1700 (MDCC) var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen: 10 mars) och 11 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen: 11 mars). Eftersom den gregorianska kalendern infördes 1582, och 1600 går att dela med 400, blev 1700 första år som inleder ett århundrade att slopa skottåret i den gregorianska kalendern. I Sverige började året med den julianska kalendern och fortsatte så fram till och med den 28 februari. Då man därefter slopade den 29 februari och lät den 28 följas direkt av 1 mars infördes den svenska kalendern, som kom att användas fram till 1712 och alltid ligga en dag före den julianska och tio dagar efter den gregorianska. I Sverige fick hela detta år därför samma mönster som ett normalår som börjar en måndag.
29 februari (GS) – Skottdagen detta år tas bort i den svenska almanackan, för att man successivt skall övergå till Nya stilen, genom att ta bort skottdagen elva gånger. Man glömmer dock bort att ta bort skottdagen 1704 och 1708, varför Sverige kommer att ha en egen kalender i 12 år.
8 augusti (SS) – Danmark tvingas till freden i Traventhal, vari den holsteinske hertigens suveränitet i Schleswig erkänns. De förbinder sig också att inte bistå Sveriges fiender.
20 november (SS) – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Narva, trots att ryssarna är mer än tre gånger så många. Detta är en av den svenska krigshistoriens största segrar.[5]
