Tseen Foo

Theta Aquilae (θ)
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Örnen (stjärnbild)
Rektascension	20^t 11^m 18,28528^s[1]
Deklination	-00° 49′ 17,2626″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+3,26[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	B9.5 III + B9.5 III[3]
U–B	-0,15[2]
B–V	-0,07[2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-27,3[4] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +35,26[1] mas/år Dek.: +5,71[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	11,39 ± 0,24[1]
Avstånd	286 ± 6 lå (88 ± 2 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	-1,39/0,14[5]
Detaljer
Massa	3,6 ± 0,8[5] M☉
Radie	4,8 ± 0,5[5] R☉
Luminositet	278 ± 54[5] L☉
Temperatur	10 286[6] K
Metallicitet	+0,20[6] dex
Vinkelhastighet	53[7] km/s
Ålder	20,9[5] miljoner år
Andra beteckningar
Tseen Foo, 65 Aquilae, BD-01 3911, FK5 756, HD 191692, HIP 99473, HR 7710, SAO 144150.

Tseen Foo eller Theta Aquilae (θ Aqulilae, förkortat Theta Aql, θ Aql) är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Örnen (stjärnbild). Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,26^[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på cirka 11,4^[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på cirka 286 ljusår (cirka 88 parsek) från solen.

Nomenklatur

På kinesiska har Theta Aquilae det traditionella namnet Tseen Foo, som härrör från mandarin 天 桴tiānfú som betyder "den himmelska flotten". Det kan också betyda trumpinnar, med Altair, Beta Aquilae och Gamma Aquilae som trumman.

Enligt stjärnkatalogen i det tekniska memorandumet 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars var Al Mizān namnet för tre stjärnor: δ Aql som Al Mizān I, η Aql som Al Mizān II och θ Aql som Al Mizān III.^[8] I stjärnkatalogen i kalendern Al Achsasi al Mouakket, benämndes stjärnan som Thanih Ras al Akab ( تاني ألرأس ألعقاب - taanii al ra's alʕuqāb ), som översattes till latin som Secunda Capitis Vulturis, vilket betyder "den andra stjärnan i örnens huvud".^[9]

Egenskaper

Primärstjärnan Theta Aquilae A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B9.5 III^[3]. Den har en beräknad massa som är cirka 3,6^[5] gånger större än solens massa, en radie som är cirka 4,8^[5] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär cirka 278^[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av cirka 10 300^[6] K.

Theta Aquilae är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna,^[10] vilket betyder att de enskilda komponenterna inte har separerats med ett teleskop. I stället kan deras kombinerade spektrum med de individuella absorptionslinjernas funktioner, som skiftar fram och tillbaka under en bana på grund av Dopplereffekten, observeras. Stjärnornas omloppsperiod är 17,1 dygn med en stor excentricitet på 0,60. Vid det uppskattade avståndet för konstellationen motsvarar vinkelseparationen på 3,2^[5] mas en fysisk separation på endast omkring 0,24-0,28 astronomiska enheter.^[11]

Båda stjärnorna har spektralklass B9.5 III,^[3] vilket anger att de har förbrukat förrådet av väte i kärnan och utvecklats bort från huvudserien av stjärnor som solen. För följeslagaren, Theta Aquilae B, ger det en massa som är 2,9 gånger större, en radie som är 2,4 gånger större och en luminositet som är 68 gånger större än motsvarande parametrar för solen.^[5] På grundval av beräknade parametrar föreslår Kaler (2008) att Theta Aquilae A faktiskt är en underjättestjärna, medan Theta Aquilae B är en stjärna i huvudserien.^[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

1. ^ [ ] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
2. ^ [ ] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
3. ^ [ ] Cunha, M. S.; et al. (November 2007), "Asteroseismology and interferometry", The Astronomy and Astrophysics Review, 14 (3–4): 217–360, arXiv:0709.4613, Bibcode:2007A&ARv..14..217C, doi:10.1007/s00159-007-0007-0.
4. Wilson, R. E. (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Washington, Carnegie Institute of Washington D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
5. ^ [ ] Hummel, C. A.; et al. (July 1995), "Orbits of Small Angular Scale Binaries Resolved with the Mark III Interferometer", Astronomical Journal, 110: 376, Bibcode:1995AJ....110..376H, doi:10.1086/117528.
6. ^ [ ] Adelman, S. J.; Nasson, M. A. (June 1980), "Abundance analyses of Theta Aquilae /B9.5 III/, Nu Capricorni /B9.5 V/, and Sigma Aquarii /AO IVs/", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 92: 346–356, Bibcode:1980PASP...92..346A, doi:10.1086/130675.
7. Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393 (3): 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943.
8. Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology, hämtad 2012-02-06
9. Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429
10. van Rensbergen, W.; De Loore, C.; Jansen, K. (February 2006), "Evolution of interacting binaries with a B type primary at birth", Astronomy and Astrophysics, 446 (3): 1071–1079, Bibcode:2006A&A...446.1071V, doi:10.1051/0004-6361:20053543.
11. ^ [ ] Kaler, James B. (September 19, 2008), "THETA AQL (Theta Aquilae)", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-02-19.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/tseenfoo
• http://stars.astro.illinois.edu/sow/thetaand.html