Syvasj har genom Henitjesksundet i nordöst förbindelse med övriga Azovska sjön, från vilken det i övrigt skiljs av det 113 km långa Arabatnäset.[3]
Medeldjupet, som varierar med de meteorologiska förhållandena, anges till omkring 1 meter, med kraftig avdunstning under sommarhalvåret beroende på värme och vind.[4] Detta gör att salthalten är mycket hög och på sina håll ger påtagliga saltavlagringar. Särskilt i västra områdets höga saltnivåer trivs grönalgsartenDunaliella salina, som ger vattnet en röd färg på grund av algernas höga koncentration av β-karoten.[5]
Det mesta av Syvasj är listat som våtmark av internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen. En central del om 800 km² upptogs 11 oktober 1976 och östra Syvasj omfattande 1 650 km² togs upp på listan den 28 februari 1997.[6][7][8] I det centrala området befinner sig även ena delen av Azov-Syvasj nationalpark sedan 1993.[9]
Referenser
^Syvash, Encyclopædia Britannica. Läst 17 oktober 2022.