Uefa Super Cup, tidigare kallad Super Competition och Europeiska supercupen, är en supercup i fotboll som varje år spelas mellan vinnarna av Uefa Champions League och Uefa Europa League. Cupen hade premiär 1972 (matcherna spelades i januari 1973), men Uefa gick in som arrangör först ett år senare. Till och med 1999 var det vinnarna av Uefa Champions League (tidigare kallad Europacupen) och Cupvinnarcupen som gjorde upp om titeln, men när Cupvinnarcupen därefter lades ned gick vinnarna av Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) in i stället. Från det att Uefa började arrangera cupen kallades den Super Competition (på svenska ofta Europeiska supercupen), men från och med 1995 ändrades namnet till Uefa Super Cup.[1]
Cupen har sedan 1998 bestått av en enda match och spelades från och med det året och fram till och med 2012 på Stade Louis II i Monaco. Från och med 2013 spelas Uefa Super Cup, likt finalerna i Uefa Champions League och Uefa Europa League, på en ny arena varje år.[1]
Spanska klubbar har varit de mest framgångsrika genom åren med 17 vinster och 15 förluster i Super Competition, Europeiska supercupen och Uefa Super Cup till och med 2024. Engelska klubbar har varit näst bäst med tio vinster och tio förluster. Real Madrid har varit den mest framgångsrika klubben med sex vinster och tre förluster.[2]
Under de år som vinnarna av Cupvinnarcupen stod för motståndet vann dessa klubbar tolv gånger och vinnarna av Europacupen/Uefa Champions League 13 gånger (om man räknar med den inofficiella cupen 1972, annars vann de tolv gånger vardera). Sedan vinnarna av Uefacupen/Uefa Europa League började delta har dessa klubbar vunnit åtta gånger och vinnarna av Uefa Champions League 17 gånger till och med 2024.[2]
Historia
Idén att anordna en europeisk supercup kom från den nederländska journalisten Anton Witkamp, som arbetade vid tidningen De Telegraaf. Vid denna tid, i början av 1970-talet, skördade nederländska klubbar, framför allt Ajax, stora triumfer och Witkamp ville se om det gick att fastställa att nederländsk klubbfotboll var bäst i Europa. Hans förslag var att vinnarna av Europacupen skulle möta vinnarna av Cupvinnarcupen och när han presenterade förslaget för Ajax dåvarande ordförande Jaap van Praag fick han tummen upp. När Witkamp och van Praag vände sig till Uefa blev det dock nobben, mycket eftersom vinnarna av Cupvinnarcupen säsongen 1971/72, den skotska klubben Rangers, var avstängd från allt spel i Europa på grund av supportrarnas misskötsamhet. Rangers, som firade klubbens 100-årsjubileum den säsongen, ställde upp ändå och den första, inofficiella, upplagan av cupen blev av trots allt i januari 1973. Man bestämde att cupen skulle spelas över två matcher hemma/borta för att maximera intäkterna. Ajax blev cupens första, inofficiella, mästare genom att besegra Rangers med totalt 6–3, och båda matcherna drog storpublik.[1]
När cupen skulle spelas året efter bestämde sig Uefa för att ta över arrangemanget, som fick namnet Super Competition (på svenska ofta Europeiska supercupen). Uefa bestämde att deltagande skulle vara frivilligt. Ajax vann igen, denna gång över italienskaMilan.[1] Det första målet i turneringen sedan Uefa tog över gjordes den 9 januari 1974 av Luciano Chiarugi för Milan.[3] Säsongen efter det blev det dock inga matcher eftersom Europacupvinnarna Bayern München från Västtyskland och Cupvinnarcupvinnarna Magdeburg från Östtyskland inte kunde hitta några lämpliga speldatum.[4] Samma sak hände 1981 mellan Liverpool från England och Dinamo Tbilisi från Sovjetunionen.[5]1984 blev det bara en match mellan Liverpool och italienska Juventus av samma skäl.[6] Cupen ställdes in igen 1985 eftersom Cupvinnarcupvinnarna Everton från England var avstängda från spel i Europa efter Heyselkatastrofen tidigare under året.[6]
Uefa ändrade formatet på cupen 1986 på det sättet att det bara var en enda match, vilken spelades på neutral plan på Stade Louis II i Monaco. Matchen spelades mellan rumänskaSteaua Bukarest och sovjetiska Dynamo Kiev och Steauas lagkaptenȘtefan Iovan fick äran att bli den första att höja cupens pokal. Tidigare hade vinnaren bara fått en plakett. Det nya formatet blev dock ingen ekonomisk eller intressemässig framgång och Uefa återgick till det gamla formatet igen.[1]
Från och med 1995 ändrades namnet på cupen till Uefa Super Cup och 1998 började cupen permanent att avgöras i en enda match, under många år på samma arena, Stade Louis II i Monaco. Det blev nu också obligatoriskt att delta. När Cupvinnarcupen lades ned efter säsongen 1998/99[8] fick i stället, med början 2000, den klubb som vann Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) möta vinnaren av Uefa Champions League. Sedan 2013 spelas Uefa Super Cup på en ny arena varje år.[1]
Cupen 2019 blev historisk eftersom det var den första stora Uefa-matchen där en kvinna var huvuddomare. Uppdraget gick till Stéphanie Frappart.[9] Cupen 2020 spelades senare än vanligt på grund av de förseningar i spelschemat för de europeiska cuperna som hade blivit en följd av covid-19-pandemin, och matchen var den första sedan pandemins utbrott där Uefa tillät publik på arenan.[1]
Uefa Super Cup spelas i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena.[11] Om resultatet är oavgjort vid full tid går matchen direkt till ett avgörande via straffsparksläggning, utan någon förlängning.[12]
Resultat
Super Competition/Europeiska supercupen
I listan nedan står de sammanlagda vinnarna alltid till vänster, även om de var bortalag.[2]
^Cupen spelades inte eftersom klubbarna inte kunde hitta några speldatum.[4]
^Cupen spelades inte eftersom klubbarna inte kunde hitta några speldatum.[5]
^Bara en match spelades eftersom klubbarna inte kunde hitta något ytterligare speldatum.[6]
^Cupen spelades inte eftersom Everton, som vann Cupvinnarcupen säsongen 1984/85, liksom andra engelska klubbar var avstängda från spel i de europeiska cuperna efter Heyselkatastrofen den 29 maj 1985.[6]
^Uefa testade ett nytt format med bara en match på neutral plan.[1]
^ [ab] Marseille vann Uefa Champions League säsongen 1992/93, men var avstängda från spel i de europeiska cuperna efter en mutskandal och ersattes av tvåorna Milan.[13]
Uefa Super Cup
1995–1997
I listan nedan står de sammanlagda vinnarna alltid till vänster, även om de var bortalag.[2]
Nedanstående tabeller presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per cup av Super Competition/Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.
Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per klubb av Super Competition/Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.
Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per land av Super Competition/Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta klubbarna i Super Competition/Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Vinst ger två poäng.
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta spelarna när det gäller antalet matcher i Super Competition/Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Spelare som är aktiva i något av Uefas medlemsländer markeras med fet stil.
Nedanstående tabell presenterar de tio främsta målskyttarna i Super Competition/Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Spelare som är aktiva i något av Uefas medlemsländer markeras med fet stil.