Orden instiftades den 28 januari 1919 av riksföreståndaren Gustaf Mannerheim, och dess statuter fastställdes den 16 maj samma år. De nuvarande statuterna fastställdes den 1 juni 1940. Den inbördes rangordningen av förtjänsttecken fastställdes den 10 oktober 1958.[1] Orden är Finlands främsta orden. Själva orden har fem klasser, och till detta kommer ytterligare 4 medaljer och förtjänsttecken.
Utseende
Ordens band är ultramarinblått (mörkblått). Ordenstecknet är framtaget av Akseli Gallen-Kallela och består av ett vitt Georgskors infattat i guld, i mitten av korset syns en heraldisk vit ros. I korsvinklarna syns ett krönt lejon med upphöjt svärd, allt i guld. Vita rosor och ett krönt svärdbärande lejon ingår i Finlands statsvapen. Kraschanen är i formen av ett strålknippe och i mitten syns en cirkel i svart med ordens motto Isänmaan hyväksi vilket på svenska blir För fosterlandets väl, samt innanför denna den heraldiska vita rosen.
Stormästare
Republikens president är ordens stormästare och bär i egenskap av sådan ordens kedja samt dess storkorskraschan.
Bland mottagarna finns både offentliga personer, inom riket och utomlands, samt förtjänta finländska medborgare i övrigt. Exempel på rikssvenska mottagare är Carl XVI Gustaf (kommendör med stora korset), kronprinsessan Victoria (kommendör med stora korset), Gunnar Lagergren (kommendör med stora korset), Yngve Larsson (kommendör, 1924), Stig Ramel (kommendör), H.G. Wessberg (kommendör), Olof Molander (riddare av första klass), Knut R. Stanler (riddare av första klass), Birger Nordholm och Hasse Olsson (riddare av första klass) samt Ulf Olsson, chef för sjömätning på Sjöfartsverket (riddare).
