Torrlösa landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län. Folkmängden var 1 725 år 1921 och 1 600 invånare år 1931.
Kommunen bildades i Torrlösa socken i Onsjö härad i Skåne när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.
Vid kommunreformen 1952 uppgick kommunen i Marieholms landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Svalövs kommun.[1]
Torrlösa: Landskommun i Malmöhus län, Onsjö härad, tillhör Röstånga landsfiskaldistrikt, Eslövs fögderi, Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga, Onsjö härads väghållningsdistrikt samt ingår som moderförsamling i Torrlösa och Norra Skrävlinge församlingars pastorat i Lunds stift, Onsjö kontrakt. Kyrkan byggd år 1849; predikstol, orgelfasad och läktarskrank från 1600-talet.[2]
Torrlösa är med norra och östra delen belägen på Söderåsens yttersta sluttning. Den övriga delen tillhör slättbygden. Jordmånen är god, särskilt i sydväst. Betydande lövskogar förekomma i öster. Där ligger Trolleholms herrgård. Vidare märkes i kommunen Vittskövle herrgård. Kommunikationer: Järnvägsstation i Trolleholm på Klippan—Eslövs järnväg. Busslinjer: Röstånga—Teckomatorp och Eslöv—Ask.
Taxeringsvärde å skattepliktig fastighet (1930) för jordbruksfastigheterna 6 585 300 kr, varav 6 364 100 jordbruksvärde och 221 200 skogsvärde, å andra fastigheter 295 500. Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930): för andra fastigheter tillhörig kommuner med flera 173 800 kr., varav kyrka 70 000, 5 folkskolor 48 800, bostadshus i kommungården 40 000 och epidemisjukhus 2 500.
Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst (1930): svenska aktiebolag och solidariska bankbolag 1 760 kr., andra skattskyldiga 838 020. Antal skattekronor (1931): 8 816. Kommunalskatt (1931): 4,40 kr., varav borgerliga kommunen 2,65, kyrkan 0,85 och skolan 0,90. Landstingsskatt (1931): 2,20 kr. Vägskatt (1931): 0,25 kr. per fyrk.
Tillgångar (31/12 1928): borgelrig kommun 74 453 kr., varav fastigheter 44 500, kyrklig kommun 92 304, varav fastigheter 85 000. Skulder (3l/l2 1928): borgerlig kommun 73 890 kr., kyrklig kommun 8 366.
Areal (1931): 5 302 hektar, varav 5 269 land. Ägoslag i hektar (1927): åker 4 108, skogsmark 640, annan betesäng 296, slåtteräng 18, trädgård 15, ordnad betesäng 6, och övrig mark 186
Antal brukningsdelar (1927): 163. Åkerjordens fördelning i antal hektar (1927): vall 1 118, havre 652, blandsäd 522, vete 476 hektar, foderrotfrukter 269, gr8nfoder 241, råg 225, korn 160, sockerbetor 82, potatis 53, baljväxter 23, andra växtslag. 2 och träda 285.
Husdjur (1927): svin 1 965, nötkreatur 2 698, hästar 633, får 277, getter 3, fjäderfän 11 352 och bisamhällen 50.
Enligt Skånes Kalender 1878[3] ägde kommunen 2 fasta folkskolor med 2 ordinarie lärare D Eriksson i Torrlösa och C Larsson i Gryttinge. Dessutom 3 mindre fasta folkskolor med tre lärararinnor och 2 småskolor med 2 lärararinnor. 5 skolhus var kommunens och 2 var hyrda lokaler. Planteringslanden var 2 till antalet och låg vid de högre folkskolorna. Kommunens skolutgifter utgjorde 1876 4 200 kr samt ett statsanslag på 1 375 kr summa 5 575kr. 3 665 var lönekostnader, lokaler och inventarier kostade 617 kr, material 28 kr och övrigt 1 106 kr. Antalet barn i skolåldern var 372 stycken varav 142 i folkskolan, 125 i mindre folkskola samt 65 som undervisades i hemmen. (Summan stämmer inte 40 elever saknas?)
1932 hade kommunen 5 skolor.