Riksdagen 1771–1772 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammankallades till den 19 juni 1771. Riksdagen var den sista under frihetstiden, detta då Gustav III den 19 augusti 1772 genomförde sin statskupp. Denna resulterade i 1772 års regeringsform. Den nya regeringsformen ökade kungens makt och gjorde slut på striden mellan hattar och mössor.
Oredan i penningväsendet ansåg sig riksdagen säkrast kunna få bukt med genom att överlämna åt kungen att efter bankofullmäktiges hörande vidta de åtgärder som skulle kunna återge ett fast värde åt penningen.[1]
För att kraftigare kunna möta den pågående hungersnöden i landet medgav ständerna kungen rätt att i tider av tryckande spannmålsbrist förbjuda husbehovsbränning för kortare tid. Bönderna kunde dock endast genom kungens personliga ingripande förmås att gå med på detta brännvinsförbud.[1]
Riksdagen avslutades den 12 september 1772. I själva riksdagsbeslutet uttalades tacksägelser till kungen, som "genom sitt mannamod frälsat sitt rike på brädden av dess undergång och krossat de bojor, som tryckte fria medborgare".[2]
Val av talmän och lantmarskalk
I adelsståndet:
I prästeståndet:
I borgarståndet:
I bondeståndet:
Källor
- Berättelser ur svenska historien: Nionde bandet [1]
- Ridderskapets och Adelns riksdagsprotokoll 1771
Noter