Ärliga blå ögon

	Ärliga blå ögon
Genre	Kriminalkomedi
Regissör	Leif Krantz
Manus	Leif Krantz
Medverkande	Anna Godenius; Tomas Pontén; Lars Hansson; Stig Ossian Ericson; Jan Jönson; Isa Quensel
Musik	Bernt Egerbladh; James Hollingworth (sång)
Antal avsnitt	6
Längd (per avsnitt)	ca 50 minuter
Antal säsonger	1
Land	Sverige
Språk	Svenska
Produktion
Produktionsbolag	Drakfilm
Producent	Göran Lindström
Sändning
Originalkanal	TV1
Originalvisning	9 april–21 maj 1977
Externa länkar
	IMDb SFDb

Ärliga blå ögon är en svensk TV-serie i sex avsnitt från 1977 producerad av Göran Lindström, med manus och regi av Leif Krantz. Serien hade premiär på SVT:s TV1 den 9 april 1977,^[1] och gick i repris på SVT våren 1990. Anna Godenius spelade huvudrollen som svindlaren, och bland övriga roller återfinns bland andra Stig Ossian Ericsson, som kommissarie Simonsson.

Ärliga blå ögon var Krantz första TV-serie för en vuxen publik efter Modiga mindre män, Kullamannen och Kråkguldet för en barn- och ungdomspublik. Vinjetten gjordes av Hans Arnold och var inspirerad av James Bond. Signaturmelodin skrevs av Bernt Egerbladh^[2] och sjöngs av James Hollingworth (känd från Djurens brevlåda).

Serien är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).^[2]

Handling

Man får följa den kvinnliga svindlaren som tack vare sina ärliga blå ögon och att hon byter skepnad lika smidigt som en kameleont lyckas lura sin omgivning för att stjäla pengar. Hon har en förkärlek för män som själva tillskansar sig pengar på ljusskygga sätt. Hon använder flera olika namn, och har sitt tillhåll i Uppsala, där hon gömmer pengarna i en gammal kakelugn. Men kommissarie Simonsson kommer henne på spåret och även de hon lurat tar upp jakten på henne.

Rollista

Anna Godenius – svindlaren
Tomas Pontén – Kent, styrman
Lars Hansson – Caj Larsson
Jan Jönson – Einar Jonasson, kandidaten
Isa Quensel – fru Nardin
Jannik Bonnevie – Ka, flygvärdinna
Stig Ossian Ericson – kommissarie Simonsson
Willie Andréason – polisassistenten
Gösta Bredefeldt – Walter Frisk, fotograf
Gunnar Schyman – Berntsson
Börje Mellvig – Monsieur Leroux
Fredrik Ohlsson – konsthandlaren
Lars Green – Douglas Lorenzon, skeppsredare
Berta Hall – Emma Lorenzon
Birger Åsander – Vilhelm Lorenzon
Christel Körner – Pia, Douglas fru
John Harryson – hotellportiern
Bertil Norström – K-H Stockberg, landstingsråd
Ted Åström – Svante, kändis
Gunnar Hellström – Lysander, bordellinnehavare
Rolf Larsson – Lysanders hantlangare
Stig Engström – hallicken
Peter Harryson – konststuderande
Marianne Aminoff – expediten
Peter Lindgren – Oscarsson
Ingvar Kjellson – Aristoteles Smith, bedragare
Gun Robertson – fru Falk, Smiths assistent
Jan Nygren – lägenhetsuthyraren
Jan-Olof Rydqvist – man på tåg, prästen
Steve Broodie – amerikanen
Lars Lind – fastighetsmäklaren
Claude Stephenson – Clive Mulligan
Gudmar Wivesson – resebyråmannen
Hans Sundberg – herr Bobin
Gunnel Wadner – fru Bobin
Björn Strand – en polisman

Referenser

Noter

^ ”VG - Her er påske-egget fra svensk TV (05.04.1977, s.37)”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307070715/http://helevg.teknograd.no/viewPage.php?uriId=05501619770405Ar03600&product=&docdate=19770405&page=36&part=&timestamp=229053600. Läst 24 januari 2010.
^ [a b] Gradvall et al 2009, nr. 434

Tryckta källor

Gradvall, Jan, Nordström, Björn, Nordström, Ulf, Rabe, Annina (2009). Tusen svenska klassiker: böcker, filmer, skivor, tv-program från 1956 till i dag. Stockholm: Norstedt. Libris 11378554. ISBN 978-91-1-301717-4