Efter mogenhetsexamen den 17 maj 1895 vid Norra Latin i Stockholm avlade Thörnell officersexamen 1897 och placerades därefter som underlöjtnant (10 december 1897) och sedan löjtnant (7 december 1900) på Upplands regemente. Den 7 juli 1906 utexaminerades Thörnell från Krigshögskolan (KHS) och placerades som aspirant vid Generalstaben. Han blev kapten vid Generalstaben 10 juni 1910. Åren 1911-1915 var han lärare vid KHS.[2] År 1915 lämnade Thörnell Generalstaben för trupptjänst som kapten vid Älvsborgs regemente. Efter ett par år på fältet återvände han till Generalstaben där han steg i graderna; 27 november 1917 blev han major och den 19 augusti 1921 överstelöjtnant.
Verksam vid Upplands infanteriregemente (I 8) 1924, överstelöjtnant och tillförordnad chef Gotlands infanteriregemente (I 27) 1926. Den 24 augusti 1926 utnämndes Thörnell till överste och chef för Vaxholms grenadjärregemente. Den 1 januari 1928 blev han militärbefälhavare på Gotland.[förtydliga] 1931 inspektör för Trängen. Den 28 december 1933 utnämndes han till generalmajor och blev inspektör för infanteriet. Den 1 juli 1936 blev han generallöjtnant och chef för Försvarsstaben, den 8 december 1939 överbefälhavare och 1 januari 1940 general. Han tog avsked från aktiv stat den 1 april 1944 och efterträddes av Helge Jung. Thörnell var chef för Gustaf V:s stab den 10 mars 1944 till kungens död den 29 oktober 1950.
Familj
Thörnell var son till kyrkoherden Per Thörnell och Gerhardina (Dine) Margareta Lindgren. Brodern var professor Gösta Thörnell.[2] Han gifte sig i Skållerud den 1 oktober 1904 med Anna Henrika Halling (1883-1972). De fick fyra barn: Gerhard (1905-1940), Barbro (1908-1992), Ulla (1914-2011) och Per (1918-1990).[3] Thörnell ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Omdömen
Thörnell hade en kärv och sarkastisk framtoning och kallades allmänt LM (lustmördaren) inom Försvarsstaben.[1] Thörnells tid som ÖB präglades av flera stora eftergifter till Tyskland och Thörnell själv ansågs allmänt vara tyskvänlig.[4] Thörnell kritiserades av bland annat Torgny Segerstedt för att han 7 oktober 1940 mottog storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wieds hand med ordensbrev undertecknat av Hitler.[5]
Uppdrag
Ledamot av 1918 års militära lönesakkunnigas betänkande 1920-1921[2]
^Frick, Lennart W.; Rosander, Lars (2004). Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media. sid. 138. Libris9501112. ISBN 91-85057-11-8
^ [ab] Andolf, Göran; Hugemark, Bo, red (1992). I orkanens öga: 1941 - osäker neutralitet. Stockholm: Probus. sid. 243. Libris7762902. ISBN 91-87184-14-1
