Gammelstaden, Luleå kommun

Den här artikeln handlar om en tätort i Luleå kommun. Se Gammelstaden för ortsartiklar med snarlika namn.

Gammelstaden
Tätort
Gammelstads kyrkstad med Nederluleå kyrka i bakgrunden.
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Kommun	Luleå kommun
Distrikt	Nederluleå distrikt, Luleå domkyrkodistrikt
Koordinater	65°37′55″N 22°1′35″Ö
Area	607 hektar (2023)[1]
Folkmängd	4 851 (2023)[1]
Befolkningstäthet	8 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Gammelstad
Postnummer	954 XX
Riktnummer	0920
Tätortskod	T8580[2]
Beb.områdeskod	2580TB110 (1960–)[3]
Ortens läge i Norrbottens län Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Church village of Gammelstad, Luleå
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Gammelstaden, före 1980 Gammelstad,^[4] är en tätort strax väster om Luleå i Luleå kommun, Norrbottens län. Gammelstaden brukar ofta beskrivas som det egentliga Luleås äldsta del. Kring kyrkan ligger Gammelstads kyrkstad med 404 kyrkstugor^[5] i nära ursprungligt skick. Kyrkstaden finns med på Unescos världsarvslista sedan 1996. Tätorten är en del av stadsdelen Gammelstad i Luleå.^[6]

Historia

Luleå Gamla stad omkring år 1700.

För tusen år sedan stod havet tio meter över dagens nivå och det som syntes av Gammelstads kyrkberg var en liten ö i Lule älvs mynning. Under 1300-talet blev området centrum i en socken som sträckte sig från Skanderna ända ner till kusten längs Kalix, Lule och Råne älvar. Gammelstad blev också handels- och marknadsplats.

Sverige och Ryssland var efter freden i Nöteborg 1323 oeniga om gränsdragningen i norr. Svenska staten gav då Lule älvdal till stormän från Mellansverige. Kyrkan sände ut präster och byggde enkla träkyrkor och 1339 hölls gudstjänst i ”Luleå” för första gången. Dagens Norrbotten blev en del i det svenska riket med svensk lagstiftning, skattläggning, kyrka och präster.

Den imponerande Nederluleå kyrka började byggas under 1400-talet. Den vittnar om bygdens ekonomiska välstånd, byggd på handel med skinn från inlandet och lax från fisket i älvarna. Under några år i mitten av 1500-talet drev Gustav Vasa en avelsgård på mark som tagits från prästbordet, kallad Luleå kungsgård eller Luleå gård.

1621 grundades Luleå stad vid den gamla marknadsplatsen. Gustav II Adolf anlitade Olof Bure till uppdraget att göra en stadsplan. Bure verkar ha utgått från en utfartsväg i nordöst, där han byggde upp ett oregelbundet rutnätsparti av gator och kvarter. En del av Gammelstad uppvisar en alltför oregelbunden struktur för att ha påverkats av Bures stadsplaner, och måste vara av ännu äldre datum. Gammelstad har efter Bure bevarat sin stadsbild.^[7]

Redan efter 28 år, 1649, konstaterades att hamnen blivit för grund till följd av landhöjningen. Man tvingades flytta sin stad till den plats den ligger än i dag. Därmed fick man Luleå Nya stad och Luleå Gamla stad, nutidens Luleå och Gammelstad.

Från 1863 till och med 1968 var Gammelstad huvudort i Nederluleå landskommun. Under denna tid, särskilt från mitten av 1900-talet, expanderade Gammelstad med nya områden. Förutom modernare bebyggelse i anslutning till den historiska kyrkstaden tillkom helt nya bostadsområden längre söderut, i anslutning till Gammelstadsfjärden. Viktigast av de nya områdena var Stadsön, som började byggas ut 1965, och som begåvades med ett modernt affärscentrum, högstadieskola och simhall. Efter kommunsammanslagningen 1969 har Gammelstad nästan vuxit samman med centralorten Luleå, men räknas ännu som en egen tätort. Gammelstad är egen postort. Godsterminalen i Luleå flyttades från järnvägsstation i centrum till en nybyggd godsterminal längs Gammelstad–Karlsvikshyttans Järnväg mot Storheden och Karlsvik^[8].

Området trafikeras av Luleå Lokaltrafiks busslinjer 1, 2 och 12 samt specialbuss och nattbuss.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Gammelstaden/Gammelstad 1950–2020[9][10]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1950			736	^##
1960			1 557
1965			2 280
1970			4 931
1975			6 337
1980			5 852
1990			5 129	536
1995			4 992	617
2000			4 910	617
2005			4 892	617
2010			4 960	620
2015			4 866	551
2020			4 836	556
Anm.: Tätortens namn ändrat 1980 från Gammelstad till Gammelstaden.[4]  ^## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället

Gammelstaden indelas i

• Kyrkbyn
• Gammelstads industriområde
• Stadsön
• Öhemmanet
• Ektjärn
• Marieberg

Se även

• Nederluleå socken
• Nederluleå kyrka
• Nederluleå landskommun

Källor

1. ^ [ ] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 3 december 2013.^{[källa från Wikidata]}
3. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. ^ [ ] ”Folk- och bostadsrakningen-1980.pdf”. sid. 517. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningen%201965-1990/Folk%20och%20bostadsr%C3%A4kningen%201980%20(SOS)/Folk-o-bostadsrakningen-1980_7.pdf. Läst 19 april 2022. 
5. ”Världsarvet Gammelstads kyrkstad”. Visit Gammelstad. Arkiverad från originalet den 30 november 2023. https://web.archive.org/web/20231130142114/https://visitgammelstad.se/besoksinformation/varldsarvetgammelstadskyrkstad.4.268cc2d31828f5b5e009c1.html. Läst 2 Oktober 2023. 
6. ”Gammelstad”. Luleå kommun. https://www.lulea.se/boende--miljo/bostader-och-bostadsomraden/bo-i-lulea-kommun/stadsdelar-i-lulea.html. Läst 19 april 2022. 
7. Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 495
8. Mia Ising (1 mars 2006). ”Gammelstad - nav i norr”. Banverket Godset 3/2006. http://red-media.se/referenser/pdf/Godset3-06.pdf?pid=345122135237167&rid=1&initPage=1. Läst 12 april 2013. 
9. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 235. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
10. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Vidare läsning

• Lundholm, Kjell (1995). ”Kyrklig utpost i omstritt land.”. Populär historia (Lund : Populär historia, 1991-) 1996:1,: sid. 26-28 : ill.. ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kyrklig-utpost-i-omstritt-land/.  Libris 2152258

Externa länkar

• Sidan om Gammelstad på Luleå kommuns hemsida
• Wikimedia Commons har media som rör Gammelstaden, Luleå kommun.
  Bilder & media
• Gammelstad på Googles World Wonder Project