Bengt Lagerkvist

Bengt Lagerkvist
Lagerkvist (nedersta raden, längst till vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1959/1960.
Lagerkvist (nedersta raden, längst till vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1959/1960.
FöddBengt Anders Lagerkvist
4 augusti 1926
Fiskebäckskil, Skaftö församling, Göteborgs och Bohus län[1]
Död6 maj 2013 (86 år)
Maria Magdalena församling,
Stockholm, Sverige
YrkeDramatiker
Regissör
Författare
Jurist
NationalitetSverige Svensk
Make/makaAnne-Marie Hilton
Ulla Malmer
Christianne Eberstein
BarnCecilia Lagerkvist
Hedvig Lagerkvist
Marianne Lagerkvist
SläktingarPär Lagerkvist (far)
Ulf Lagerkvist (bror)

Bengt Anders Lagerkvist, född 4 augusti 1926 i Fiskebäckskil i Bohuslän, död 6 maj 2013[2] i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare och författare.

Han var son till författaren och nobelpristagaren Pär Lagerkvist och hans andra hustru Elaine, född Hallberg, samt tvillingbror till biokemisten Ulf Lagerkvist.

Biografi

Lagerkvist blev juris kandidat vid Stockholms högskola 1950. Under studietiden var han också verksam som regissör vid Stockholms studentteater och grundade 1952 den fria Teatern i Gamla stan, vars chef och regissör han var – bland annat med den uppmärksammade dramatiseringen av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke (1953) och stockholmspremiär av Samuel Becketts I väntan på Godot (1956) – tills han hösten 1953 inbjöds att också regissera på Göteborgs stadsteater, där han stannade till 1957. Han var regiassistent åt Alf Sjöberg vid filmatiseringen av faderns Barabbas (1953) och regisserade långfilmen Prins hatt under jorden (1963) med manus av Lars Forssell.

Från 1960 var han regissör vid TV-teatern och 1979-83 konstnärlig ledare för TV-teatern vid Sveriges Televisions TV 1. Under sina många år vid TV regisserade han ett antal mycket uppmärksammade och uppskattade klassiska TV-serier och teaterproduktioner, såsom August Strindbergs verk Hemsöborna (1966), Röda rummet (1970), I havsbandet (1971), Påsk (1958 och 1988), Svarta handsken (1957) och Bandet (1964). Med Bombi Bitt och jag (1968) introducerade han den unge Stellan Skarsgård i huvudrollen och med Jolos beredskapsserie Någonstans i Sverige (1973) gav Janne "Loffe" Carlsson som menig soldat sitt nya bestående smeknamn. Andra klassiker är, än en gång, Drottningens juvelsmycke (1967), Det går an (1963), Värmlänningarna (1962) och Gösta Berlings saga (1986) med Tommy Berggren och Margaretha Krook.

Han har även iscensatt flera av faderns verk på TV: Midsommardröm i fattighuset (1959), Gäst hos verkligheten (1961), Bödeln (1965), Tunneln (1969), Hissen som gick ner i helvetet (1969), Bröllopsfesten (1978) och Han som fick leva om sitt liv (1987). Regissören medverkar själv i kortfilmen Staden (1964).

Lagerkvist berättade under många år om konst och konstnärer i TV-programserierna Konstalmanackan, Konstverk berättar och Konstpaus i Sveriges Television. Han var värd för Sommar i P1 1985.

Familj

Bengt Lagerkvist var gift tre gånger, 1956–1960[3] med skådespelaren Anne-Marie Hilton (född 1933), dotter till operadirektören Arthur Hilton och hovsångerskan Helga Görlin, senare med scenografen Ulla Malmer (född 1942), dotter till direktören Ture Malmer och Dagmar, ogift Brodd,[4] och från 1992 med bibliotekarien Christianne Eberstein (född 1940),[5] dotter till direktören Christian Eberstein och Carin, ogift Klingspor.[6]

Regi

TV-serier och film

TV-teater

  • 1961 Lek ej med kärleken
  • 1961 Samtal önskas
  • 1962 Sex roller söka en författare
  • 1962 Generalskan
  • 1962 Kollektionen
  • 1962 – Värmlänningarna
  • 1963 Generalinden
  • 1963 Gertrud
  • 1963 Kärlekens och slumpens lek
  • 1963 Socitetshuset
  • 1963 Det går an
  • 1964 Bandet
  • 1964 Älskaren
  • 1965 Blodsbröllop
  • 1965 Alla mina söner
  • 1965 Bödeln
  • 1965 Aftonstjärnan
  • 1969 Bära narrkåpa
  • 1969 Res till Mallorca!
  • 1969 Tunneln
  • 1969 Hissen som gick ner i helvetet
  • 1969 Bröllopsdag
  • 1971 – Amala Kamala
  • 1972 Magnetisören
  • 1973 Näsan
  • 1976 Det är nu livet börjar
  • 1978 Bröllopsfesten
  • 1981 – Genombrottet
  • 1982 Marknadsafton
  • 1987 Han som fick leva om sitt liv
  • 1988 Påsk

Teater

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1952 Leonce och Lena
Leonce und Lena		 Georg Büchner Teatern i Gamla stan
1953 Drottningens juvelsmycke Carl Jonas Love Almqvist
Bearbetning Bengt Lagerkvist		 Teatern i Gamla stan[7]
Woyzeck
Georg Büchner Teatern i Gamla stan
Så går fem år
Federico Garcia Lorca Göteborgs stadsteater,
16 oktober 1953
1954 Gustav III
August Strindberg Göteborgs stadsteater,
13 januari 1954
Utflykt
Erland Josephson Göteborgs stadsteater,
6 maj 1954
Mariana Pineda
Federico Garcia Lorca Göteborgs stadsteater,
9 september 1954
1956 Under trädet ligger yxan
Under treet ligg øksa 		Tormod Skagestad Riksteatern[8]
1957 Arvtagerskan
The Heiress		 Ruth och Augustus Goetz Bygdeteatern[9]
Baronessan
Iwo Wiklander Dramatikerstudion[10]

Bibliografi

  • Konst i ropet : Bengt Lagerkvist om sålt och osålt på Bukowskis : 1989-1990 - 1990. - ISBN 91-7608-505-8
  • Henrik Allert, av Bengt Lagerkvist ; [foto: Lars Karlén och Anders Qwarnström]. - 1991. - ISBN 91-87214-19-9
  • Barnas kunstbok : kunst i Norden, av Bengt Lagerkvist och Tone Hammerstad. - 1992. - ISBN 82-588-0773-0
  • Följ med! : Bengt Lagerkvist på konstresa genom Sverige = All our museums, great and small, text: Bengt Lagerkvist ; foto: Christer Åkerberg - 1995. - ISBN 91-7119-465-7
  • Se på konst, av Bengt Lagerkvist ; [redaktör, faktatexter: Ann-Christin Nedgård]. - 1995. - ISBN 91-574-4092-1
  • Konstens magi, Bengt Lagerkvist - 1998. - ISBN 91-46-17079-0
  • Riddar Drömmare av sol och snö : en bok om Gösta Sandels, av Bengt Lagerkvist. - 1999. - ISBN 91-7486-034-8
  • Vem spelar i natten : den unge Pär Lagerkvist, av Bengt Lagerkvist. - 2001. - ISBN 91-7486-571-4
  • Brev till och från Pär Lagerkvist : från Heidenstam till Forssell, urval och kommentarer : Bengt Lagerkvist ; [redaktörer: Margareta Petersson, Christer Knutsson]. - 2006. - ISBN 91-975589-2-3
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1989
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1990
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1991
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1993
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1995, Konst som retat många

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ "Regissören Bengt Lagerkvist är död" SVT Kulturnyheterna, 6 maj 2013
  3. ^ LAGERKVIST, BENGT A, regissör, Lidingö i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 738.
  4. ^ Lagerkvist, Bengt A, regissör, Lidingö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1977 / s 567.
  5. ^ Lagerkvist, Bengt A, regissör, Stockholm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 2007 / s 336.
  6. ^ EBERSTEIN, CHRISTIAN H, verkst direktör, Djursholm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 297.
  7. ^ Ebbe Linde (5 mars 1953). ”Fem premiärer: Spektakel i Gamla Staden”. Dagens Nyheter: s. 5. Arkiverad från originalet den 4 december 2021. https://web.archive.org/web/20211204155257/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-torsdag-5-mars-1953-sida-5_1950.jpeg. Läst 4 december 2021. 
  8. ^ ”Norsk prispjäs på ny turné”. Dagens Nyheter: s. 13. 2 oktober 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-02/268/13. Läst 26 maj 2018. 
  9. ^ ”Bygdeteaterpremiär på Gotland”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 oktober 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-02/268/18. Läst 19 januari 2022. 
  10. ^ Ingvar Holm (3 oktober 1957). ”Tollie Zellman i 'Baronessan'”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-10-03/269/20. Läst 18 mars 2016. 

Övriga källor

Auktoritetsdata

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!