Salems socken

Salems socken Socken
Salems kyrka
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Härad	Svartlösa härad
Kommun	Södertälje kommun
Bildad	medeltiden
Area	71 kvadratkilometer
Upphov till	Salems landskommun Salems församling
Motsvarar	Salems distrikt
Tingslag	Södertörns domsagas tingslag (1930-01-01–1970-12-31) Svartlösa och Öknebo tingslag (1916-08-25–1929-12-31) Svartlösa tingslag (–1916-08-24)
Karta
Salems sockens läge i Stockholms län. Salems sockens läge i Stockholms län.
Koordinater	59°13′N 17°46′Ö
Koder, länkar
Sockenkod	0076
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Salems distrikt
Redigera Wikidata

Salems socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad. Området ingick åren 1974–1983 i Botkyrka kommun och utgör sedan 1984 huvuddelen av Salems kommun med en mindre del i Södertälje kommun. Socknens område motsvarar Salems distrikt och en mindre del av Östertälje distrikt.

Socknens areal är 70,97 kvadratkilometer, varav 63,41 land.^[1] År 1953 fanns här 2 314 invånare.^[1] Godsen Fågelsta, Skårby gård, Bergaholm och Vällinge, orterna Salemstaden och Rönninge (som nu ses som en del av Tumba tätort), Söderby sjukhus samt sockenkyrkan Salems kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Salems socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Salems församling och för de borgerliga frågorna till Salems landskommun. 1974 uppgick landskommunen i Botkyrka kommun samtidigt som en del i nordväst omfattande 10,4 kvadratkilometer, varav land 9,3 och med 249 invånare, övergick till Södertälje kommun och Östertälje församling. ^[2][3] 1983 utbröts området motsvarande landskommunen exklusive området överfört till Södertälje ur Botkyrka kommun och bildade Salems kommun.^[4][5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Salem, med samma omfattning som Salems församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde till största delen ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.^[6][7]

Geografi och natur

Salems socken ligger på Södertörn nordost om Södertälje med Mälaren i norr och med Bornsjön i nordost. Socknen är en kuperad skogsbygd med inslag av odlingsbygd.^[8][1][9] Bornsjön delas med Botkyrka socken i Botkyrka kommun. Andra betydande insjöar är Tullan som delas med Östertälje socken i Södertälje kommun samt Uttran som förutom med Östertälje socken med Grödinge socken i Botkyrka kommun.

Det finns tre naturreservat i socknen. Bornsjön som delas med Botkyrka och Östertälje socknar, Korpberget som helt ligger i Salems socken men delat mellan Salems kommun och Södertälje kommun samt Garnudden är alla kommunala naturreservat men delar av Bornsjön och Korpberget ingår i EU-nätverket Natura 2000.

Stockholms stad köpte med början 1899 området runt Bornsjön för att säkra sjön som vattentäkt åt staden (se även Bornsjöegendomarna).

Gårdar

Det har funnits hela elva sätesgårdar i socknen:

• Viksbergs gård (säteri, överfört 1974 till Östertälje socken i Öknebo härad),^[10][11]
• Hallinge gård,^[12][13]
• Bergaholms säteri,^[14][13]
• Bockholmssättra gård (säteri, överförd 1944 från Ekerö socken i Färentuna härad),^[15]
• Fågelsta säteri,^[16][17]
• Högantorps gård (säteri),^[18][19]
• Ladviks gård (säteri),^[20][21]
• Rönninge gård (säteri),^[22][23]
• Skårby gård (säteri),^[24][25]
• Uttringe gård (säteri)^[26][27]
• Vällinge säteri.^[28][29]

Övriga gårdar och torp (urval)

• Edeby
• Lundby parstuga
• Nedre Söderby
• Näsby

Bilder, gårdar (urval)

• 
  Bergaholms gård
• 
  Hallinge gård
• 
  Ladviks gård
• 
  Rönninge gård
• 
  Högantorps gård

Fornlämningar

Några boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns existerar skärvstenshögar, skålgropar och gravrösen, där Skårbyröset är den störst och ligger sydväst om Skårby gård. Salems socken finns och två hällristningar med skeppsmotiv och så kallade bemanningsstreck utefter sidorna, se Ladviks hällristning och Hallingeristningen.

Från järnåldern finns 55 gravfält med stensättningar varav tre skeppssättningar och sex fornborgar. Fem runristningar har påträffats, Söderbystenen, Oxelbystenen och Bergaholmsstenen vittnar om att en viktig vägförbindelse sträckte sig söder om Bornsjön genom dagens Salems kommun från Stockholm till Södertälje. Vägen var senare en del av Göta landsväg. Söder om Bornsjön ligger Sankt Botvids källa.^{[9][8][30][31]}

Bilder, urval

• 
  Oxelbystenen, detalj
• 
  Söderbystenen, detalj
• 
  Skårbyröset
• 
  Röset vid Hallinge gård
• 
  Ladviks hällristning, detalj

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade med någon mindre variation under 1800-talet från 664 1810 till 12 478 1990. Den stora expansionen inträffade efter 1960 då folkmängden fortfarande uppgick till 2 229 invånare.^[32]

Namnet

Namnet (1283 Släm) innehåller sannolikt sla, 'slån' och hem, 'boplats, gård'.^[33] Det nuvarande namnet Salem är först känt 1556, men började användas allmänt först under 1600-talet. Namnet torde vara inspirerat av bibelns Salem.^[34] Enligt bibeln, Första mosebok 4:18 och Hebreerbrevet 7:1, är Salem den stad eller region som Melkisedek är kung över.

Referenser

1. ^ [ ] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Salem socken
2. SCB:folkräkningen 1973
3. ”SCB folkräkningen 1975”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924102250/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 10 november 2012. 
4. Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
5. ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
6. Administrativ historik för Salem socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
7. Om Södermanlands båtsmanskompani
8. ^ [ ] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
9. ^ [ ] Nationalencyklopedin
10. Viksberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
11. Wiksberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
12. Hallinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
13. ^ [ ] Salem i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
14. Bergholm i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
15. ”Stockholms läns museum: Bockholmssättra”. Arkiverad från originalet den 29 september 2017. https://web.archive.org/web/20170929135427/http://old.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0128030030/. Läst 21 april 2017. , Stockholms läns museum (läst 8 maj 2016)
16. Fogelsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
17. Fogelsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
18. Högtorp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
19. Högtorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
20. Ladvik i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
21. Ladvik i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
22. Rönninge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
23. Rönninge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
24. Skårby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
25. Skårby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
26. Uttringe i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
27. Uttringe i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
28. Vällinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
29. Wällinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
30. Fornlämningar, Statens historiska museum: Salems socken
31. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Salems socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
32. Folkmängd 1810-1890 Salem i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10 augusti 2016)
33. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
34. ”Historia: Salems kommun är en modern förortskommun med rötter i 1100-talet.”. www.salem.se. http://www.salem.se/kommun--politik/kommunfakta/historia/. Läst 27 oktober 2016. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Salems socken.
  Bilder & media
• Arkiv relaterade till Salems socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Salems socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
• Fornlämningar, Statens historiska museum: Salems socken
• Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Salems socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
• Salems socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
• Salems socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
• Salems hembygdsförening