Otto August Mankell

Otto August Mankell
Otto August Mankell, 1860-talet.
Född	21 juli 1838[1][2] Göteborg[3], Sverige
Död	26 juni 1885[1][2] (46 år) Gångsätra
Begravd	Lidingö församlings kyrkogård[4]
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Arkitekt[1], målare, litograf, akvarellist
Föräldrar	Wilhelm August Mankell
Redigera Wikidata

Otto August Mankell, även kallad OA Mankell, född 21 juli 1838 i Göteborg, död 26 juni 1885 på Lidingö, var en svensk arkitekt, litograf och illustratör.

Liv och verk

Mankell studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och vid Konstakademiens byggnadsskolor 1858–1863 samt under studieresor till Danmark, Tyskland och Ryssland. Han anställdes som arkitekt vid överintendentsämbetet 1867 och blev samma år tillförordnad lärare i perspektiv och skugglära vid Konstakademien där han senare blev agré 1868 och ordinarie lärare 1879. Han medverkade i Konstakademien utställningar 1868 och 1870. Mankell gjorde sig känd som tecknare av kulturhistoriska stadsvyer från Visby, Stockholm och Göteborg varav några utgavs som litografiska färgtryck. Han medverkade med reportage och teckningar med arkitekturmotiv i Ny illustrerad tidning och Svenska Familj-Journalen.;

Mankell studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och vid Konstakademiens byggnadsskolor 1858-1863. Han anställdes som arkitekt vid överintendentsämbetet 1867 och blev samma år tillförordnad lärare i perspektiv och skugglära vid Konstakademien där han senare blev agré 1868 och ordinarie lärare 1879. Han medverkade i Konstakademien utställningar 1868 och 1870. Han gjorde sig känd som tecknare av kulturhistoriska stadsvyer från Visby, Stockholm och Göteborg varav några utgavs som litografiska färgtryck. Han medverkade med reportage och teckningar med arkitekturmotiv i Ny illustrerad tidning och Svenska Familj-Journalen. På 1870-talet flyttade han till Lidingö, där han bodde till sin död. År 1882 företog han studieresor till Ryssland, Tyskland och Danmark för att studera arkitektur.

Mankell svarade för restaurering av ett femtiotal kyrkor runt om i landet och nybyggnader så som Högås kyrka och Örja kyrka.^[5] Han litograferade stora panoramautsikter över Stockholm, Göteborg och Visby. Till hans arbeten räknas även fyra stora planscher över svenska fältslag. Han gjorde även bilder till illustrerade tidningar, däribland Ny Illustrerad Tidning, där han 1871 tecknade en panoramabild över Hagaparken och dess planerade byggnader. 1873–1875 utgav han bildverket "Stockholm, akvarell-lithografier" och 1884 "Göteborg, 20 akvarell-lithografier".

Många av hans arbeten finns representerade på Nationalmuseum^[6] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum,^[7] Värmlands museum, Stockholms stadsmuseum,^[8] Sjöhistoriska museet,^[9] Västergötlands museum,^[10] Marinmuseum,^[11] Järnvägsmuseet,^[12] Postmuseum,^[13] Upplandsmuseet,^[14] Malmö museum,^[15] Göteborgs stadsmuseum^[16] och på Göteborgs konstmuseum^[17].

Släkten Mankell härstammar ursprungligen från Tyskland. Den svenska familjegrenen kom i början av 1800-talet till Sverige. Otto August Mankells far, Wilhelm August Mankell, var född i Christiansfeld, Nordslesvig och kom på 1820-talet till Karlskrona. Därifrån flyttade han till Göteborg där han blev pianofabrikör och -reparatör.^[18] Hans mor hette Margareta Igelström. Otto August Mankell var ogift. Hans gravplats finns på Lidingö kyrkogård och hans gravsten bär inskriptionen "Vänner reste stenen".

Byggnader och stadsvyer

Göteborgsbilder

• 
  Bergslagsbanans stationshus i Göteborg
• 
  Tyska kyrkan i Göteborg
• 
  Handelsinstitutet i Göteborg
• 
  Hvitfeldtsplatsen i Göteborg

Stockholmspanoramat

Otto August Mankells Stockholmspanorama skapades åren 1870 till 1871. I mitten syns Riddarholmen, till vänster Kungsholmen och till höger Södermalm

Till hans mest kända verk, som även uppmärksammades internationellt, hör hans stora, mycket detaljrika Stockholmspanorama från 1870–1871, som visar staden i ett 180 graders fågelperspektiv från en punkt högt över Riddarfjärden med vy mot ost. Sammanbindningsbanan hade just blivit invigd och finns med på Mankells illustration. Han tog även med en del framtida förändringar av Stockholm, exempelvis syns "Södra Uppfartsvägen" (numera Torkel Knutssonsgatan), som sprängdes fram först på 1890-talet. Perspektivet har vissa likheter med Heinrich Neuhaus panorama över Stockholm och det är möjligt att Mankell gjorde underlaget till Neuhaus' verk.^[19]

Stockholmspanoramats litografi utfördes av litografen Alexander Nay efter Mankells skisser och teckningar. Originalet förvaras på Kungliga Biblioteket i Stockholm.

Delbilder från stockholmspanoramat

• 
  Östra Kungsholmen
• 
  Södermalm
• 
  Riddarholmen

Tryckta källor

• Friman, Helena; Söderström, Göran (2008). Stockholm: en historia i kartor och bilder. Monografier utgivna av Stockholms stad. Nordqvist, Sven (illustratör). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 10736828. ISBN 978-91-46-21843-2 

Referenser

1. ^ [ ] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 17 augusti 2023.^{[källa från Wikidata]}
3. Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}
4. FinnGraven.se, läs online, läst: 30 december 2017.^{[källa från Wikidata]}
5. KulturNav: Mankell, Otto August
6. Nationalmuseum
7. Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
8. Stockholms stadsmuseum
9. Sjöhistoriska museet
10. Västergötlands museum
11. Marinmuseum
12. Järnvägsmuseet
13. Postmuseum
14. Upplandsmuseet
15. Malmö museum
16. Göteborgs stadsmuseum
17. Göteborgs konstmuseum
18. Mankell, Otto August i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
19. Stockholm, en historia i kartor och bilder, sidor 116-117

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Otto August Mankell.
  Bilder & media
• Fler av AO Mankells illustrationer på carlotta.gotlib.goteborg.se
• Släkten Mankells webbplats