Tjalling Koopmans

Tjalling Koopmans
FöddTjalling Charles Koopmans
28 augusti 1910[1][2][3]
's-Graveland, Nederländerna
Död26 februari 1985[1][2][3] (74 år)
New Haven[4], USA
Medborgare iKonungariket Nederländerna och USA[4]
Utbildad vidUniversitetet i Utrecht, [4]
Amsterdams universitet, [4]
Universitetet i Leiden, [4]
Universitetet i Oslo, [4]
SysselsättningNationalekonom[5], matematiker, fysiker
Befattning
Ordförande, American Economic Association (1978–1979)
ArbetsgivareNetherlands School of Economics (1936–1938)[4]
Nationernas förbund (1938–1940)[4]
Princeton University (1940–1941)[4]
Penn Mutual (1941–1942)[4]
British Merchant Shipping Industry Joint Working Party (1942–1944)[4]
University of Chicago (1944–1955)[4]
Yale University (1955–1980)[4]
Noterbara verkKoopmans teorem
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1939)[6]
Fellow of the Institute of Mathematical Statistics (1943)[7]
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1975)[8]
Distinguished Fellow of the American Economic Association
Fellow of the American Statistical Association
Fisher-Schultz Lecture
Redigera Wikidata

Tjalling Charles Koopmans, född 28 augusti 1910 i 's-Graveland, död 26 februari 1985 i New Haven, Connecticut, var en nederländsk-amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1975.[9][10]

Biografi

Koopmans studerade matematik och fysik vid Universitetet i Utrecht och Universitetet i Leiden. Han tog sin doktorsexamen i nationalekonomi i Leiden 1936.[10] 1936–1938 undervisade Koopmans i Jan Tinbergens ställe vid Nederländska ekonomiska högskolan (NEH) i Rotterdam, medan Tinbergen arbetade vid Nationernas förbund (NF) i Genève. 1938 efterträdde han Tinbergen vid NF.[9] Efter andra världskrigets utbrott flyttade han i juni 1940 till USA, där han arbetade som statistiker för den brittiska handelsflottans mission i Washington. 1944 började han arbeta för Cowleskommissionen för ekonomiforskning vid University of Chicago som leddes av Jacob Marschak. 1948 tog Koopmans över som forskningsdirektör för kommissionen. När kommissionen flyttade till Yale University 1955, där James Tobin ledde den nya Cowles-stiftelsen, följde Koopmans med och blev professor i nationalekonomi där.[9]

Koopmans blev amerikansk medborgare 1946.[10]

Insatser inom nationalekonomi

Under andra världskriget arbetade Koopmans med att välja transportrutter för att minimera den totala transportkostnaden för varor från alternativa platser i USA till specificerade platser i Storbritannien.[10] Han visade att detta kan beräknas genom ett ekvationssystem som innehåller kostnaden för varorna vid sina ursprung och kostnaderna för att transportera dem via alternativa rutter. Han tog också fram en allmän matematisk modell av problemet, och utökade användningen av sin metod till andra ekonomiska problem.

För sina insatser inom nationalekonomin belönades Koopmans med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1975, tillsammans med Leonid Kantorovich. Prismotiveringen för Koopmans och Kantorovich löd "för deras bidrag till teorin för optimal resursanvändning".[11] Koopmans och Kantorovich hade oberoende av varandra utvecklat aktivitetsanalys för resursallokering i syfte att uppnå ett givet ekonomisk mål till lägsta kostnad.[10]

Insatser inom kvantmekanik

Koopmans är också upphovsman till Koopmans teorem, ett samband i kvantkemi som han härledde under sin utbildning.

Källor

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tjalling Charles Koopmans, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 40712225, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6j398sv, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Scientific Legacy Database, Institute of Mathematical Statistics, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1975, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Tjalling C. Koopmans: Facts & Biographical, The Nobel Prize, läst 2020-10-27
  10. ^ [a b c d e] Tjalling C. Koopmans, Encyclopædia Britannica, läst 2020-10-27
  11. ^ Tjalling C Koopmans Arkiverad 30 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Kungl. Vetenskapsakademien: Ekonomipriset, läst 2020-10-27
v • r
Mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
1969–1975
Frisch, Tinbergen (1969) · Samuelson (1970) · Kuznets (1971) · Hicks, Arrow (1972) · Leontief (1973) · Myrdal, Hayek (1974) · Kantorovitj, Koopmans (1975)
1976–2000
Friedman (1976) · Ohlin, Meade (1977) · Simon (1978) · Schultz, Lewis (1979) · Klein (1980) · Tobin (1981) · Stigler (1982) · Debreu (1983) · Stone (1984) · Modigliani (1985) · Buchanan (1986) · Solow (1987) · Allais (1988) · Haavelmo (1989) · Markowitz, Miller, Sharpe (1990) · Coase (1991) · Becker (1992) · Fogel, North (1993) · Harsanyi, Nash, Selten (1994) · Lucas (1995) · Mirrlees, Vickrey (1996) · Merton, Scholes (1997) · Sen (1998) · Mundell (1999) · Heckman, McFadden (2000)
Från 2000
Akerlof, Spence, Stiglitz (2001) · Kahneman, Smith (2002) · Engle, Granger (2003) · Kydland, Prescott (2004) · Aumann, Schelling (2005) · Phelps (2006) · Hurwicz, Maskin, Myerson (2007) · Krugman (2008) · Ostrom, Williamson (2009) · Diamond, Mortensen, Pissarides (2010) · Sargent, Sims (2011) · Roth, Shapley (2012) · Fama, Hansen, Shiller (2013) · Tirole (2014) · Deaton (2015) · Hart, Holmström (2016) · Thaler (2017) · Nordhaus, Romer (2018) · Banerjee, Duflo, Kremer (2019) · Milgrom, Wilson (2020) · Card, Angrist, Imbens (2021) · Bernanke, Diamond, Dybvig (2022) · Goldin (2023) · Acemoğlu, Johnson, Robinson (2024)
Auktoritetsdata