Mikaela Pauline Shiffrin, född 13 mars1995 i Vail i Colorado, är en amerikanskalpin skidåkare. Hon har vunnit den totala världscupen fem gånger och har totalt vunnit 99 världscupdeltävlingar, vilket är fler än någon annan på såväl herr- som damsidan.
Mikaela Shiffrin efter slalomtävlingen i Åre 2018
Karriär
Shiffrin debuterade i världscupen i mars 2011. Därefter har hon vunnit 93 gånger i världscupen och tagit 134 pallplatser (till 5 februari 2023).[1] Hennes första världscupseger kom i slalomtävlingen i Åre i december 2012, bara 17 år gammal. Hon deltog i Världsmästerskapen 2013 i Schladming och slutade sexa i storslalomen. I slalomtävlingen två dagar senare vann hon sitt första mästerskapsguld före Michaela Kirchgasser och Frida Hansdotter.[2]
I världscupavslutningen i Lenzerheide i mars 2013 vann hon slalomtävlingen och säkrade därmed med sin fjärde seger i slalomcupen säsongen 2012/2013 tätt följt av Tina Maze.[3]
Under OS i Sotji tog Shiffrin guld i slalom. Hon blev därmed den yngsta någonsin att vinna ett OS-guld i slalom[4]. I världscupen under säsongen vann Shiffrin fem slalomtävlingar och tog hem sin andra raka slalomcuptitel.
Shiffrin delade segern i den inledande storslalomen i Söldensäsongen 2014/2015 tillsammans med Anna Veith. Detta var Shiffrins första storslalomseger i världscupen. Hon fortsatte att dominera i slalom under säsongen med fem världscupssegrar och en tredje raka seger i slalomcupen. Hon försvarade sitt VM-guld i slalom i hemstaden Vail2015, och hade därmed vunnit tre mästerskapsguld i slalom före 20 års ålder, alla hon ställt upp i.
Den 28 november 2015 vann Shiffrin en slalomtävling i Aspen med 3,07 sekunder ner till tvåan Veronika Velez-Zuzulová. Ingen hade någonsin vunnit en slalomtävling i världscupen med så stor marginal på damsidan tidigare[5]. Den 12 december under uppvärmningen inför en storslalom i Åre skadade hon sitt knä[6]. Hon gjorde comeback den 15 februari 2016 i en slalomtävling i Crans-Montana som hon vann[7]. Hon vann även de två sista slalomtävlingarna under säsongen och var därmed obesegrad i slalom under hela vintern men lyckades ändå inte vinna slalomcupen fjärde året i rad på grund av sin skadefrånvaro[8].
Säsongen 2016–17 satsade hon på alla grenar. Hon vann de fyra första slalomtävlingarna och två gånger i storslalom före nyår. Sedan körde hon ur första gången sedan 2013 i slalomvärldscupen, innan hon vann en slalom till och samt parallellslalomtävlingen i Stockholm samt blev fyra i en Super-G, nytt personbästa. Med detta närmade hon sig seger i totala cupen. Under VM i Sankt Moritz tog hon sitt tredje raka guld i slalom och även ett silver i storslalom. Det var första gången på över 75 år som någon kvinnlig åkare lyckats vinna slalomguld tre världsmästerskap i följd. Efter VM vann hon sin första seger i kombination, samt en seger i slalom och en i storslalom. Detta säkrade slalomcupen. Efter finalhelgen stod det klart att hon vunnit totala cupen med 318 poängs marginal.
Säsongen 2017–18 började ungefär lika bra som den föregående med fem segrar i världscupen före nyår. Den 2 december 2017 vann Shiffrin sin första världscupstävling i störtlopp, i Lake Louise. Dagen innan hade hon tagit sin första pallplats i störtlopp då hon var trea. Efter ytterligare fem segrar under den första halvan av januari nådde hon så många poäng, att hon vid denna tid ansågs i praktiken ha totalsegern och slalomcupsegern klar. Hon fortsatte med en tredjeplats i störtlopp, innan det gick sämre resten av januari med tre uråkningar och två sjundeplatser. I OS i Pyongchang tog Shiffrin guld i storslalom och silver i kombination men blev fyra i slalom. Sedan blev det segrar i de två sista slalomtävlingarna och därmed seger i totala cupen (överlägset) och i slalomcupen.
Säsongen 2018–19 började hon med att vinna de två första slalomtävlingarna. Den 2 december 2018 vann hon super-G-tävlingen i Lake Louise och blev därmed den sjunde kvinnan i historien att vinna i alla fem discipliner i världscupen.[9] En vecka senare vann hon återigen i super-G under tävlingshelgen i Sankt Moritz. Efter en seger vardera i parallellslalom, storslalom och slalom under 9–22 december hade hon mer än dubbelt så många poäng i totalcupen som tvåan, och nådde dessutom 50 segrar i världscupen. Efter att ha tagit sin 36:e slalomseger i världscupen den 29 december i Semmering gick hon om Marlies Schild som den mest med flest världscupssegrar i slalom på damsidan.[10] Under 2019 före VM vann hon två slalom och två storslalom till, och en super-G, och kostade på sig två andraplatser. Hon inledde VM i Åre med att vinna super-g-tävlingen vilket var henne första fartseger i ett stort mästerskap.[11] Hon tog sedan brons i storslalom. Trots svår förkylning lyckades hon också vinna sitt fjärde raka VM-guld i slalom; ingen alpinåkare hade tidigare tagit fyra raka guld i samma disciplin.[12] Efter VM vann hon ytterligare 4 tävlingar och tog därmed 17 totalt segrar under säsongen vilket var nytt rekord.[13] Hon vann den totala världscupen för tredje året i rad och tog även hem slalomcupen, storslalomcupen och super-G cupen. Hon nådde också 60 segrar i världscupen, varav 40 i slalom, delad ledning med Ingemar Stenmark om flest världscupsegrar i slalom.
Genom segern i Schladming den 11 januari 2022 tog Mikaela Shiffrin sin 47:e världscupvinst i slalom. Därmed har hon flest världscupsegrar i en disciplin. Tvåa är Ingemar Stenmark med 46 segrar i storslalom.
Säsongen 2022/2023 inleddes med inställda tävlingar i Sölden och premiären blev istället i Levi i Finland. Det kördes två tävlingar i slalom och Shiffrin tog dubbla segrar. Därmed inhämtade hon seger 75 och 76 I världscupen[14]. Den 10 mars 2023 vann hon storslalomtävlingen i Åre, och tangerade därmed Ingemar Stenmarks rekord på 86 vunna deltävlingar. Dagen därpå, också i Åre, vann hon slalomtävlingen och slog därmed Ingemar Stenmarks rekord.[15][16]
