Aska

Aska
Aska efter en lägereld.
  • Beskrivning: De fasta oorganiska restprodukterna vid förbränning.
  • Typer: Naturlig aska, föroreningsaska
  • Färger: Vanligtvis rödbrun, grå eller vit. Färgen beroende av vilka mineraler som dominerar i askan.
För andra betydelser, se Aska (olika betydelser).

Aska kallas de fasta oorganiska restprodukterna efter förbränning av organiska ämnen. Sammansättningen är beroende av utgångsmaterialet och består oftast av fosfater, karbonater, klorider, silikater och sulfater av kalcium, magnesium, kalium och natrium. Färgen är i regel rödbrun, grå eller vit. En rödfärgad aska tyder på hög järnhalt.

Aska skiljer sig från det fasta organiska material som kan bli återstod vid förbränning, det vill säga oförbränt organiskt material, även om aska också kan innehålla kol. En organisk återstod som följer med rökgaserna kallas istället sot medan en organisk bottenåterstod kallas kol eller koks. Vulkanisk aska är också ett etablerat begrepp, trots att det inte rör sig om en återstod efter förbränning.

Cigarettaska.
Flygaska från en lägereld.
Stenkolsaska.

Olika typer av aska

Några vanliga asktyper:

Vedaska

Ett stort antal forskningsstudier har genomförts beträffande den kemiska sammansättningen av vedaska, eller träaska. Resultaten varierar stort, eftersom ett flertal faktorer, som tidigare nämnts, påverkar sammansättning. I vissa studier är kalciumkarbonat (kolsyrad kalk, CaCO3) en viktig beståndsdel[2], i andra studier förekommer ytterst lite kalciumkarbonat, däremot stora mängder kalciumoxid (bränd kalk, CaO).[3] Reaktionen CaCO3 → CO2 + CaO sker långsamt (ca en timme) vid 800 °C men relativt snabbt (några minuter) vid 900 °C. Kalium i aska förekommer främst i form av kaliumkarbonat. Lövträdsaska var för utgångsmaterial för tillverkning av kaliumkarbonat(pottaska). Kalcium finns i lövträdsaska främst i form av kalciumfosfat, i barrträdsaska i form av kalciumoxid eller kalciumkarbonat beroende på förbränningstemperaturen.

Några studier påvisar så höga halter som 12 % av järnoxider[3] medan andra inte påvisar några halter alls[4], och järnoxider ofta är resultatet av föroreningar, dvs. föroreningsaska.

Innehållet av tungmetaller beror huvudsakligen på trädens ståndort. Energiskog (Salix) som odlas på åkermark ger ofta aska med förhöjda halter av kadmium och zink. Kadmium finns naturligt i marken. En del härrör från kadmiumhaltiga gödselmedel som tidigare tillförts jordbruksmarken.[5]

I träaska kan också radionuklider förekomma, t.ex. kalium-40 och cesium-137(en). Kalium-40 förekommer naturligt medan cesium-137 härrör från kärnvapensprängningar och Tjernobylolyckan (1986).[5]


Förutom den påverkan trädslag, trädets ålder, växtplats och genetiska faktorer kan ha, har även följande faktorer betydelse för träaskans sammansättning:

  • Flygaska: När större mängder flygaska uppstår, förändras sammansättningen av den bottenaska som blir kvar.
  • Förbränningstemperaturen[6] leder till två direkta effekter:
    • Dissociation: Vid högre temperatur förbränns karbonater, sulfider m.m. till oxider. En del metalloxider, t.ex. kvicksilveroxid kan till och med delas upp i sina beståndsdelar och därefter förångas fullständigt.
    • Förångning: När flygaskan inte mäts, kommer en del beståndsdelar att saknas i summeringen.
  • Experimentmiljön: När askan utsätts för miljöpåverkan mellan förbränning och analys kan beståndsdelar i träaskan hinna reagera med luftens koldioxid.

Växtnäringsämne i vedaska

En grundlig studie med träaska från ett antal olika trädarter genomfördes på 1870-talet av den tyske lantbrukskemisten Emil von Wolff.[7]

Innehåll i %
ämne bok ek björk tall gran
kalium 17–25 21–29 12–17 ca 11 10–17
fosfor 3–6 5–9 3–5 3 ca 1
kalcium 18–28 13–18 14–21 ca 32 ca 18
magnesium ca 6 ca 10 ca 8 ca 5 ca 5

Kolaska

Vid kolets förbränning bildar de oorganiska huvudkomponenterna oxider, sulfater och silikater. Det är framför allt aluminium, järn, kalcium, kisel och magnesium och de huvudsakliga beståndsdelarna är således Al2O3, Fe2O3, CaO, SiO2, och MgO. Dessutom förekommer oxider av kalium, natrium och svavel (SO3).[8]

Torvaska

Torvaska innehåller framför allt oxider av aluminium, järn, kalcium och kisel. Den innehåller också lägre halter av fosfor, kalium, magnesium, natrium, svavel, titan och olika spårämnen. Den uppvisar stora likheter med kolaska. Det som skiljer torvaskans sammansättning från träaska är högre halter av järn och lägre halter av mangan och kalium.[9]

Gräsaskor

Aska av eldat gräs har stor variation även inom en och samma art, beroende på växtförhållanden. Ett bra exempel är rörflen som har hög avkastning och därför är intressant som energigröda. Det har ingått i flera forskningsstudier. Askhalten varierar mycket beroende på var rörflenen odlats. De lägsta askhalterna, 2 %, har gräs på mullhaltig jord, medan halterna för rörflen som växt på styva lerjordar kan vara så höga som 10 %. Rörflen är intressant som bränsle eftersom dess aska har en relativt hög asksmältpunkt, vilket minskar problemen med sintring i värmepannan.

Rörflen innehåller påtagligt högre halter av svavel, kväve och klor än vedbränsle. Askan består framför allt av kisel men den innehåller också kalium, kalcium, magnesium, fosfor och spårämnen. Dess flygaska innehåller höga halter av tungmetaller.[10]

Benaska

Benaska är den aska som återstår efter förbränning av ben. Den består av ungefär 85 % kalciumfosfater, framför allt trikalciumdifosfat, ett salt av kalcium och fosforsyra med formeln Ca3(PO4)2, och 12 % kalciumkarbonat (CaO).[11][12]

2012 uppmärksammades höga metallhalter i kremeringsaska, cirka 20 ton per år, bland annat titan från operationer.[13][14]

Benaska användes tidigare för framställning av fosfor och fosforsyra, mjölkglas, glasyrer, keramiskt material i drivugnar och muffelugnar och som polerings- och putsmedel.[12]

Komponenter

Askan kan delas in i två komponenter: aska från bränslets naturliga obrännbara mineraler och föroreningsaska.[15]

Naturlig aska

Den naturliga askan består av mineralämnen som träden har tagit upp ur marken och från regnvattnet som tagits upp av barr och löv. Mineralerna finns främst i bastbarken och i barr och löv, dvs i de delar där trädens livsfunktioner är. Här finns mer än hälften av mängderna kalcium, fosfor, kalium och kväve och också magnesium och kisel. Askhalten varierar starkt beroende på trädslag, trädets ålder och växtplats, men även på genetiska faktorer.

Generellt har svenska skogsträd en naturlig askhalt i stamved av 0,4–0,7 %, där gran har högst askhalt. Tallbarr har 2,5 % askhalt, granbarr och löv 5–6 %. Björk- och tallbark innehåller 1,5–2,5 % aska och granbark upp till 4 %.[16]

Föroreningsaska

Vedhanteringen har en avgörande betydelse för hur mycket föroreningsaska bränslet får. Bränsle kan förorenas på grund av släpning eller lunning. Ibland följer metallföremål med från avverkningen, t.ex. verktyg. Vid transporten till virkesterminal kan oorganiskt damm öka den kommande föroreningsaskan. En av de viktigaste orsakerna till föroreningsaska är dock oasfalterade lagringsytor. Bark från oasfalterade ytor kan innehålla 10–15 % aska. Lagring av bränsle bör med andra ord alltid ske på asfalt- eller betongytor, eller åtminstone på en hårdgjord yta med flis eller bark som bädd.[17]

Behandlat virke, till exempel när byggavfall, returträflis, lastpallar, formvirke, möbler, emballage eldas kan innehålla höga halter av även de oorganiska ämnena arsenik, bly och koppar.[17]

Föroreningsaska i bränslet utgör en barlast och deltar inte i förbränningen. Negativa effekter av denna aska är bland annat att den:[15]

  • minskar energiinnehållet per massenhet bränsle
  • sliter på mekaniska transportanordningar
  • kan medföra slaggningsproblem
  • ökar transport-, hanterings- och deponikostnaderna

Askhalter

Askhalter i träd

Askhalten anges i procent av bränslets torra massa. Askhaltsbestämningarna kan göras enligt Svensk Standard SS 18 71 71.[1]

Den uppmätta andelen aska i ved från olika trädarter varierar från 0,43 %–1,82 %. Av praktiska skäl räknar man ofta med genomsnittsvärdet 1 %. Som jämförelse har antracitkol ett askinnehåll om 10–20 %.[18]

Askhalt i procent[19]
Del av träd Björk Tall Gran
Stamved 0,4 0,4 0,6
Bark 2,2 2,6 3,2
Grenar 1,2 1,0 1,9
Barr och löv 5,5 2,4 5,1
Hela träd med barr/löv 1,0 0,9 1,6
Hela träd utan barr/löv 0,8 0,8 1,3

Om askhalterna ska anges i kg/m3 flis ska ovanstående värden multipliceras med fyra. En kubikmeter helträdsflis i gran med barr innehåller drygt 6 kg aska.[16]

Askhalter i kol och olja

Generellt sett har kol höga askhalter och olja låga. Stenkol har en genomsnittlig askhalt av 10 % och råolja 0,005 %.[20]

Användningsområden för aska

Aska användes för olika ändamål.

Benaska för framställning av fosfor och fosforsyra.

Tångaska som gödningsmedel och för framställning av jod och alkalisalter.

Träaska särskilt aska från bok (som är mycket rik på kalium) användes tidigare för tillverkning av pottaska (kaliumkarbonat), som förr var en viktig råvara för framställning av såpa, glas, krut, färgämnen, och läkemedel.[21] Liksom tvål är aska ett alkaliskt desinfektionsmedel.[22]

Stenkolsaska har i Hyllinge använts för framställning av tegel (40 % stenkolsaska och 60 % lera) och har i Höganäs använts för tillverkning av asksten (fem delar stenkolsaska och en del släckt kalk).[23]

Växtaska har på grund av sin halt av växtnäringsämnen i lättlöslig form tidigare tillvaratagits i jordbruket för gödsling.[24] Svedjebruk var förr en metod att driva växtodling där askan användes som gödselmedel.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar aska eller sand som alternativ när tvål inte är tillgängligt.[25]

Vedaska som gödningsmedel

Vedaska, framför allt från lövträ, är rik på kalium och kalcium och innehåller litet fosfor och mikronäringsämnen och en del mineraler som jorden behöver. Aska från tall är sämre eftersom tallen med sin pålrot suger upp ämnen från större djup än gran och björk. Tallaskan kan dock användas som gödning till växter som inte äts.[26]

Vedaskan innehåller inget kväve, så den behöver kompletteras med ett kväverikt gödselmedel – till exempel välbrunnen stallgödsel eller färskt gräsklipp. Kompletteringsgödningen ska dock inte ske samtidigt. Askans basiska egenskaper medför nämligen att gödselmedlets kväve omvandlas till ammoniak och försvinner upp i luften. Därmed försvinner också en stor del av gödselverkan. Därför ska askas först under vintern och senare, på våren, kan kompletteringsgödning genomföras.[26]

Vedaska som glasyr

Vedaska från bok kan användas som glasyr för ler- och stengods. Ensamt eller blandat med kvarts och fältspat.

Vedaska för glasframställning

Lövträdsaska har förr använts för glastillverkning i Sverige tillsammans med kvartssand. Den tillför glaset både kalium och kalcium. På grund av den höga halten av järn och mangan blir glaset färgat.

Produktion och användning av aska

År 2010 bildades totalt cirka 1,5 miljon ton askor i Sverige vilket inkluderar både flygaska och bottenaska från olika typer av förbränningsanläggningar. Den största mängden aska gick till konstruktionsmaterial på deponier (60 %). Av resterande deponerades 5%, 8% användes till vägbyggnadsmaterial och 2% återfördes till skog och mark.[27]

Lagring av aska

För aska som inte kan komma till direkt användning finns flera metoder för lagring. De industriella metoderna är i huvudsak härdning och sintring.[28]

Härdning

Många typer av aska härdar vid tillsättning av vatten och en mer stabil produkt erhålls. Olika bindemedel, exempelvis cement, kan tillsättas för att uppnå en snabbare härdning och för att stabilisera aska som har dåliga bindningsegenskaper.

Några viktiga komponenter:

  • CaO bildar vid hydratisering Ca(OH)2, som sedan omvandlas till CaCO3 tillsammans med luftens CO2.
  • CaSiO4 bildar med vatten ett nästan fast gel.
  • Ca3Al2O6 bildar med vatten olika fasta hydrater.
  • CaSO4 bildar tillsammans med Ca3Al2O6 och vatten ettringit[a] som bildar en fast men porös gel.

Faktorer som påverkar härdningen[29]

Faktorer som påverkar härdning av aska är:

  1. Kolinnehåll: Hur väl utbränd askan är, det vill säga hur mycket kol som återstår påverkar härdningen. Ju mer organiskt kol desto sämre härdning. Optimal härdning sker vid 2–3 %.
  2. Saltinnehåll: Vilka typer av salter som ingår påverkar härdningen i positiv och negativ grad.
  3. Vattenhalt: En hög vattenhalt underlättar härdningen.
  4. Temperatur: Varmt och torrt härdar en väl utbränd aska på några veckor, medan svalt och fuktigt kräver månader eller förhindrar härdningen.
  5. Koldioxid: Utbytet av koldioxid har betydelse för karbonatbildning under härdningen. Därför sker härdningen bäst vid ytan i en askhög, där utbytet med luftens koldioxid är god. Ytskiktet kan därför hårdna och hindra koldioxidutbytet med kärnan av askhögen.
  6. Kompaktering: Närheten mellan askpartiklarna. Sammanpressad, fuktig aska härdar snabbare.

Metoder för härdning[29]

Förutom självhärdning i hög eller som spridningsaska förekommer följande metoder för härdning:

  • Granulering
  • Kompaktering
  • Pelletering

Vanlig är också att tillsätta bindemedel för att underlätta härdningen. Bland bindemedlen kan nämnas: vatten, kalk, dolomit, grönlutslam, rötslam, stärkelse, lignosulfat, mesakalk och cement.

Sintring

Om askpulver får rekristallisera, leder kristallbildningen vid kontaktytorna mellan kornen till att dessa binds mer eller mindre starkt till varandra – askan sintrar. Är pulvret från början sammanpressat, kan sintring vid en tillräcklig temperatur ge ett mycket hållbart material. Träaska innehåller mer kalium och natrium än kolaska av olika typer. Vid sintring ger sådan aska alkalisilikater som ger ett lättlösligt glas.[30]

Smältpunkt

Askans smältpunkt är ibland viktig. Vid eldning i stora ugnar kan askan smälta fast i eldstaden.

Etymologi

Sedan fornnordiskan aska, från urgermanska *askōn och därmed med samma ursprung som för engelska ash, frisiska jiske, nederländska as och tyska Asche.

Det kan vara en avledning från den indoeuropeiska roten as, "vara het",[31] som förekommer i ässja.[32]

Har även spårats till urindoeuropeiska *h2éhxōs – hettitiska ḫašša 'pottaska, aska', klassisk grekiska áxa 'torr jord', armeniska ačiwn 'aska', sanskrit āsa 'aska, damm'.[33]

Se även

Anmärkningar

  1. ^ Med summaformeln Ca6Al2(SO4)3(OH)12 · 26 H2O

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Karaktärisering av utlakning från bottenaska; lysimeter- och modelleringsstudie”. Svenska EnergiAskor. 6 juli 2010. Arkiverad från originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305201157/http://www.energiaskor.se/nyhet_6%20jul%2010_karaktarisering%20av%20utlakning%20fran%20bottenaska.html. Läst 5 mars 2017. 
  2. ^ E. Hume (11 april 2006). ”Wood Ashes: How to use them in the Garden” (på engelska). Ed Hume Seeds. Arkiverad från originalet den 5 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170505162111/http://www.humeseeds.com/ashes.htm. Läst 6 mars 2017. 
  3. ^ [a b] Tarun R. Naik, Rudolph N. Kraus, Rakesh Kumar (2001) (på engelska). Wood Ash: A New Source of Pozzolanic Material. Department of Civil Engineering and Mechanics, College of Engineering and Applied Science, The University of Wisconsin – Milwaukee 
  4. ^ L. Etiegni, A. G. Campbell (1991). ”Physical and chemical characteristics of wood ash” (på engelska). Bioresource Technology 37 (2): sid. 173. doi:10.1016/0960-8524(91)90207-Z. 
  5. ^ [a b] Hjalmarsson 1999, s. 19.
  6. ^ M. K. Misra, K. W. Ragland, A. J. Baker (1993). ”Wood Ash Composition as a Function of Furnace Temperature” (på engelska). Biomass and Bioenergy 4 (2): sid. 103. doi:10.1016/0961-9534(93)90032-Y. http://www.fpl.fs.fed.us/documnts/pdf1993/misra93a.pdf. Läst 6 mars 2017. 
  7. ^ Wolff, Emil (1871) (på tyska). Aschen-Analysen. Wiegandt und Hempel, Berlin 
  8. ^ Hjalmarsson 1999, s. 21.
  9. ^ Hjalmarsson 1999, s. 18.
  10. ^ ”Förbränning av rörflen”. Bioenergiportalen. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Arkiverad från originalet den 9 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170309064211/http://www.bioenergiportalen.se/?p=1512. Läst 8 mars 2017. 
  11. ^ benaska i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 mars 2017.
  12. ^ [a b] Carlquist 1939, s. 527.
  13. ^ ”Metaller i kremeringsaska utreds”. Svenska Dagbladet. 28 maj 2012. https://www.svd.se/metaller-i-kremeringsaska-utreds. Läst 7 mars 2017. 
  14. ^ P O Lindström (28 maj 2012). ”Kremeringsaska kan vara miljöhot”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/kremeringsaska-kan-vara-miljohot/. Läst 7 mars 2017. 
  15. ^ [a b] Lehtikangas 1999, s. 42.
  16. ^ [a b] Lehtikangas 1999, s. 43.
  17. ^ [a b] Lehtikangas 1999, s. 44.
  18. ^ Thurkettle 2013, s. 197.
  19. ^ Hakkila 1986.
  20. ^ ”Bioenergihandboken”. Bioenergitidskriften (Svenska Bioenergiföreningen): sid. 4. http://www.novator.se/bioenergy/facts/fuelinvest.pdf. Läst 9 mars 2017. 
  21. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  22. ^ Guy Howard, Claus Bogh, Annette Prüss, Greg Goldstein, Rod Shaw, Joy Morgan, Joanna Teuton (2002). ”8 Personal, domestic and community hygiene” (på engelska). Healthy Villages A guide for communities and community health workers. WHO. ISBN 92-4-154553-4. http://www.who.int/water_sanitation_health/hygiene/settings/hvchap8.pdf. Läst 5 mars 2017 
  23. ^ Skånes jord- och stenindustri
  24. ^ Juhlin-Dannfelt 1923, s. 52.
  25. ^ ”WHO 2014: Water Sanitation Health. How can personal hygiene be maintained in difficult circumstances?” (på engelska). http://www.who.int/water_sanitation_health/emergencies/qa/emergencies_qa17/en/. Läst 5 mars 2017. 
  26. ^ [a b] ”Vedaska som gödselmedel”. odla.nu. http://www.odla.nu/fragor-svar/vedaska-som-godselmedel. Läst 7 mars 2017. 
  27. ^ Daniel Olsson (2012). ”Användning av slaggrus från avfallsförbränning i anläggningskonstruktioner”. Examensarbete. Lunds tekniska högskola, Institutionen för teknik och samhälle. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4468232&fileOId=4469171. Läst 3 augusti 2023. 
  28. ^ Hjalmarsson 1999, s. 22.
  29. ^ [a b] Aska - innehåll och härdning. Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland. sid. 4-6. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171013181632/http://www.energiaskor.se/pdf-dokument/aska%20till%20skog%20och%20mark/Aska.pdf. Läst 9 mars 2017. 
  30. ^ Hjalmarsson 1999, s. 23.
  31. ^ aska i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  32. ^ aska SAOB (1902)
  33. ^ ”Ash”. Your Dictionary. http://www.yourdictionary.com/ash. Läst 8 mars 2017. 

Tryckta källor

Externa länkar

Read other articles:

Kejuaraan USF2000

Kejuaraan USF2000KategoriKursi tunggalNegara atau daerah Amerika SerikatMusim pertama1990Pembalap23Tim11KonstruktorTatuusPemasok mesinMazdaPemasok banCooper TiresJuara pembalap Michael d'OrlandoJuara tim Pabst RacingSitus webusf2000.com Musim saat ini Kejuaraan USF2000 Presented by Cooper Tires adalah seri balap mobil Amerika yang menggunakan variasi Amerika dari mobil Formula Ford, F2000, yang mulai beroperasi kembali untuk musim 2010. Per Desember 2022, kejuaraan ini disetujui oleh Uni...

 

التراث المغربي

صورة بعيدة وليلي التراث المغربي هو إرث الأجيال السابقة في مختلف الميادين الفكرية والأدبية والتاريخية والأثرية والمعمارية ويعتبر المغرب من أكثر الدول المحافظة على تراثها الوطني والعالمي حيث صادق المغرب على إتفاقية سنة 1975، وانتخب عضوا في لجنة التراث العالمي سنة 1995 تتعلق با

 

Pedro Rodríguez (pembalap)

Pedro Rodríguez de la VegaRodríguez pada tahun 1968Lahir(1940-01-18)18 Januari 1940Mexico City, MeksikoMeninggal11 Juli 1971(1971-07-11) (umur 31)Norisring, Nuremberg, Jerman BaratKarier Kejuaraan Dunia Formula SatuKebangsaan MeksikoTahun aktif1963–1971TimFerrari, Lotus, Cooper, BRMJumlah lomba55Juara dunia0Menang2Podium7Total poin71Posisi pole0Lap tercepat1Lomba pertama1963 United States Grand PrixMenang pertama1967 South African Grand PrixMenang terakhir1970 Belgian Grand PrixLomba...

Harris + Hoole

British coffeehouse company Harris + Hoole Ltd.A Harris + Hoole coffee shop in LondonTypeLimited companyIndustryHospitalityFounded2012FoundersAndrew TolleyNick TolleyLaura TolleyHeadquartersLondon, England, UKNumber of locations39 (2020)Area servedUnited KingdomKey peopleAndrew Sanders, Head of Harris and HooleProductsCoffee, tea, soft drinksOwnerCaffè NeroWebsitewww.harrisandhoole.co.uk Harris and Hoole (stylised as Harris + Hoole) is a British coffeehouse company headquartered in London an...

 

جامعة مالمو

جامعة مالمو Malmö universitet   معلومات التأسيس 1998/2018 النوع جامعة عامة الموقع الجغرافي إحداثيات 55°36′28″N 12°59′47″E / 55.60777778°N 12.99638889°E / 55.60777778; 12.99638889  [1] المدينة مالمو الرمز البريدي 20506[2]،  و211 19[2]  البلد السويد إحصاءات عدد الطلاب 12,583 (FTE, 2012)[3] 4...

 

Äthiopische Davis-Cup-Mannschaft

Äthiopien Kapitän seit 2002 keine Teilnahme Aktuelles ITF-Ranking Statistik Erste Teilnahme 1995 Davis-Cup-Teilnahmen 8 davon in Weltgruppe 0 Bestes Ergebnis 13. in Europa/Afrika Zone Gruppe III (1997) Ewige Bilanz 8:26 Erfolgreichste Spieler Meiste Siege gesamt Yohannes Setegnwandimu (20) Meiste Einzelsiege Yohannes Setegnwandimu (10) Meiste Doppelsiege Yohannes Setegnwandimu (10) Bestes Doppel Mikaile Asfaw / Yohannes Setegnwandimu (7) Meiste Teilnahmen Yohannes Setegnwandimu (34) Meiste ...

Mark Ruffalo

American actor (born 1967) Mark RuffaloRuffalo at the 2017 San Diego Comic-ConBornMark Alan Ruffalo (1967-11-22) November 22, 1967 (age 56)Kenosha, Wisconsin, U.S.OccupationsActorproducerYears active1989–presentWorksFull listPolitical partyDemocraticSpouse Sunrise Coigney ​(m. 2000)​Children3AwardsFull listSignature Mark Alan Ruffalo (/ˈrʌfəloʊ/; born November 22, 1967) is an American actor. He began acting in the early 1990s and first gained recog...

 

Arusha people

Tanzanian ethnic group For other uses of Arusha, see Arusha (disambiguation). ArushaWaarushaTotal populationUnknownRegions with significant populations Tanzania Arusha Region (Arusha District)LanguagesMaa dialect & SwahiliReligionAfrican indigenous religion & Christianity Related ethnic groupsMaasai, Meru, People of the Kilimanjaro Corridor. The Arusha (Waarusha, in Swahili) people are a Bantu ethnic and indigenous group based in the western slopes of mount Meru in Arusha Distric...

 

Timbuktu (musician)

Swedish singer and songwriter (born 1975) Not to be confused with Timbuktu (hip hop artist). You can help expand this article with text translated from the corresponding article in Swedish. (February 2022) Click [show] for important translation instructions. Machine translation, like DeepL or Google Translate, is a useful starting point for translations, but translators must revise errors as necessary and confirm that the translation is accurate, rather than simply copy-pasting machine-t...

Sekai Ichi Muzukashii Koi

Japanese TV series or program Sekai Ichi Muzukashii KoiPromotional poster世界一難しい恋GenreRomanceComedyWritten byShigeki KanekoDirected bySatoru NakajimaShintaro SugawaraStarringSatoshi OhnoHaruEnding themeI Seek by ArashiCountry of originJapanOriginal languageJapaneseNo. of episodes10ProductionExecutive producerItaru MatsuokaOriginal releaseNetworkNippon TVRelease13 April (2016-04-13) –15 June 2016 (2016-06-15) Sekai Ichi Muzukashii Koi (世界一難しい恋, ...

 

New Jersey distilled spirits

Small alcohol industry in American state A Jack Rose cocktail is made from applejack and grenadine. Laird's is the only remaining producer of applejack in the United States. The production of distilled spirits in New Jersey has not been a large industry in the state. Strict alcoholic beverage control laws in place during and after Prohibition (1919–1933) prevented the industry from growing for almost a century. In 2013, the state passed a law creating a craft distillery license.[1]&...

 

Makam Santo Petrus

Lantai atas Makam Santo Petrus (lihat teks) Baldachin St. Petrus, karya Bernini, dalam Basilika St. Petrus modern. Makam Santo Petrus terletak langsung di bawah struktur ini. Makam Santo Petrus adalah sebuah situs di bawah Basilika Santo Petrus yang mencakup beberapa kuburan dan sebuah struktur dikatakan oleh otoritas Vatikan telah dibangun untuk mengenang lokasi makam Santo Petrus. Makam ini terletak dekat ujung barat kompleks makam yang bertarikh antara 130 dan 300 M.[1] Kompleks it...

Indian mathematics

Development of mathematics in South Asia Mathematics in India redirects here. For the 2009 monograph by Kim Plofker, see Mathematics in India (book). Indian mathematics emerged in the Indian subcontinent[1] from 1200 BCE[2] until the end of the 18th century. In the classical period of Indian mathematics (400 CE to 1200 CE), important contributions were made by scholars like Aryabhata, Brahmagupta, Bhaskara II, and Varāhamihira. The decimal number system in use today[3]...

 

Jordi García Candau

Jordi García Candau Director General de Radio Televisión Castilla-La Mancha 3 de noviembre de 2000-22 de julio de 2011Predecesor NingunoSucesor Ignacio Villa Director General de RTVE 24 de febrero de 1990-11 de mayo de 1996Predecesor Luis SolanaSucesor Mónica Ridruejo Información personalNacimiento 2 de enero de 1951 (72 años)Villarreal (España) Nacionalidad EspañolaInformación profesionalOcupación Periodista Distinciones Gran Cruz de la Orden del Mérito Civil (1996) [edit...

 

Kathedrale Hl. Apostel Peter und Paul (Bosanski Petrovac)

Die Kathedrale Hl. Apostel Peter und Paul in Bosanski Petrovac Die Kathedrale Hl. Apostel Peter und Paul (serbisch: Саборна црква Светих апостола Петра и Павла, Saborna crkva Svetih apostola Petra i Pavla) in Bosanski Petrovac ist eine serbisch-orthodoxe Kathedrale im westlichen Bosnien und Herzegowina. Die als Pfarrkirche 1890 erbaute und 1891 geweihte Kathedrale ist den Hl. Apostel Peter und Paul gewidmet. Die Kathedralskirche der Eparchie Bihać-Petrova...

Color of chemicals

Physical property of chemicals The color of chemicals is a physical property of chemicals that in most cases comes from the excitation of electrons due to an absorption of energy performed by the chemical. What is seen by the eye is not the color absorbed, but the complementary color from the removal of the absorbed wavelengths. This spectral perspective was first noted in atomic spectroscopy. The study of chemical structure by means of energy absorption and release is generally referred to a...

 

Represa de Barra Bonita

Represa de Barra Bonita. Otra vista de la presa Esclusa de Barra Bonita. La represa de Barra Bonita es una presa de Brasil construida sobre el río Tieté, afluente del río Paraná, cerca de la ciudad de Barra Bonita, en el estado de São Paulo. Su construcción se inició en 1957 y fue inaugurada en 1963. La central posee 4 turbinas tipo Kaplan, con una potencia total instalada de 140 MW, la presa tiene 480 metros de longitud y el embalse ocupa 308 km² con un volumen de 2,566 km...

 

Safe as Milk

1967 studio album by Captain Beefheart and his Magic BandSafe as MilkStudio album by Captain Beefheart and his Magic BandReleasedJune 1967[1]RecordedSpring 1967StudioRCA Studios, Los AngelesGenre Blues rock[2][3] garage rock[4] rhythm & blues[5] acid rock[6] folk rock[7] Length33:40LabelBuddahProducerRichard Perry, Bob KrasnowCaptain Beefheart and His Magic Band chronology Safe as Milk(1967) Strictly Personal(1968) Singles fr...

Melissa Claire Egan

American actress Melissa Claire EganEgan at the 2014 Daytime Emmy Awards Nominees Cocktail Reception on June 19, 2014EducationUniversity of North Carolina at Chapel Hill (B.A.)Years active1995–presentSpouse Matt Katrosar ​(m. 2014)​Children2 Melissa Claire Egan is an American actress, best known for her roles as Annie Lavery on All My Children and Chelsea Lawson on The Young and the Restless. Early years Egan was born to Mary and Dennis Egan, and is the mid...

 

Медаль «40 лет Халхин-Гольской Победы»

Эту страницу предлагается объединить со страницей Медаль «Победа на Халхин-Голе».Пояснение причин и обсуждение — на странице Википедия:К объединению/20 марта 2020.Обсуждение длится не менее недели (подробнее). Не удаляйте шаблон до подведения итога обсуждения. Медаль «40 л...

 

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!