Näringslivet i exklaven består av fiskeindustri, bryggerier, verkstäder med mera.[3] Staden har en god hamn, och stor färjetrafik med Spanien.[3] Numera är Ceuta mål för många endagsturister som kommer med båtar från bland annat Algeciras i Spanien.
Gränsen mellan Ceuta och Marocko skyddas, precis som Melillas gräns, av ett staket (35°52′41″N5°21′40″V / 35.87806°N 5.36111°V / 35.87806; -5.36111). Staketet är byggt av Spanien för att stoppa illegal invandring och smuggling.[3] Kostnaden för att bygga staketet var 30 miljoner euro och det finansierades delvis av Europeiska unionen. Det består av två parallella staket, vardera tre meter högt med taggtråd längst upp. Staketet är även försett med strålkastare, videokameror och rörelsesensorer.
Marocko har protesterat mot staketbygget eftersom de inte erkänner Ceuta som en spansk provins[5]
I februari 2017 stormades staketet av 700 migranter varvid 11 gränsvakter 11 militärer skadades. Gränsskyddet övermannades och 500 migranter forcerade sin väg in i enklaven.[6] I augusti 2017 stormades gränsen av ett hundratal migranter utrustade med släggor och avbitartänger.[7]
I juli 2018 lyckades 700 migranter ta sig över staketet med hjälp av påkar och hemmagjorda eldkastare, enligt lokal polis i Ceuta. Vid incidenten skadades fler än 100 migranter och 22 gränspoliser.[8] I augusti 2019 stormade afrikanska migranter gränsstaketet med påkar, syraflaskor och krokar varvid 150 tog sig förbi barriären. Dussintals skadade sig på barriärens taggtråd och elva gränsvakter sårades.[8]
^François Papet-Périn, "La mer d'Alboran ou Le contentieux territorial hispano-marocain sur les deux bornes européennes de Ceuta et Melilla". band 1, 794 sid., band 2, 308 sid., thèse de doctorat d'histoire contemporaine soutenue en 2012 à Paris 1-Sorbonne sous la direction de Pierre Vermeren.
.PNG)
