Linköpings universitet (LiU) är ett svenskt statligt universitet grundat 1975. Universitetet har fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Medicinska fakulteten (tidigare Hälsouniversitetet), Tekniska fakulteten (Tekniska högskolan vid Linköpings universitet) samt Utbildningsvetenskap. År 1997 grundades ett campus i Norrköping. Med ungefär 32 000 studenter och 4 000 anställda (2019) är LiU ett av Sveriges större universitet.[1]
Historia
Idéer om att bygga ett universitet i Östergötland kan spåras tillbaka till den svenska stormaktstiden på 1600-talet, men på grund av freden i Roskilde1658 blev det viktigare att satsa på att grunda Lunds universitet istället. Frågan om högre utbildning i Östergötland återkom i offentliga sammanhang först 1928 igen, men först på 1960-talet fattades de poliska besluten.[2] Linköpings universitet hade sin upptakt i och med att Linköping och Norrköping i början av 1960-talet bildade en gemensam högskolekommitté för att få en högskola till Östergötland, eftersom man delade intresse att få högre utbildning förlagda till sina städer. Man kom slutligen överens om att förorda att ett östgötskt universitet skulle ha huvudsäte i Linköping med delar av universitetet förlagda till Norrköping.[3]
År 1963 fattade riksdagen beslut om en teknisk magisterutbildning i Linköping och 1965 fattades beslut att förlägga fler tekniska och medicinska utbildningar till Linköping. Ytterligare ett riksdagsbeslut 1965 var att Stockholms universitet skulle starta en Linköpingsfilial med utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Den påbörjade sin verksamhet 1967 och blev grunden till en filosofisk fakultet. Efter ytterligare två år, 1969, etablerades en högskoleenhet med tekniska och medicinska enheter. 1970 slogs allt samman till Linköpings högskola med teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet.
Fem år senare, 28 maj 1975, invigdes Linköpings universitet och tekniska högskola som därmed blev Sveriges sjätte universitet. Med högskolereformen 1977 inordnades lärarhögskolan och slöjdseminariet i Linköping samt förskoleseminariet i Norrköping i universitetet. 1986 grundades Hälsouniversitetet, numera Medicinska fakulteten. 1994 klargjorde regeringen att den ville bygga ut högskoleverksamheten vid orter med små och medelstora högskolor och till följd av dessa satsningar invigdes 1997 universitetets campus i Norrköping. År 2000 införlivades Carl Malmstensskolan (numera Malmstens Linköpings universitet) i universitetet.[4]
Fram till 1994 var namnet Universitetet i Linköping, förkortat ULi.
I regeringens satsning på strategiska forskningsområden fick[när?] Linköpings universitet anslag inom fem utpekade områden: IT och mobil kommunikation, materialvetenskap, säkerhet och krisberedskap, e-vetenskap och transportforskning[6].
Inom teknik och naturvetenskap finns starka forskningsmiljöer i materialvetenskap, reglerteknik, autonomi och beslutsstöd, organisk bioelektronik och funktionell genetik. Inom det samhällsvetenskapliga området finns starka forskningsmiljöer i internationell migration, rörlighet i arbetslivet, tvärvetenskaplig forskning i kognitiv hörselvetenskap, kunskapsintegration och innovation i internationellt konkurrerande företag samt genusvetenskap. Ett av Vetenskapsrådets tre Centers of Excellence i genusforskning finns vid Linköpings universitet[7].
Linköpings universitet hör till de svenska universitet som har flest professionsutbildningar, till exempel till läkare, lärare, civilingenjör och civilekonom. Problembaserat lärande som pedagogisk metod har införts i bland annat läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar[5]. Läkarutbildningen och studierektorsområdet reglersystem tilldelades 2007 Högskoleverkets utmärkelse framstående utbildningsmiljö[8]. Civilingenjörsutbildningarna i datateknik och industriell ekonomi är exempel på utbildningar som präglats av universitetets satsning på tvärvetenskap och fått efterföljare på andra lärosäten.
Organisation
Linköpings universitet bedriver utbildning och forskning vid 12 storinstitutioner som samlar närliggande ämnen och teman. Institutionerna tillhör inte någon enskild fakultet utan kan bedriva forskning och utbildning på uppdrag av flera fakulteter.
Fyra fakulteter ansvarar för utbildning och forskning inom respektive vetenskapsområde. De leds av dekanus och en fakultetsnämnd.
Filosofiska fakulteten, dekanus Ulf Melin
Medicinska fakulteten (tidigare Hälsouniversitetet), dekanus Lena Jonasson
Tekniska fakulteten (även känd som Tekniska högskolan), dekanus Johan Ölvander
Utbildningsvetenskap, dekanus Håkan Löfgren
Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Den består av rektor, åtta ledamöter som företräder allmänna intressen och utses av regeringen, tre företrädare för verksamheten, fyra för studenterna och tre för de anställda.
Universitetets verksamhet leds av rektor, som utses av regeringen med en mandatperiod på sex år. I universitetsledningen ingår förutom rektor även prorektor, vicerektor och universitetsdirektör.[9]
Linköpings universitetsbibliotek (LiUB), vars främsta syfte är att fungera som informationsresurs för universitetets studenter och anställda, består av sex avdelningar och fyra fysiska bibliotek.
Tillsynsmyndighetens utvärdering
Universitetet har fått kritik för bristande rättssäkerhet vid handläggningen av studentärenden rörande anstånd och studieuppehåll. Anmärkningsvärt ansågs det vara att beslut om studieuppehåll enligt universitetet inte är möjliga att överklaga. Enligt högskoleförordningen har dock rätten att överklaga ett sådant beslut funnits sedan år 2005. Universitetet fråntar därmed i vissa fall studenter deras lagstadgade rättigheter.[11]
Verksamheten vid LiU är till största delen förlagd till tre platser: Campus Valla (västra Linköping), Campus US (centrala Linköping) samt Campus Norrköping (centrala Norrköping). Sedan år 2000 finns också studenter i Lidingö på Carl Malmstensskolan, Malmstens Linköpings universitet, som sedan dess tillhör Linköpings universitet.
Viss utbildning har förlagts även till andra orter i södra Sverige, som Vadstena, Nacka och Uddevalla. Det gäller framförallt fristående kurser.
Universitetets campus i Linköping och Norrköping binds samman av Campusbussen, en särskild busslinje för studenter och anställda.
Campus Valla
Vid starten bedrevs verksamheten i olika lokaler i centrala Linköping. Så småningom samlades dock större delen av utbildningarna till Campus Valla ett stycke utanför centrum. Området har sedermera växt till knappt tjugotalet byggnader, de flesta i rött tegel. De två ursprungliga byggnaderna har uppnått någon form av kulturminnesstatus varför deras fasader måste lämnas orörda.
Lärarhögskolan på Östgötagatan är numera helt utrymd och verksamheten omorganiserad och flyttad till Campus Valla. Det gäller även gamla "Slöjdis" samt Slöjdlärarutbildningens lokaler i Mjärdevi.
Campus US
Medicinska fakultetens utbildningar har samlats på Campus US där en ny portalbyggnad invigdes 2004. Det nya huset ersätter i viss mån de tidigare utspridda lokalerna för bibliotek, några större föreläsningssalar, studentcafé och viss administration. På Campus US finns även kårhuset Örat.
Campus Norrköping
Sedan mitten av 1990-talet finns också Campus Norrköping, som har cirka 5 000 studenter (2019). Höstterminen 2006 invigdes det nya kårhuset Trappan i Norrköping som är gemensamt för de tre kårerna. I Kopparhammaren ligger avdelningen för studier av kultur och samhälle Tema Q.
Cederborg, Ann-Christin; Linnér Björn-Ola, Qvarsell Roger (2005). Campus Norrköping: en studie i universitetspolitik. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Libris9899695. ISBN 91-85295-79-5