Barcroft blev professor i fysiologi vid universitetet i Cambridge 1926. Han tilldeladesa Royal Medal 1922 och Copleymedaljen 1943. Barcrofts viktigaste arbeten avhandlar blodgasernas fysiologi (The respiratory function of the blood, 1924). Större delen av hans vetenskapliga produktion återfinns i Journal of physiology. Mest känd blev Barcroft för den Barcroftska differentialblodgasmanometern, som tillät bestämning av blodgaser i mycket små mängder blod.
^ [ab] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p13003.htm#i130029, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^Who Named It?, Whonamedit?-ID: 3540, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Баркрофт Джозеф”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
^SNAC, SNAC Ark-ID: w66447rb, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Баркрофт Джозеф”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
^The Peerage person-ID: p13003.htm#i130029, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
