Ernest Lawrence

Ernest Lawrence
Född	Ernest Orlando Lawrence 8 augusti 1901[1][2][3] Canton[4][5][6], USA
Död	27 augusti 1958[7][8][9] (57 år) Palo Alto[10][11][12], USA
Begravd	Chapel of Memories Columbarium and Mausoleum[13]
Medborgare i	USA[14][15][16]
Utbildad vid	Yale University University of Chicago University of Minnesota University of South Dakota St. Olaf College Augustana Academy
Sysselsättning	Fysiker[17][18][19], kärnfysiker, universitetslärare
Arbetsgivare	University of California, Berkeley
Maka	Mary K. Blumer
Utmärkelser
Hughesmedaljen (1937) Elliott Cresson-medaljen (1937)[20] Comstock-priset i fysik (1938)[21] Nobelpriset i fysik (1939)[22][23] Dennis Gabor Medal and Prize (1940)[24] Holley-medaljen (1942)[25] Föreläsning till Sillimans minne (1945) William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1951) Faraday-medaljen (1952) Enrico Fermi-priset (1957)[26] National Inventors Hall of Fame (1982)[27] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Medlem av American Physical Society
Namnteckning
Redigera Wikidata

Ernest Lawrence till höger med Robert Oppenheimer och Enrico Fermi.

Ernest Orlando Lawrence, född 8 augusti 1901 i Canton i South Dakota, död 27 augusti 1958 i Palo Alto i Kalifornien, var en amerikansk fysiker som medverkade i Manhattanprojektet. Bland annat rekryterade han Robert Oppenheimer till projektet.

Biografi

Lawrence blev professor vid University of California i Berkeley 1930.^[28] Lawrence uppfann, tillsammans med Milton Stanley Livingstone, cyklotronen för vilket Lawrence tilldelades Nobelpriset i fysik 1939. Dessa byggdes i allt större skala och var de kraftfullaste partikelacceleratorerna innan synkrotroner började byggas på 1950-talet. Cyklotroner används än idag, främst inom nuklearmedicin.^[29]

Lawrence valdes 1952 in som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Lawrence Livermore National Laboratory och Lawrence Berkeley National Laboratory är uppkallade efter honom. Även grundämne 103 i det periodiska systemet, lawrencium (Lr), har fått sitt namn efter Ernest Lawrence.

Källor

1. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ernest-Lawrencetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w6ns0wbw, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Find a Grave, Find A Grave-ID: 2218, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Award ceremony speech, Nobelprize.org : The ceremony in Berkeley, February 29, 1940, Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
5. läs online, connection.ebscohost.com .^{[källa från Wikidata]}
6. läs online, prezi.com .^{[källa från Wikidata]}
7. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лоуренс Эрнест Орландо”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
8. läs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}
9. läs online, www.brainyquote.com .^{[källa från Wikidata]}
10. Aleksandr M. Prochorov (red.), Лоуренс Эрнест Орландо, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
11. Ernest Lawrence, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
12. läs online, www.atomicheritage.org .^{[källa från Wikidata]}
13. Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
14. cyclotron, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}
15. Plutonium: The scary element that helps probe space's secrets (på engelska), BBC News Online, 20 september 2014, läs online.^{[källa från Wikidata]}
16. död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.^{[källa från Wikidata]}
17. läs online, www.nndb.com .^{[källa från Wikidata]}
18. läs online, www.nndb.com .^{[källa från Wikidata]}
19. NNDB, NNDB person-ID: 974/000055809.^{[källa från Wikidata]}
20. läs online, www.fi.edu .^{[källa från Wikidata]}
21. About the Comstock Prize in Physics, National Academy of Sciences, läs onlineläs online, läst: 7 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}
22. The Nobel Prize in Physics 1939, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
23. Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
24. läs online, www.iop.org .^{[källa från Wikidata]}
25. läs online, www.asme.org .^{[källa från Wikidata]}
26. läs online, science.osti.gov .^{[källa från Wikidata]}
27. National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: ernest-orlando-lawrence.^{[källa från Wikidata]}
28. Bra Böckers lexikon, 1977
29. ”MEDraysintell identifies more than 1,200 medical cyclotrons worldwide”. EIN News. 3 december 2015. http://www.einnews.com/pr_news/300008215/medraysintell-identifies-more-than-1-200-medical-cyclotrons-worldwide. Läst 16 september 2018. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ernest Lawrence.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1939
• Nobelprize.org, Ernest Lawrence - biografi