PROFILBARU.COM

	Nyköpings stad; Före detta kommun
	Stadshuset, Nyköping
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Södermanlands län
Kommun, nu	Nyköpings kommun
Centralort	Nyköping
Inrättad	1260
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Nyköpings kommun
Befolkning, areal
Areal	86 kvadratkilometer (1961)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°45′13″N 17°00′35″Ö / 58.753611111111°N 17.009694444444°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Nyköpings domsagas tingslag (1969-01-01–)
Domkrets	Nyköpings rådhusrätts domkrets (–1968-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	0480
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Nyköpings stad. För orten se Nyköping, för dagens kommun, se Nyköpings kommun.

Nyköpings stad var en stad och kommun i Södermanlands län.

Administrativ historik

Obestyrkta uppgifter pekar ut 1260 som tidpunkten då Nyköping fick sina första stadsprivilegier. Då fanns i staden en kunglig borg, mynthus, kyrka och franciskanerkloster (sedan 1280). Dess äldsta bevarade stadsprivilegier härrör från 1315.^[1]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. År 1950 inkorporerades de delar av Nikolai landskommun i Nyköpings stad som inte utbrutits vid den tidpunkten för att bilda Oxelösunds stad. 1967 inkorporerades Svärta landskommun med Nyköpings stad. 1971 gick staden upp i den då nybildade Nyköpings kommun.^[2]

Stadsförsamlingar var Nyköpings västra församling och Nyköpings östra församling. Den västra uppgick 1953 i Nyköpings Sankt Nicolai församling. ^[3] Församlingen uppgick 2014 i Nyköpings församling.^[4]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0357^[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också omfattar den del av Sankt Nicolai socken som inte blev Oxelösunds stad.

Stadsvapnet

Huvudartikel: Nyköpings kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Det registrerades i PRV år 1974.

Geografi

Nyköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 82,28 km², varav 81,77 km² land.^[6] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 85,51 km², varav 85,09 km² land.^[7]

Tätorter i staden 1960

Tätort	Folkmängd
Nyköping	&&&&&&&&&&019942.&&&&&019 942
Oppeby, del av^a	&&&&&&&&&&&03073.&&&&&03 073

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 95,1 procent.^[8]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

19

5

10

19

5

10

34

66,9

31

1920

18

4

12

18

4

12

34

30,4

31

1922

2

16

4

12

2

16

4

12

34

37,3

32

1926

2

18

4

10

2

18

4

10

34

53,1

33

1930

19

2

3

10

19

2

3

10

34

58,8

32

1934

19

2

3

10

19

2

3

10

34

58,4

32

1938

21

2

3

8

21

2

3

8

34

64,3

31

1942

22

5

7

22

5

7

34

64,6

30

1946

1

21

6

21

6

34

71,0

28

6

1950

25

1

9

5

25

9

5

40

83,1

31

9

1954

25

8

7

25

8

7

40

81,1

30

10

1958

24

1

6

9

24

6

9

40

80,5

32

8

1962

24

1

8

7

24

8

7

40

83,9

32

8

1966

25

4

8

25

4

8

45

84,0

32

13

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt och magistrat, som lydde under Svea hovrätt. De sista magistraten i Sverige upphörde 1965. Nyköpings rådhusrätt upphörde 1 januari 1969 - två år innan Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Nyköpings rådhusrätt uppgick då i Nyköpings domsagas tingslag, som året efter bildade Nyköpings tingsrätt.^[9]^[10]