Statsråd är i Sverige titeln för medlemmarna av regeringen. . Man är formellt antingen "statsråd och chef" för ett departement" eller "statsråd i" ett departement. Det kan också finnas "konsultativa statsråd", ofta juridiska experter utan särskild departementstillhörighet, "utan portfölj". Den ende i regeringen som inte är statsråd är dess chef, statsministern.
I Finland är statsråd (finska: valtioneuvos) en honorärtitel som kan utdelas av republikens president efter ansökan. Liksom övriga liknande titlar i Finland betalar man en stämpelskatt för att lösa ut den, och statsråd är tillsammans med bergsråd den dyraste titeln. Avgiften betalas inte av mottagaren själv utan av den part som önskar honorera en tidigare dignitär. Under ryska tiden fanns det en ännu högre titel verkligt statsråd.[1]
Titelinnehavare i Finland
Titlar tilldelade sedan 1917:
- Juho Kusti Paasikivi, senator, statsminister, president (1930)
- Eemil Nestor Setälä, senator, professor (1934)
- Eero Yrjö Pehkonen, senator, landshövding (1948)
- Karl-August Fagerholm, statsminister, talman (1969)
- Martti Miettunen, landshövding, statsminister (1977)
- Johannes Virolainen, statsminister, talman (1989)
- Harri Holkeri, ordförande i bankfullmäktige för Finlands Bank, statsminister (1998)
- Riitta Uosukainen, utbildningsminister, talman (2004)
Före detta statsministern Paavo Lipponen tackade nej till titeln med hänvisning till att ingen utanför Finland vet vad valtioneuvos (statsråd) betyder och att han nöjer sig med att bli omnämnd som tidigare regeringschef.
Se även
Källor
