Hans Georg Mörner, född 10 augusti 1686 på Olstorp i Västra Ryds socken, Östergötland, död 14 september 1738 i Stockholm, var en svensk greve och militär.
Hans Georg Mörner var son till guvernör Carl Mörner. Han trädde tidigt i krigstjänst och blev 1700 korpral vid Östgöta kavalleriregemente. Mörner deltog i Karl XII:s fälttåg och befordrades efter slaget vid Kliszów till kornett och 1708 till ryttmästare. Efter kapitulationen vid Perevolotjna 1709 kom han i rysk fångenskap, rymde snart men tillfångatogs på nytt vid Rigas erövring av ryssarna 1710. Mörner, som under fångenskapen 1711 utnämndes till generaladjutant, återvände hem i oktober 1718 och deltog i fälttåget mot Norge. Han erhöll 1720 överstes titel, placerades 1723 som överstelöjtnant vid garnisonsregementet i Stralsund och tillika kommendant där och blev 1736 överste och chef för Närke-Värmlands regemente och 1737 för Skaraborgs regemente.[3]
Mörner gifte sig den 7 september 1725 i Karlskrona med grevinnan Eva Charlotta Sparre af Söfdeborg i hennes 1:a gifte. Tillsammans fick de barnen Sofia Catharina (1728–1759) och Carl Gustaf (1729–1784).[4]
Källor
Noter
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, genealogics.org person-ID: I00383600, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mörner af Morlanda nr 60, Tabell 2, adelsvapen.com.
- ^ Mörner af Morlanda nr 60, Tabell 3, adelsvapen.com.
