Nyköpingsbanan är en informell men väletablerad benämning på Södra stambanan mellan Åby (Norrköping) vid dåvarande Östra stambanan, och Järna (Södertälje) vid Västra stambanan. Trafikverkets nuvarande definition av Södra stambanan är järnvägen från Malmö till Katrineholm respektive Järna, varigenom Nyköpingsbanan är en av två grenar ovanför Norrköping. Till skillnad från Katrineholmsgrenen är den enkelspårig. Kilometermarkeringarna utmed banan anger avstånd från Järna.
Bakgrund
Nyköpingsbanan byggdes i två omgångar. I första etappen öppnades bandelen mellan Järna och Nyköping, vilket skedde 1913. Två år senare öppnades förlängningen mellan Nyköping och Åby. Den svåra terrängen gjorde att banan blev betydligt dyrare än vad man först hade räknat med. Nyköpingsbanan byggdes som ett alternativ till stambanan mellan Södertälje och Katrineholm.
Mycket få förändringar av banan har gjorts sedan invigningen. Den största är när banan elektrifierades år 1932. En viktig förändring är också den planskilda anslutningen till Västra stambanan strax söder om stationen i Järna, som byggdes år 1993.
Restider och kapacitet
Restiden mellan Södertälje och Norrköping (tågen på Nyköpingsbanan stannar inte i Järna eller Åby) är 1 timme och 16 minuter. Delsträckan mellan Södertälje och Nyköping tar 39 minuter. Vidare från Nyköping till Norrköping tar det sedan 37 minuter.
Fjärrtåg mellan Stockholm och Malmö går normalt inte via Nyköpingsbanan annat än vid trafikstörningar, utan tar istället vägen över Katrineholm. Trafiken på banan utgörs istället av regionaltåg mellan Stockholm och Norrköping, vilka förstärks av enstaka tåg i rusningstrafik mellan Stockholm och Nyköping.
Trafiken bedrivs under högtrafik i entimmesintervall men banan på sträckan Järna-Åby är av enkelspårstyp. Det finns dock ett antal mötesplatser längs denna sträcka (Hölö, Vagnhärad, Lästringe, Tystberga, Sjösa, Nyköping, Enstaberga, Jönåker, Ålberga, Getå samt Åby). Banans kurvgeometri är av låg standard vilket innebär låga medelhastigheter.
På Nyköpings station så saknar gångtunneln som förbinder plattformens västra sida med såväl stationshuset som Norra Bangårdsgatan hissar vilket gör att rullstolsbundna resenärer måste passera trafikerade spår med stora hål i gångbanan (för räls) Även den trappa som förbinder plattformens östra sida med Brunnsgatan, under järnvägsbroarna, saknar komplement av hiss. Plattformen i Nyköping saknar dessutom till stor del plattformstak och i på stationen i Vagnhärad finns inget sådant alls utan bara väntkurer av samma typ som finns på busshållplatser.
