. Läst 3 september 2015. 
15. Ingegärd Waaranperä (9 december 2002). ”Lättsam spelstil. Ypperlig skönsång men ofta saknas Brechts politiska skärpa”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/lattsam-spelstil-ypperlig-skonsang-men-ofta-saknas-brechts-politiska-skarpa/. Läst 4 mars 2022. 
16. ”Kiss me Kate!, 2005”. Riksantikvarieämbetet. http://www.kringla.nu/kringla/objekt?text=jangfeldt&referens=GSM/event/828953. Läst 23 februari 2019. 
17. Johanna Paulsson (7 september 2009). ”'Cats' på Cirkus, Stockholm”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/cats-pa-cirkus-stockholm/. Läst 21 april 2018. 
18. ”Gunnebo sommarteater”. Göteborgs-Posten. 12 juli 2013. http://www.gp.se/n%C3%B6je/gunnebo-sommarteater-charm%C3%B6ren-fr%C3%A5n-l%C3%A5ngedrag-1.561739. Läst 1 juli 2016. 
19. Tove Ellefsen (14 mars 1992). ”Genialisk skruv i hyllan Uffe”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1992-03-14/72/20. Läst 7 december 2020. 
20. Gunnebo slott och trädgårdar (15 juli 2008). ”Gunnebo sommarteater - premiär imorgon 16 juli”. Pressmeddelande. Läst 1 juli 2016.

Externa länkar

• Peter Harryson på Internet Movie Database (engelska)
• Peter Harryson i Dramatens rollbok