Trankils socken i Värmland ingick i Nordmarks härad, ingår sedan 1971 i Årjängs kommun och motsvarar från 2016 Trankils distrikt.
Socknens areal är 98,95 kvadratkilometer varav 68,03 land.[1] År 2000 fanns här 356 invånare.[2] Orten Lennartsfors samt sockenkyrkan Trankils kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung och omnämns första gången 1334.[3] Enligt en sägen ska församlingens första kyrka ha stått i Trane, norr i socknen, men denna kyrka ska ha flyttats för att ligga mer skyddat från Norge.[3] Trots att det finns vissa indikationer på att det skulle kunna vara så, så finns inga säkra belägg för att så skulle vara fallet.[3] Det har också föreslagits att det skulle kunna röra sig om att Trane tidigare utgjorde en egen socken och tidigt uppgick i Trankil, men då det inte finns skriftliga belägg för det finns det bara indicier på att detta skulle vara fallet.[3] Första gången Trankils socken omnämns i skrift är 1334, i en påvlig räkenskap över nuntien Gervasis uppbörd av peterspenning.[3]
På en sockenstämma i januari 1788 beslöts efter votering att flytta kyrkan till nuvarande Lennartsfors, något som bestreds redan i maj samma år av 28 sockenbor.[3] Efter 36 år upphävdes beslutet och kyrkan fick stå kvar.[3] Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Trankils församling och för de borgerliga frågorna bildades Trankils landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Holmedals landskommun som 1971 uppgick i Årjängs kommun.[2] Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Trankil, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nordmarks härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Nordmarks kompani.[4]
Geografi
Trankils socken ligger sydväst om Årjäng kring norra delen av Lelång med sjösystemet Stora Le i väster. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd.[1][5][6][7]
Bergarterna i socknen består till stora delar av förskiffrad granit, men även kvarts, fältspat, glimmerskiffer och hornblände förekommer.
Dalslands kanal går igenom socknen, med sluss i Lennartsfors.
Fornlämningar
Från stenåldern är cirka 50 boplatser funna med tolv hällkistor. Från bronsåldern finns spridda gravrösen.[5][6][8][9]
Namnet
Namnet skrevs på 1330-talet Traukiol. Efterleden är köl, 'höglänt ödemark'. Förleden innehåller sannolikt ett äldre ånamn Trana, bildat från fågelnamnet trana.[10]
Befolkningsutveckling
Se även
Referenser
Vidare läsning
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 4 Hermes 1964 libris
Externa länkar
