Zdeněk Hejzlar, född 18 juli 1921[8] i Dobřany i nuvarande Tjeckien, död 6 augusti 1993 i Viksjö församling, Järfälla kommun[9] var en tjeckisk politiker och journalist.
Biografi
Zdeněk Hejzlar var ursprungligen lärare. Under andra världskriget var han aktiv i motståndsrörelsen. 1943-1945 var han internerad i koncentrationsläger. Efter kriget gick han med i Tjeckoslovakiens kommunistiska parti. 1946-1952 var han ordförande för den tjeckiska sektionen av dess ungdomsförbund. 1948-1952 var han invald i nationalförsamlingen och 1949-1951 ingick han i partiets centralkommitté. 1952 fråntogs han samtliga uppdrag och uteslöts ur kommunistpartiet. Till en början tvingades han arbeta i gruva men kunde senare återvända till läraryrket. Under Pragvåren 1968 blev han åter politiskt aktiv och rehabiliterades varefter han utnämndes till chef för den nationella radion. I samband med Warszawapaktens invasion 1968 flydde han till Sverige där han bland annat engagerade sig i exiltidskriften Listy som under Sammetsrevolutionen 1989 även kunde ges ut i Tjeckoslovakien.
Referenser
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tjeckiskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b] abART, abART person-ID: 135078, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01040619, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Evidence zájmových osob StB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyklopedie dějin města Ostrava, Encyklopedie dějin města Ostrava-ID: 17, läs online, läst: 8 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 135078, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Terezín Memorials databas, Terezín Memorials databas-ID: bu-hejzlar-zdenek, läs online och läs online, läst: 24 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet
- ^ Sveriges dödbok 1860-2017, Sveriges släktforskarförbund 2019
