Grödinge socken

Grödinge socken Socken
Grödinge kyrka
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Härad	Svartlösa härad
Kommun	Botkyrka kommun
Bildad	medeltiden
Area	116 kvadratkilometer
Upphov till	Grödinge landskommun Grödinge församling
Motsvarar	Grödinge distrikt
Tingslag	Södertörns domsagas tingslag (1930-01-01–) Svartlösa och Öknebo tingslag (1916-08-25–1929-12-31) Svartlösa tingslag (–1916-08-24)
Karta
Grödinge sockens läge i Stockholms län. Grödinge sockens läge i Stockholms län.
Koordinater	59°08′37″N 17°47′13″Ö
Koder, länkar
Sockenkod	0024
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Grödinge distrikt
Redigera Wikidata

Grödinge socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad, ingår sedan 1971 i Botkyrka kommun och motsvarar från 2016 Grödinge distrikt.

Socknens areal är 116,01 kvadratkilometer, varav 111,20 land.^[1] År 2000 fanns här 5 023 invånare.^[2] Gården Nolinge, tätorterna Vårsta, Sibble och en del av Tumba, orterna Uttran och Kagghamra samt sockenkyrkan Grödinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Grödinge socken har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Grödinge församling och för de borgerliga frågorna till Grödinge landskommun. 1958 överfördes fastigheten Runsten, med 6 invånare och med en areal av 0,86 kvadratkilometer, varav allt land, till Västerhaninge socken.^[3] 1968 överfördes från Mörkö socken södra delen av Näslandet och 1974 överfördes hit en mindre del av Sorunda socken vilket innebar att Grödinges gräns längst i söder flyttades ut i Skanssundet.

Landskommunen uppgick 1971 i Botkyrka kommun.^[2] 1 januari 2016 inrättades distriktet Grödinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.^[4][5]

Geografi och natur

Norrga kvarn i april 2021.

Grödinge socken ligger på Södertörn sydost om Södertälje med Hallsfjärden och Järnafjärden i väster, Kaggfjärden i söder och med Hanveden i nordost. Socknen har innanför fjärdarna kuperade dalgångsbygder omgivna av sjörik kuperad skogsbygd.^[6][1][7] Svalsta representerar socknens tidigaste centrum med den medeltida Grödinge kyrkan och en välbevarad prästgård från 1700-talet.

De största insjöarna är Grindsjön som delas med Sorunda socken i Nynäshamns kommun, Uttran som delas med Salems socken i Salems kommun och Östertälje socken i Södertälje kommun, Malmsjön, Getaren som delas med Botkyrka socken i Botkyrka kommun, Stora Skogssjön och Lilla Skogssjön. Söder om kyrkan ligger den nästan igenvuxna Kyrksjön som dock håller på att restaureras.

Naturreservat

Det finns elva naturreservat i socknen. Samtliga är kommunala naturreservat, dock ingår delar av reservatet Brinkbäcken i EU-nätverket Natura 2000.

• Lida (delas med Botkyrka socken),
• Brinkbäcken,
• Ensta ö,
• Norrga,
• Pålamalm,
• Stora Träsket,
• Stora Uringe,
• Svartkällsskogen,
• Vinterskogen,
• Åvinge,
• Östra Bröte

Byggnader

Det har funnits flera sätesgårdar i socknen:

• Malmsjö gård (säteri),^[8][9]
• Nolinge säteri,^[10][11]
• Kagghamra gård (säteri),^[12][13]
• Mariebergs säteri,^[14][15]
• Viads herrgård,^[16][17]
• Lövstalunds herrgård.^[18] och Karshamra.

I Norrga fanns det förr ett gästgiveri.^[19][20] Nordost om Norra låg Norrga kvarn med kvarnverksamhet åtminstone sedan 1500-talet, kanske ännu tidigare. Det rörde sig om vattenkvarnar som drevs av Norrgaån. På 1630-talet fanns tre sågkvarnar. Efter 1770 existerade två kvarnar och vid 1800-talets mitt bara en. Kvarnhuset som står kvar i dag uppfördes 1847 som ren mjölkvarn. Verksamheten pågick till 1980-talet. ^[21]

Till Marieberg hörde på 1600-talet krogen Tyskbotten. Den kallades även Mariebergs- eller Vännersborgskrogen och var igång fram till 1720-talet. Krogens byggnad finns fortfarande bevarad och är privatbostad.

Storbyggmästaren Olle Engkvist köpte på 1920-talet stora markområden i Eldtomta och lät 1929 där uppföra en ultramodern funktionalistisk sommarvilla, ritad av arkitekten Sven Markelius.^[22] Den vita liggande träpanelen var inspirerad från en av byggmästarens USA-resor. Huset byggdes ut successivt med gäststuga och ett bibliotek, även dessa ritade av Markelius.

Bilder från bygden

• Gårdar (urval)
• 
  Malmsjö gårds huvudbyggnad.
• 
  Kagghamra gårds huvudbyggnad.
• 
  Karshamras huvudbyggnad.
• 
  Viads huvudbyggnad.

• Bygden
• 
  Kyrksjön och Grödinge kyrka.
• 
  Norrga naturreservat med sjön Getaren.
• 
  Svalsta, Grödinges gamla prästgård.
• 
  Marieberg sedd från Kyrksjön.

Skolor i socknen

• Kyrkskolan - Filmaren Gösta Roosling gjorde för SF den korta dokumentären Examen - Ett skolminne av Gösta Roosling. Dokumentären är inspelad i Grödinge Kyrkskola 1941. Skolan är nedlagd.

• Uringe skola - Tomten donerades 1875 till Grödinge församling, av adelsmannen Hierta (dåvarande ägare till Stora Uringe), för att där bygga en skola. Skolhusen stod färdiga 1877, men huvudbyggnaden brann ner. En ny huvudbyggnad byggdes genast upp på samma grund och stod färdig 1888. Uringe var under en period Grödinges största skola; som mest har skolan rymt cirka hundra barn för tre olika lärare. Skolan lades ned efter vårterminen 2007. Tidigare fanns en liten enklav omkring Runstens gård som tillhörde Grödinge. Skolbarnen därifrån åkte skolbuss till Uringe skola. Efter beslut av Kungl.inrikesdepartementet överfördes denna lilla enklav den 1 januari 1958 till Västerhaninge landskommun.
• Snäckstaviks skola - Nedlagd.

• Sandbäcks skola - Nedlagd, huvudbyggnaden står dock ännu kvar i sydöstra hörnet av Malmsjö skolas skolgård.

• Olberga skola - Nedlagd efter vårterminen 2012.

• Uttrans skola

• Malmsjö skola - Utbyggd och renoverad 2008-2011.

Fornlämningar

Nolingestenen.

Ett 40-tal boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns spridda gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns över 90 gravfält och elva fornborgar. Åtta runstenar har påträffats, bland dem Nolingestenen.^{[7][6][23][24]}

Vid restaureringsarbeten i kyrkan återfanns Grödingebonaden. Bonaden är vävd under 1400-talet, men tycks aldrig ha funnits med i någon inventarieförteckning. Mönstret består av olika gripar i blått och vitt. Bonaden skänktes år 1910 till Historiska museet, och i stället har man nu hängt upp en kopia på orgelläktarens räcke.^[25]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 257 (1810) till 1 953 (1880) varefter den minskade till 1 622 (1940). Därefter har folkmängden ökat till 4 679 (1990).^[26]

Namnet

Namnet (1300 Grodungy) är ett bygdenamn med efterleden inbyggarbeteckningen inge/unge. Förleden kommer troligen från ett ånamn, Grodh(a), 'den svällande, översvämmande' syftande på Norrgaån.^[27]

Se även

• Grödinge församling
• Grödinge hembygdsförening
• Grödingebanan

Referenser

1. ^ [ ] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Grödinge socken
2. ^ [ ] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
3. SCB Folkräkningen 1960 del 1 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 186 anm. till Stockholms län not 13
4. Administrativ historik för Grödinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
5. Om Södermanlands båtsmanskompani
6. ^ [ ] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
7. ^ [ ] Nationalencyklopedin
8. Malmsjö i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
9. Malmsjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
10. Nolinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
11. Nolinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
12. Sjöberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
13. Kagghamra i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
14. Marieberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
15. Marieberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
16. Viad i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
17. Wiad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
18. Löfstalund i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
19. Norrga i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
20. Grödinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
21. Norrga kvarn
22. Henrik Poppius (2023). Olle Engkvist : folkhemmets storbyggmästare. Stockholm: Carlssons. Libris gx7qdkp6dgwt594g. ISBN 9789189826014  sid 56-57, 94-95, 259
23. Fornlämningar, Statens historiska museum: Grödinge socken
24. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Grödinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
25. Historiska museet: Grödingebonaden
26. Folkmängd 1810-1990 Grödinge i Stockholms län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10 augusti 2016)
27. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Grödinge socken.
  Bilder & media
• Arkiv relaterade till Grödinge socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Grödinge socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
• Fornlämningar, Statens historiska museum: Grödinge socken
• Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Grödinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
• Grödinge socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
• Grödinge socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870