Torsåker, Hofors kommun

För andra platser med samma namn, se Torsåker.

Torsåker
Tätort
Torsåkers kyrka
Land	Sverige
Landskap	Gästrikland
Län	Gävleborgs län
Kommun	Hofors kommun
Distrikt	Torsåkers distrikt
Koordinater	60°30′42″N 16°28′33″Ö
Area	136 hektar (2023)[1]
Folkmängd	867 (2023)[1]
Befolkningstäthet	6,4 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Riktnummer	0290
Tätortskod	T7332[2]
Beb.områdeskod	2104TB103 (1960–)[3]
Geonames	2667912
Ortens läge i Gävleborgs län. Ortens läge i Gävleborgs län.
Wikimedia Commons: Torsåker
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Församlingshemmet i Torsåker

Torsåker är en tätort i Hofors kommun och kyrkbyn i Torsåkers socken. Torsåker var under många århundraden centrum för Gästriklands bergslag.

Någon by med namnet Torsåker är inte känd. Kyrkbyn heter Solberga. Tätortens framväxt är kopplad till järnvägsstationen strax norr om Solberga på byn Ovanåkers ägor. Tätorten omfattar även byn Särsta.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Torsåker 1920–2020[4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1920			500	^##
1930			332	^##
1935			463	^##
1940			403	^##
1945			470	^##
1950			590	^##
1960			736	116
1965			759	114
1970			793	116
1975			822	120
1980			882	120
1990			930	122
1995			938	122
2000			899	122
2005			873	122
2010			899	122
2015			848	117
2020			879	120
Anm.:  ^## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället

Tätorten hyser Tallbackens och Vinkelbodas förskola och Solberga skola/fritidshem. Badplatser/sjöar i området är i första hand Malmjärn, Ottnaren, Sälgsjön och Stillaren.

Järnvägen Godsstråket genom Bergslagen passerar Torsåker och Tåg i Bergslagen gör uppehåll här.

Evenemang

Sommartid arrangeras logdans, loppmarknad och sedan många år även Torsåker Bluegrass Festival på Tors Loge. Ofta hålls även en höstmarknad under Mickelsmäss, första helgen i oktober. På höstarna brukar Kungliga Musikhögskolan i Stockholm besöka Torsåker; bland annat har Mozarts Requiem och Puccinis opera Gianni Schicchi då framförts. Andra evenemang är revyer och musikshower på bygdegården, julmarknad i Gammelstilla och Tomtesmyget på Gammelgården.

Sevärdheter

Sevärdheter i och kring Torsåker är Gammelgården, Torsåkers kyrka, Vallbyhedens kalkbrott, Klocksberg, Körbergsklack, Bergabackens Pelargonmuseum, Kalvsnäs kvarn, Socken- och skolmuseet, Stollen och storbergsgruvorna, Gammelstilla bruk, klapperstensfältet och Trollstigen på Söderåsen.

Kända personer

• Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot, kom från Torsåker.
• Serietecknaren Elov Persson bodde i Torsåker i ett hus mittemot skolan som fått namnet Kronblomshuset.
• Operasångaren Joel Berglund
• Ingvar Persson, serietecknare och son till Elov Persson

Från Torsåker härstammar även de kända seriefigurerna Kronblom och Agust och Lotta, Frid och Fröjd.

Kråknäsjärnet

Huvudartikel: Kråknäsjärnet

Kråknäsfyndet eller Torsåkersjärnet är ett metallfynd som gjordes i april 1993 av amatörarkeolog Jonny Skogsberg med hjälp av metalldetektor. Fyndet består av tolv ämnesjärn och två blästerjärnsklumpar och påträffades på en höjd bredvid Hoån, några hundra meter syd-sydväst om Torsåkers kyrka. Ämnesjärnen är daterade (C14) till tiden omkring år 1, blästerklumparna är daterade till cirka 500 e.Kr.

Ämnesjärnen är betydligt äldre än vad som tidigare antagits för denna typ av fynd och smältorna är vad man vet de enda i sitt slag i Europa. Smältorna är obearbetade och järnet håller mycket hög kvalitet.

Noter

1. ^ [ ] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 22 februari 2014.^{[källa från Wikidata]}
3. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 79. Arkiverad från originalet den 30 januari 2016. https://www.webcitation.org/6evcUb5Jm?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
5. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
6. (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. Arkiverad från originalet den 4 mars 2015. https://www.webcitation.org/6Wm6fpPKR?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
7. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 231. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
8. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
9. (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
10. Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
11. Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 66 
12. (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 42. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
13. (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 54. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
14. (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 50. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
15. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Torsåker, Hofors kommun.
  Bilder & media