Adam Johan Raab, född 24 juni 1703 i Tallinn, död 6 februari 1776 i Växjö, var en svensk friherre och landshövding.
Biografi
Adam Johan Raab föddes 1703 i Tallinn.[3] Han var son till domprosten Carl Raab och Dorothea Elisabeth Wassenius i Reval, förut gift med pastor Abraham Ruuth. Raab blev extraordinarie kanslist i krigskollegiets militiekontor 1717 och i kungl. upphandlingskommissionen 1718. Han blev extraordinarie kammarskrivare i krigskollegium 1719 och erhöll avsked 9 maj 1720. Han blev stadsbokhkållare och kassör i Karlshamn 29 januari 723, stadsbokhållare i Karlskrona 17 februari 1724, rådman 20 januari 1728, artilleribokhållare vid amiralitetet 22 september samma år, varvskommissarie 8 februari 1733 och amiralitetskamrer 22 oktober 1740. Han blev överkommissarie 28 september 1743, extraordinarie amiralitetskammarråd 23 mars 1748 och ordinarie 16 maj 1751. Raab blev landshövding i Kronobergs län 28 juni 1769.[4] Han avled 1776 i Växjö.[3]
Raab var riksdagsledamot för borgarståndet i Karlskrona vid riksdagen 1731.[3]
Adelskap
Raab blev naturaliserad adelsman 21 oktober 1746. Den 15 oktober 1771 upphöjdes han till friherre.[4]
Familj
Han gifte sig första gången 1730 med Margaretha Christina von Heynen (död 1740), dotter till amiralitetstygmästaren Johan Fredrik von Heynen och Eva Christina född von Otter och andra gången 1741 med Catharina Maria Grubbe (död 1743), dotter till presidenten i amiralitetskollegium Gustaf Grubbe och Anna Christina Lagercrantz. Han gifte sig tredje gången 1744 med Maria Elisabeth född Rydingsvärd, dotter till överlöjtnanten Erik August Rydingsvärd och Margaretha Christina Thegner.[4]
Utmärkelser
Bibliografi
- 1744 – Register och summariskt Innehåll af alla Kongl. Resoltioner, Förordningar, Placater och flera Acta publica hvilka ifrån år 1737 till 1744 års slut blifvit utgifne. Stockholm 1744.[4]
- 1745 – Samma för år 1745, Stockholm samma år.[4]
- 1746 – Samma för år 1746, tryckt i Stockholm samma år.[4]
- 1772 – Utdrag af Landshöfd. Raabs Riksdags-Relation rörande hemmanshäfden till åker och äng, ödeshemman m.m. uti Cronobergs Län, Stockholm 1772.[4]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Viktor Millqvist, Svenska Riksdagens borgarstånd 1719–1866, Personhistorisk tidskrift, 1911, s. 57, läs online, läst: 15 juli 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] August Theodor Låstbom & Anders Anton von Stiernman, Swea och Götha Höfdinga-Minne sedan 1720, s. 66-67, läst: 15 juli 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Millqvist, Viktor (1911). Svenska riksdagens borgarstånd 1719-1866: personhistoriska anteckningar. Skrifter / utgivna av Personhistoriska samfundet, 0348-7660 ; 5. Stockholm: Norstedt. sid. 57. Libris 8220911
- ^ [a b c d e f g h i] Låstbom, August Theodor (1842). Swea och Götha höfdinga-minne sedan 1720. D. 1. Upsala: Wahlström & Låstbom. sid. 66-67. Libris 1960572. http://books.google.com/books?id=cmBkAAAAMAAJ&vq=johan%20christopher%20von%20d%C3%BCring&dq=l%C3%A5stbom&hl=sv&pg=PA66#v=onepage&q=wetenskaps%20societeten&f=false