När tomtområdet i Umeå utvidgades under 1600-talet så sparades ett område norr om kyrkan, vilket blev Umeås andra torg – Kyrkotorget.[1] Vid slutet av 1700-talet pryddes Kyrktorget med kryddgårdar som ansågs ge en behaglig omväxling åt torgaspekten.[2] Området kring Kyrktorget blir vid denna tid ämbetsmännens och de högre tjänstemännens speciella område till skillnad från området kring Rådhustorget där handelsmännen hade sina tomter. Omkring 1800-talets mitt kom även en mängd offentliga institutionsbyggnader att byggas i området kring Kyrktorget.[3]
Under 1858 fick den nybildade trädgårdsföreningen uppdraget att så gräs på Kyrktorget och förse den med planteringar. Under 1861 och 1862 utgick inte mindre än 2 000 riksdaler ur stadskassan för planteringarna vid Kyrktorget. Planteringarna bestod till största delen av ortens träd och buskväxter som sköttes av dalkullor.[5][6]
Efter stadsbranden 1888 utökades ytan och namnet ändrades till Skolparken. Parken användes som lekområde av flickskolans elever och sedan även av pojkar från läroverket, som stod färdigt år 1900.[7] Skolparken var även Umeås fotbollsplan fram till 1925 då Gammliavallen invigdes.[8]
År 1985 döptes parken om till Vänortsparken. Den byggdes om med bland annat anläggandet av en konstgjord bäck och nya parkmöbler. Föremål med anknytning till Umeås vänorterHelsingör, Vasa, Petrozavodsk, Harstad, Würzburg och Saskatoon placerades ut i parken. Dessutom sattes skulpturen Tellus av Ante Dahlstedt i svetsad kopparplåt upp i parkens nordvästra hörn.[8]
I parken står även en Ornäsbjörk som är Umeå kommuns exemplar av "Riksträdet". Riksträden ingår i den årliga rapporteringen av björkarnas lövsprickning från söder till norr.[8]
