Klimatalarmism

Extinction Rebellion i London 2019

Ungdomar demonstrerar med apokalypsparoll, Youth Climate Strike, San Francisco, USA 2019

Klimatalarmism är en term som i klimatdebatten används nedsättande^[1][2][3][4] för vad som påstås vara grundlösa eller överdrivna farhågor för framtida klimatförändringar eller för aktiviteter som uttrycker sådana farhågor. Begreppet beskrivs som polariserande inom klimatdebatten.^[5][1] I Språkrådets nyordslista 2008 presenterades det närliggande ordet klimatism med betydelsen "nedsättande: rädslan för en klimatförändring sedd som en fanatisk trosriktning".^[6]

Termen används för att markera avståndstagande från en typ av argumentation och språkbruk som påstås överdriva framtida klimatförändringar och dess konsekvenser.

Termen används också av de som tydligt ifrågasätter argument om klimatförändringarna även när argumenten har stöd i vetenskaplig konsensus och de som menar att de allvarliga klimatförändringarna är en bluff. Då används termen klimatalarmism i nedsättande och misstänkliggörande syfte om budskap från både klimatforskare, media och klimataktivister. I de sammanhangen har påståenden om klimatförändringar som ett existentiellt hot mot mänskligheten betecknats som alarmism. Mediernas rapportering har också kritiserats för att vara alarmistisk. Klimatalarmism har även beskrivits som ett demokratihot och påståtts påverka ungdomars mentala hälsa negativt.

Definition

Klimatalarmism har beskrivits som överreaktioner på global uppvärmning och irrationella åtgärder för att motverka global uppvärmning.^[7]

Användning av termen i nedsättande syfte

Termen alarmist har använts av personer som är kritiska mot klimatforskning för att i nedsättande syfte beskriva någon som stöder vetenskaplig konsensus även utan att för den skull vara kompromisslös i sina åsikter.^[3] Meteorologen Kerry Emanuel har sagt att stämpla någon som en alarmist är "ett synnerligen infantilt sätt att smutskasta någon med tanke på vad som står på spel" och "att använda en sådan provocerande terminologi har en tydligt Orwellsk prägel."^[8]

Debatt om bedömd klimatalarmism och dess följder

Debatt om vad som är och inte är alarmism

När den globala uppvärmningen började uppmärksammas under 2000-talets första decennier möttes den med skepsis från en del forskare och debattörer som betecknade oron för negativ påverkan som alarmistisk och jämförde den med tidigare larm om global nedkylning.^{[9][10][11][12]} Samtidigt förde andra fram att hotet om global uppvärmning till skillnad från tidigare befarade katastrofer inte var ett falsklarm utan byggde på faktiska bevis.^[13][14]

Uppfattningar om massmedias rapportering och språkbruk

i en rapport från brittiska Institute for Public Policy Research år 2006 konstaterades att ett alarmistiskt språkbruk ofta används av tidningar, populärvetenskapliga tidskrifter och i kampanjlitteratur från regeringar och miljögrupper i samband med olika miljöfrågor.^[15] Även senare har delar av medias rapportering om klimatförändringar kritiserats för alarmism^{[16][17][18][19]} samtidigt som det har påpekats att klimatförnekare är ett mycket större hot.^[20]

Det finns olika bedömningar av följderna av ett alarmistiskt språkbruk. Klimatjournalisten Dana Nuccitelli menade 2018 att ett alarmistiskt språkbruk om klimatförändringar kan skapa en större känsla av att läget är akut och att det är ont om tid.^[20] Andra menar att om man använder sig av sensationella och alarmistiska argument framkallar detta ofta "förnekelse, förlamning eller apati", snarare än att motivera enskilda till handling eller att uppmana till engagemang i frågan om klimatförändringar. Enligt detta synsätt tenderar budskap som vädjar till vardagliga känslor och bekymmer kopplade till klimatet att vara mest engagerande.^[21][22] I diskussionen kring klimatflyktingar har det hävdats att ett alarmistiskt språkbruk ofta använts av säkerhetsföretag och tankesmedjor.^[23]

Synen på klimatalarmism som ett hot mot demokrati, framtidshopp och mental hälsa

I en essä publicerad av finska YLE beskriver historikern Nicolas von Kraemer klimatalarmism som ett demokratiproblem. Han argumenterar för att när domedagsretorik får stå oemotsagd uppstår allvarliga risker för ekonomisk och politisk manipulation av befolkningen.^[24] Även Moderaternas partiledare Ulf Kristersson uppgav i en intervju 2019 att alarmism kan landa i att avskaffa demokratin för miljöns skull, vilket han menade var livsfarligt.^[25]

Flera kritiker för fram att klimatalarmism, mer än själva klimatförändringarna i sig, orsakar bristande framtidshopp hos den yngre generationen. Vissa går så långt som att påstå att klimatalarmism påverkar ungdomars mentala hälsa negativt.^{[26][27][28][29][30][31]}

Opinionsbildare som anses ha gett uttryck för klimatalarmism

Den amerikanska politikern Alexandra Ocasio-Cortez sade i en intervju att världen kommer att ta slut om 12 år om vi inte tar itu med klimatförändringen, vilket av flera kritiker betecknades som ett klimatalarmistiskt uttalande. Även den brittiska miljögruppen Extinction Rebellion har påståtts ägna sig åt klimatalarmism.^[20][32][33] Greta Thunbergs budskap att runt 2030 riskerar en okontrollerbar oåterkallelig kedjereaktion att sättas igång som kan leda till slutet för vår civilisation såsom vi känner till den, menade kritiker var ett utslag av klimatalarmism.^{[34][35][36][37]}

Michael Shellenberger, långvarig miljöförespråkare och klimataktivist samt grundare av miljöorganisationen Environmental Progress, bad i juni 2020 offentligt om ursäkt för att han bidragit till alarmism i klimatfrågan.^[20][38][39]

Påstådd alarmism hos IPCC

En amerikansk meteorolog lämnade 2007 sitt uppdrag med motiveringen att IPCC överdrev påverkan av klimatförändringar på orkaner över Atlanten. En holländsk ekonomiprofessor som ingick i den 70-mannaredaktion som fått uppdraget att skriva sammanfattningen till IPCC:s rapport inför COP 21 hoppade av sitt uppdrag 2014. Han motiverade sitt avhopp med att han upplevde rapportutkasten som alarmistiska. Han menade att IPCC lade för stor vikt vid skrivningar om riskerna till följd av klimatförändringar i förhållande till möjligheter för anpassning till förändringarna. ^[40]

Se även

• Apokalyps
• Falskt larm
• Försiktighetsprincipen
• Klimatskepticism
• Klimatångest
• Miljöriskanalys
• Moralpanik
• Pojken och vargen
• Riskvärdering
• Sensationalism

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

1. ^ [ ] Howarth, Candice C.; Sharman, Amelia G. (2015-03). ”Labeling opinions in the climate debate: a critical review: Labeling opinions in the climate debate” (på engelska). Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change 6 (2): sid. 239–254. doi:10.1002/wcc.332. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wcc.332. Läst 4 juli 2023. 
2. Gadanidis, Tim (2020-10-02). ”The discourse of climate change on Reddit” (på engelska). Toronto Working Papers in Linguistics. ISSN 1718-3510. https://twpl.library.utoronto.ca/index.php/twpl/article/view/41010. Läst 4 juli 2023. 
3. ^ [ ] Lomborg, Bjørn (2020-07- 11). ”How climate change alarmists are actually endangering the planet (Hur klimatalarmister faktiskt skadar planeten)” (på amerikansk engelska). New York Post. https://nypost.com/2020/07/11/how-climate-change-alarmists-are-actually-damaging-the-planet/. Läst 23 januari 2023. 
4. Chen, Kaiping; Jin, Yepeng; Shao, Anqi (2022-01). ”Science Factionalism: How Group Identity Language Affects Public Engagement With Misinformation and Debunking Narratives on a Popular Q&A Platform in China” (på engelska). Social Media + Society 8 (1): sid. 205630512210770. doi:10.1177/20563051221077019. ISSN 2056-3051. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/20563051221077019. Läst 4 juli 2023. 
5. Raman, Sujatha; Pearce, Warren (2020-11). ”Learning the lessons of Climategate: A cosmopolitan moment in the public life of climate science” (på engelska). WIREs Climate Change 11 (6). doi:10.1002/wcc.672. ISSN 1757-7780. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wcc.672. Läst 4 juli 2023. 
6. ”Årets nyord 2008 från Språkrådet”. SR. 2 januari 2009. https://sverigesradio.se/artikel/2543432. Läst 25 april 2023. 
7. Jones, Charlotte A.; Davison, Aidan; Lucas, Chloe (2023-07-06). ”Innocent heroes or self‐absorbed alarmists? A thematic review of the variety and effects of storylines about young people in climate change discourses” (på engelska). WIREs Climate Change. doi:10.1002/wcc.853. ISSN 1757-7780. https://wires.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wcc.853. Läst 18 oktober 2023. 
8. Emanuel, Kerry (19 juli 2010). ”"Climategate": A Different Perspective”. National Association of Scholars. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2024. https://web.archive.org/web/20210810122527/https://www.nas.org/blogs/article/climategate_a_different_perspective. Läst 10 augusti 2021. 
9. Andrej Kapitsa and Vladimir Basjkirtsev, "Challenging the basis of Kyoto Protocol", The Hindu, 10 juli 2008
10. Irish Independent, "Don't believe doomsayers that insist the world's end is nigh", 16 March 2007, p. 1.
11. David Schmidt, "Ridån ned för global uppvärmning", Jerusalem Post, 28 juni 2002, sid. 16B. "Om det finns något mer anmärkningsvärt än oron för global uppvärmning skulle det i så fall vara den bräckliga empiriska grund på vilken prognosen vilar. Genom hela 1970-talet rådde vetenskaplig konsensus kring att världen var på väg in i en period av global nedkylning, med följder lika katastrofala som det resultat som nu förutspås komma från global uppvärmning"
12. National Post, "Himlen var tänkt att falla ned över våra huvuden: Under 1970-talet uppstod miljörelaterade små kycklingar i alla former som ett sätt att motivera offentliga utgifter", 5 april 2000, sid. B1. "En av det moderna livets märkliga tendenser har dock varit institutionaliseringen av skrämselpropaganda samt massmedias och regeringens beredskap att gissa om framtiden. Det avgörande årtiondet för denna udda utveckling var 1970-talet. Schneiders bok skapade frenetisk glaciärhysteri. Den mest citerade istidsalarmisten på 1970-talet blev, genom ett snyggt PR-trick, en av de mest citerade globala uppvärmningsalarmisterna på 1990-talet."
13. Francis Wilson:"The rise of the extreme killers", Sunday Times, 19 april 2009, sid. 32: "Genom historien har det förekommit falsklarm: "bombens skugga", "atomvinter", "istiden kommer" och så vidare. Det är alltså ingen överraskning att många idag är skeptiska till klimatförändringarna. Skillnaden är att vi har faktiska bevis för att stigande temperaturer kommer att leda till en betydande risk för farliga effekter."
14. Peterson, Thomas (september 2008). ”The Myth of the 1970s Global Cooling Scientific Consensus”. Bulletin of the American Meteorological Society 89 (9): sid. 1325–1337. doi:10.1175/2008BAMS2370.1. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114082810/http://scienceblogs.com/stoat/Myth-1970-Global-Cooling-BAMS-2008.pdf. Läst 23 februari 2023. 
15. Ereaut, Gill; Segrit, Nat (2006). Warm Words: How are we Telling the Climate Story and can we Tell it Better?. London: Institute for Public Policy Research. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210805080101/https://www.ippr.org/files/images/media/files/publication/2011/05/warm_words_1529.pdf. Läst 10 augusti 2021. 
16. ”Scientists explain what New York Magazine article on "The Uninhabitable Earth" gets wrong” (på amerikansk engelska). Climate Feedback. 12 juli 2017. https://climatefeedback.org/evaluation/scientists-explain-what-new-york-magazine-article-on-the-uninhabitable-earth-gets-wrong-david-wallace-wells/. Läst 24 februari 2023. 
17. ”Analysis of "Ocean acidification: yet another wobbly pillar of climate alarmism"” (på amerikansk engelska). Climate Feedback. 10 januari 2017. https://climatefeedback.org/evaluation/ocean-acidification-yet-another-wobbly-pillar-climate-alarmism-james-delingpole-the-spectator/. Läst 24 februari 2023. 
18. ”Är klimatjournalistiken aktivistisk?”. Näringslivets medieinstitut. 16 december 2020. https://naringslivets-medieinstitut.se/ar-klimatjournalsitiken-aktivistisk/. Läst 24 februari 2023. 
19. Media meets climate : the global challenge for journalism. 2012. ISBN 978-91-86523-51-0. OCLC 826657792. https://www.worldcat.org/oclc/826657792. Läst 24 februari 2023 
20. ^ [ ] Nuccitelli, Dana (9 juli 2018). ”There are genuine climate alarmists, but they're not in the same league as deniers”. The Guardian. Arkiverad från originalet den 28 april 2021. https://web.archive.org/web/20210428145142/https://www.theguardian.com/environment/climate-consensus-97-per-cent/2018/jul/09/there-are-genuine-climate-alarmists-but-theyre-not-in-the-same-league-as-deniers. Läst 15 maj 2021. 
21. Lisa Dilling; Susanne C. Moser (2007). ”Introduction”. Creating a climate for change: communicating climate change and facilitating social change. Cambridge, UK: Cambridge University Press. sid. 1–27. ISBN 978-0-521-86923-2 
22. O'Neill, S.; Nicholson-Cole, S. (2009). ”"Fear Won't Do It": Promoting Positive Engagement with Climate Change Through Visual and Iconic Representations”. Science Communication 30 (3): sid. 355–379. doi:10.1177/1075547008329201. 
23. Hartmann, Betsy (2010). ”Rethinking climate refugees and climate conflict: Rhetoric, reality and the politics of policy discourse”. Journal of International Development 22 (2): sid. 233–246. doi:10.1002/jid.1676. ISSN 0954-1748. 
24. ”Essä: Klimatförändringen har blivit ett ideologiskt verktyg - vad betyder det här för demokratin?”. svenska.yle.fi. 17 november 2019. https://svenska.yle.fi/a/7-1426831. Läst 23 februari 2023. 
25. ”Ulf Kristersson ställs till svars om klimatet: Jag är rädd för alarmisterna”. www.expressen.se. Expressen. 17 november 2019. https://www.expressen.se/nyheter/qs/klimat/alarmisterna-sager-at-oss-att-sluta-leva/. Läst 23 februari 2023. 
26. May 10; 2021 - 10:27pm (10 maj 2021). ”Politicians pushing climate ‘alarmism’ have to be held accountable” (på engelska). Sky News. https://www.skynews.com.au/australia-news/politicians-pushing-climate-alarmism-have-to-be-held-accountable/video/d8eab788cca7a3f04d87f7f883ef0136. Läst 23 februari 2023. 
27. Sahakian, Teny (6 februari 2023). ”Climate alarmism is 'robbing' students of hope, ambition, earth science professor says” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/science/climate-alarmism-robbing-students-hope-ambition-earth-science-professor-says. Läst 23 februari 2023. 
28. Shellenberger, Michael (4 december 2019). ”Why Climate Alarmism Hurts Us All” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/michaelshellenberger/2019/12/04/why-climate-alarmism-hurts-us-all/. Läst 23 februari 2023. 
29. Plautz, Jason (3 februari 2020). ”The Environmental Burden of Generation Z”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/magazine/2020/02/03/eco-anxiety-is-overwhelming-kids-wheres-line-between-education-alarmism/. Läst 23 februari 2023. 
30. Piper, Kelsey (8 juni 2022). ”Stop telling kids that climate change will destroy their world” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/23158406/climate-change-tell-kids-wont-destroy-world. Läst 23 februari 2023. 
31. ”DN Debatt. ”Sprid inte bilden av att det är för sent att rädda klimatet””. DN.SE. 18 oktober 2021. https://www.dn.se/debatt/sprid-inte-bilden-av-att-det-ar-for-sent-att-radda-klimatet/. Läst 23 februari 2023. 
32. Cummings, William (22 januari 2019). ”'The world is going to end in 12 years if we don't address climate change,' Ocasio-Cortez says” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2019/01/22/ocasio-cortez-climate-change-alarm/2642481002/. Läst 23 februari 2023. 
33. ”Alarmism och optimism inom klimatkommunikation | Karlstads universitet”. www.kau.se. 27 juni 2022. https://www.kau.se/nyheter/alarmism-och-optimism-inom-klimatkommunikation. Läst 23 februari 2023. 
34. Shellenberger, Michael (25 november 2019). ”Why Apocalyptic Claims About Climate Change Are Wrong” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/michaelshellenberger/2019/11/25/why-everything-they-say-about-climate-change-is-wrong/. Läst 23 februari 2023. 
35. ”Faktakoll: Förutspår Greta Thunberg jordens undergång om 10 år?”. nyheter24.se. 2 oktober 2019. https://nyheter24.se/nyheter/933524-forutspar-greta-thunberg-att-varlden-gar-under-om-10-ar. Läst 23 februari 2023. 
36. Heberlein, Ann (28 oktober 2021). ”SMEDJAN | Heberlein: Ångest räddar inte klimatet”. Timbro. https://timbro.se/smedjan/angest-raddar-inte-klimatet/. Läst 23 februari 2023. 
37. ”Långlyssning: Vad säger forskarna om Greta?”. Sveriges Radio. 2 november 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7336155. Läst 24 februari 2023. 
38. ”On Behalf Of Environmentalists, I Apologize For The Climate Scare” (på engelska). Quillette. 30 juni 2020. https://quillette.com/2020/06/30/on-behalf-of-environmentalists-i-apologize-for-the-climate-scare/. Läst 23 februari 2023. 
39. Shellenberger, Michael (11 november 2021). ”SMEDJAN | Klimatalarmismen har blivit ett större hot än klimatförändringarna”. Timbro. https://timbro.se/smedjan/klimatalarmismen-har-blivit-ett-storre-hot-an-klimatforandringarna/. Läst 23 februari 2023. 
40. ”UN author says draft climate report alarmist, pulls out of team” (på engelska). Reuters. 27 mars 2014. https://www.reuters.com/article/climatechange-idUSL5N0MO2CZ20140327. Läst 23 februari 2023.