PROFILBARU.COM

	Östra Ämterviks socken; fd socken
	Mårbacka;
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Härad	Fryksdals härad
Kommun (nuv.)	Sunne kommun
Bildad	medeltiden
Upphörd	1963
Area	133 kvadratkilometer
Upphov till	Östra Ämterviks landskommun; Östra Ämterviks församling
Motsvarar	Östra Ämterviks distrikt
Tingslag	Fryksdals tingslag (1948-01-01–); Fryksdals nedre tingslag (–1947-12-31)
Karta
	Östra Ämterviks sockens läge i Värmlands län. Östra Ämterviks sockens läge i Värmlands län.
Koordinater	59°44′00″N 13°12′00″Ö / 59.73333333°N 13.2°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	2212
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Östra Ämterviks distrikt
	Redigera Wikidata

Östra Ämterviks socken i Värmland ingick i Fryksdals härad, uppgick 1963 i Sunne köping och området ingår sedan 1971 i Sunne kommun och motsvarar från 2016 Östra Ämterviks distrikt.

Socknens areal var 133,15 kvadratkilometer varav 109,91 land.^[1] År 2000 fanns här 788 invånare.^[2] Mårbacka herrgård samt kyrkbyn Prästbol med sockenkyrkan Östra Ämterviks kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Före 1674 var namnet Emterviks socken som då namnändrades när Västra Ämterviks socken bröts ut.

Gårdarna Humletorp och Vik (Sund) vid sjön Vistens västra strand tillhörde vid mantalslängden 1641 Övre Ulleruds socken. Det gjorde detta område också på 1800-talet vilket framgår av en karta över norra delen av Kils härad från år 1883.^[3] Idag går gränsen istället i sjön och området tillhör idag Östra Ämterviks distrikt.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Östra Ämterviks församling och för de borgerliga frågorna bildades Östra Ämterviks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Stora Sunne landskommun som 1963 uppgick i Sunne köping som 1971 uppgick i Sunne kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Östra Ämtervik, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Fryksdals härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente och Livkompaniet.^[4]

Geografi

Östra Ämterviks socken ligger nordväst om Karlstad öster om Mellanfryken kring ån Ämtan och sjöarna Gårdsjön och Skacksjön och med sjön Visten i öster. Socknen har odlingsbygd i ådalen och invid några av sjöarna och är i övrigt en kuperad skogsbygd med höjder som når över 200 meter över havet.^[5]^[1]^[6]^[7]

Platser i Östra Ämtervik

Bogerud
Bävik
Bössviken
Fölsvik
Gunnerud
Gårdsjö / Gårdsjö Herrgård
Högberg
Medskog
Mårbacka / Mårbacka Herrgård och Minnesgård
Nolbergsviken
Norra Ås
Prästbol / Herrestad Herrgård och Prästgård
Sandviken
Skacksjö
Skogen (Ålkärrsrud)
Stavik
Smedsby
Svenserud
Svenserudssäter
Södra Ås
Visterud
Västmyr
Ås Brunn / Norstastugan (flyttad från Fölsvik)
Älvbäck
Örbäck
Örbäckssäter
Östmansby

Hemman

Arvidstorp, 1/2 mantal, skattehemman, först omnämnt 1564^[8]
Bogerud, 1 mantal, skattehemman, 1614
Bonäs (St.), 1/3 mantal, skattehemman, 1582
By, 1 mantal, 2/3 kronohemman, 1/3 skattehemman, 1460
Bävik, 1 mantal, skattehemman, 1540
Bösseviken, 1/4 mantal, skattehemman, 1614
Dalen 1/4 mantal, skattehemman, 1672, från St. Kil
Fasterud, 1/3 mantal, skattehemman, 1581
Fölsvik, 1 mantal, skattehemman, 1540
Gunnerud, 1 mantal, skattehemman, 1540
Gunnerudstorp N., 1/2 mantal, skattehemman, 1564
Gunnerudstorp S., 1/2 mantal, skattehemman, 1564
Högberg, 1 mantal, skattehemman, 1540
Korterud, 1/3 mantal, skattehemman, 1581
Kvarntorp, 1/8 mantal, skattehemman, 1620
Medskog (Sandviken)
Mickelstorp (L.Bonäs), 1/8 mantal, skattehemman, 1626
Mosserud, 1/8 mantal, skattehemman, 1646
Mårbacka, 1/4 mantal, skattehemman, 1609
Nolbergsviken, 1/8 mantal, skattehemman, 1615
Prästbol, 1 mantal, frälsehemman 1/3, skattehemman 2/3, 1540
Rud, 1/3 mantal, skattehemman, 1581
Sandviken, 1/4 mantal, skattehemman, 1614
Skacksjö, 1 mantal, skattehemman, 1540
Smedsby, 1 mantal, skattehemman, 1546
Stavik, 1 mantal, skattehemman, 1540
Svenserud, 1 mantal, skattehemman, 1540
Visteberg, 1/3 mantal, skattehemman, 1581
Visterud, 1/3 mantal, skattehemman, 1589
Västegård, 1 mantal, skattehemman, 1540
Västmyr, 1 mantal, skattehemman, 1540
Ålkärrsrud, 1/4 mantal, skattehemman, 1600
Ås Norra, 1 mantal, skattehemman, 1540
Ås Södra, 1 mantal, skattehemman, 1540
Älvbäck, 1/4 mantal, skattehemman, 1646
Örbäck, 1/4 mantal, skattehemman, 1609
Östmansby, 1/2 mantal, skattehemman

Fornlämningar

Från stenåldern har boplatser påträffats. Från bronsåldern finns cirka 80 gravrösen. Från järnåldern finns två gravfält och tre fornborgar.^[5]^[9]^[10]^[6]

Namnet

Namnet skrevs 1460 Empterwik och syftar på kyrkplatsen vid ån Ämtans mynningsvik i Mellanfryken. Namnet innehåller älm(p)t, svan' och vik.^[11]

Före 1940 skrevs namnet Östra Emterviks socken.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Östra Ämterviks socken 1780–1990

År			Folkmängd
1780			1 582
1790			1 706
1800			1 818
1810			1 630
1820			1 850
1830			2 021
1840			2 345
1850			2 662
1860			2 952
1870			3 021
1880			2 879
1890			2 551
1900			2 475
1910			2 149
1920			2 033
1930			1 860
1940			1 599
1950			1 387
1960			1 196
1970			967
1980			862
1990			812
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Referenser

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Östra+Ämtervik socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ Se nedladdningsbar karta på arkivkopia.se.
^ Administrativ historik för Östra+Ämtervik socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
^ Östra Ämterviks hembygdsförening [1]
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Östra Ämterviks socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Östra Ämterviks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 libris

Externa länkar

Arkiv relaterade till Östra Ämterviks socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Östra Ämterviks socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Östra Ämterviks Hembygdsgård

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Östra+Ämtervik socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] Se nedladdningsbar karta på arkivkopia.se.

[4] Administrativ historik för Östra+Ämtervik socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941

[NE-6] [a b] Nationalencyklopedin

[7] Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet

[8] Östra Ämterviks hembygdsförening [1]

[9] Fornlämningar, Statens historiska museum: Östra Ämterviks socken

[10] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Östra Ämterviks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[11] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]