Wendela Hebbe växte upp i Norra Sandsjö socken i Jönköpings län[3] som dotter till kyrkoherden där, Samuel Åstrand (1767–1827) och hans andra hustru Maria Lund (1776–1847).[4] Hon var 1832–1864 gift med juristen och godsägaren Clemens Hebbe av släkten Hebbe och mor till operasångerskan Signe Hebbe. Mannen var känd för sitt politiska författarskap under signaturen Junius. När han drabbades av ekonomiska svårigheter 1839 och lämnade landet fick hon ensam uppfostra deras döttrar Fanny, Thecla och Signe.[5] Hennes syster, Malin Sköldberg (född 1811), nämns som lovande konstnär, men kunde inte studera i Stockholm eftersom det inte fanns någon bekant familj där, och hon tvingades i stället gifta sig 1837[4] med gynekologen Sven Erik Sköldberg.
Karriär
Hebbe flyttade 1839 till Jönköping, där hon höll undervisning i musik, och 1841 till Lilla Nygatan 8 i Stockholm.[6] Efter att ha kommit i kontakt med Lars Johan Hierta anställdes hon av honom som översättare vid dennes bokförlag Läsebiblioteket. Hon blev också medarbetare i hans tidning Aftonbladet där hon främst skrev teater-, musik- och litteraturkritik, men även gjorde socialreportage.[7] Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta kom att leva tillsammans i ett närmast äktenskapsliknande förhållande[2], även om Wendela förblev gift med Clemens Hebbe till och med 1864. Clemens Hebbe återvände dock aldrig till Sverige efter sin landsflykt 1839. Wendela Hebbe och Lars Johan Hierta fick 1852 sonen Edvard Faustman (1852–1927), far till konstnären Mollie Faustman.[8] Vid samma tid började hon verka som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. I hennes tidigaste romaner 1841–1851 märks ett tydligt inflytande från Carl Jonas Love Almqvist, som var hennes granne och kollega.[9]
Hon var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv, och anses ha varit Sveriges första kvinnliga journalist. Från 1847 till 1861 bodde Wendela Hebbe i en liten hörnlägenhet i kvarteret Ulysses (Stora Nygatan 21). Där höll hon litterär salong, som under 1840-talet var en samlingspunkt för Stockholms litterära och konstnärliga värld och som ett decennium senare var en viktig konstnärlig samlingspunkt. Hon stod i vänskaplig förbindelse och brevväxlade med både Almqvist och Esaias Tegnér.[2][9] På 1850-talet drog hon sig tillbaka från publicistiken. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858.
Hebbe översatte till svenska Den lilla odygdsmakaren (1863), en fransk sagobok Histoire comique et terrible de Loustic L'Éspiègle (cirka 1861), illustrerad av karikatyrtecknaren Bertall (Charles Albert d'Arnoux, 1820–1882). På 1870-talet gav hon ut de två sagoböckerna I skogen och Bland trollen som båda blev uppmärksammade. Hon komponerade också Det är så underliga ställen för röst och piano.[10]
Wendelas Vänner
Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara det sommarhus i Södertälje som Lars Johan Hierta köpte till henne 1863. I Jönköping finns sedan 1991 en gata uppkallad efter Wendela Hebbe. Även i Fruängen finns en gata uppkallad efter henne, Wendela Hebbes Gata.[11]
Arbetskarlens hustru : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1846-01-21. Omtryckt i * Empati och engagemang: en kvinnolinje i svensk journalistik. Enhörna: Tusculum. 2008. sid. 28-37. Libris10868509. ISBN 9789197656719
Mor Brita i sin lycka
Krigaren enka eller en "Pauvre honteuse" : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1846-03-20.
Om Skydds-syskonförbundet. Undertecknad W. Aftonbladet 1847-01-22f.
En fattig qvinna. Undertecknad W. Aftonbladet 1850-02-22.
En fattig familj. Undertecknad W. Aftonbladet 1850-03-06.
Anima : teckningar efter naturen / af W. Aftonbladet 1858-01-04ff.
Provence-rosen : teckning efter naturen / af W. Aftonbladet 1858-10-26ff.
Ghita : berättelse från Pompeji / af Wendela Hebbe. Ny illustrerad tidning 1877, s. 122f.
Översättningar i urval
Lytton, Edward Bulwer Lytton (1841). Natt och morgon. Nytt läse-bibliothek, 1282721 ; 1841. Stockholm. Libris10869975
Dickens, Charles (1842). Nicholas Nickleby's lefnad och äfventyr: En trogen berättelse om Nickleby-familjens lycks- och olycksöden af Charles Dickens [Del 1-3]. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1842.. Stockholm. Libris8411253 - Översatt tillsammans med G W Bergström.
Lytton, Edward Bulwer Lytton (1842). Zanoni: roman. Nytt läse-bibliothek, 99-1334038-1 ; 1842:4:1. Stockholm. Libris1282768
Mérimée, Prosper (1842). Colomba. Nytt läse-bibliothek, 99-1334038-1 ; 1842:4:2. Libris1282775
Lytton, Edward Bulwer Lytton (1843). Fregattkaptenen eller förstfödslorätten. Dram i fem akter af E. Lytton Bulwer. Fri öfversättning från originalet.. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1843.. Libris10452066 - Tillsammans med Wendela Åstrand.
Lytton, Edward Bulwer Lytton (1843). Penningen: Komedi i fem akter af Edward Lytton Bulwer. Stockholm, tryckt hos L. J. Hjerta, 1843.. Stockholm: Hjerta. Libris8409869
Sue, Eugène (1844). Parisiska mysterier. Läsebibliotheket, 99-1677463-3 ; 1844:2. Stockholm. Libris1609067 - Tillsammans med Johan Magnus Rosén, Oscar Patric Sturzen-Becker, Wilhelmina Stålberg och Georg Scheutz.
James, George Payne Rainsford (1844). Morley Ernstein.. Läsebibliotheket, 99-1677463-3 ; 1844:3. Stockholm. Libris1609057
Dickens, Charles (1845). Barnaby Rudge.. Stockholm. Libris1799644
Perlbandet folkvisor och romancer. häfte 1, sjungna af Jenny Lind, Mathilda Enequist och Signe Hebbe ; för en röst vid piano. Stockholm: Elkan & Schildknecht. 1971. Libris10321536
Perlbandet folkvisor och romancer. häfte 2, sjungne af Jenny Lind, Mathilda Enequist, Signe Hebbe och Ida Basilier ; för en röst vid piano. Stockholm: Elkan & Schildknecht. 1875. Libris10321901
Musikverk
Piano
Det är så underliga ställen, polska.[12] Låten har även arrangerats för sång och piano av Isidor Dannström.[13][14]
Enander, Crister (2007). ”Den första kvinnliga journalisten: Wendela Hebbe”. Ett skott i natten och andra litterära essäer: sid. 253-259.Libris10424255
Hjelm-Milczyn, Greta (1996). ”Kvinnliga översättare”. . "Gud nåde alla fattiga översättare" (Stockholm, 1996): sid. 173-194.Libris9228606
Lönnroth, Ami (1999). ”Aftonbladets första kulturredaktör”. Grundad 1830 av Lars Johan Hierta (Göteborg, 1999): sid. 65-73.Libris9232658
Lönnroth, Ami (2008). ”Fru Hebbes kärleksgärning: det sociala reportaget föds”. Presshistorisk årsbok 2008,: sid. 27-42 : ill.. 0282-020X. ISSN0282-020X.Libris10876313
Lönnroth, Ami (2009). ”"Fru Hebbes kärleksgärning": det sociala reportaget föds”. Aktuellt om historia 2009:1,: sid. 25-34. 0348-503X. ISSN0348-503X.Libris11437869
Lönnroth, Ami (1996). ”Från Wendela Hebbe till Marianne Fredriksson: om journalismen, feminismen och det mänskliga mötet”. Medierna i samhället / red.: Ulla Carlsson (Göteborg : NORDICOM-Sverige, 1996): sid. 67-82.Libris2266882
Lönnroth, Ami (2008). ”Wendela, Marianne och jag”. Empati och engagemang : en kvinnolinje i svensk journalistik (2008): sid. 14-27.Libris11266738
Matsson, Per Eric (1998). ”Wendela Hebbes hus i Södertälje: en nyinvigd författarboning”. Parnass (Stockholm) (Stockholm : Datarutins kundtjänst, 1993-) 1998:6,: sid. 28-29. ISSN 1104-0548. ISSN1104-0548 ISSN 1104-0548.Libris2813145
Monié, Karin (1994). ”Styrkan hos Sveriges första socialreporter: idyllskildringen”. Press på biblioteket 1994:3,: sid. 6-12. 0284-8384. ISSN0284-8384.Libris9267504
”Wendela Hebbe (1808-1899): Sveriges första yrkesverksamma journalist”. Sofia (Uppsala) 1988:3,: sid. 16-21. 1988. 0281-8787. ISSN0281-8787.Libris9251009
Witt-Brattström, Ebba (1993). ”Att vara för mycket och för litet: om Wendela Hebbe”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 2 / redaktion: Inger-Lise Hjordt-Vetlesen ... (Höganäs : Wiken, 1993): sid. 81-87 : ill..Libris2208172
