Noraskogs landskommun införlivades 1965 i Nora stad, varur Hjulsjö församling, som ingått i landskommunen, utbröts 1967 och införlivades i Hällefors köping. Nora kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nora stad.[6]
Berggrunden i kommunen består främst av malmförande leptiter, där malm tidigare brutits vid flera gruvor såsom Pershyttan och Striberg. I södra delen av kommunen finns urkalksten som har givit upphov till en rik kärr- och ängsflora, särskilt vid Näsmarken. Annars präglas naturen av barrskogsklädda höjder med en mångfald av sjöar och vattendrag.
Mot öster gränsar kommunen till slättland och smala zoner av uppodlade finkorniga sediment följer dalstråket från Norasjön till Fåsjön in i skogsområdet.[8] Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Nora kommun
Hela riket
Bebyggelse (3,9 %)
Skog (87,4 %)
Öppen myrmark (2,7 %)
Jordbruksmark (3,9 %)
Övrig mark (2,0 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering sedan 2010 indelad i en enda församling Nora bergslagsförsamling.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Ej uppdaterat efter valet 2022Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Styre
Efter kommunalvalet 2002 inledde Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ett samarbete. Trots att Miljöpartiet hoppade av detta samarbete kunde Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styra kommunen tack vare ett enda mandats övervikt i kommunfullmäktige.[12]
Kommunen ligger i Bergslagen och samarbetar med intilliggande kommuner i KNÖL-gruppen (Kommuner i Norra Örebro län): Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors. Därigenom har man etablerat ett tekniskt samarbete om gator, vägar, sophantering och fritidssektorn. Detta genom de gemensamma nämnderna Tekniska nämnden,[13] Bygg- och miljönämnden,[14] Överförmyndarnämnden.[15] Förutom de gemensamma nämnderna finns även de egna nämnderna:[16]
Socialnämnden
Bildningsnämnden
Valnämnden
Krisledningsnämnden består av Kommunstyrelsen.[17]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Tidigare dominerades områdets näringsliv av bergshantering, men sedan 1960-talet har denna verksamhet avvecklats. Vissa delar av bergshanteringen har dock bevarats som turistattraktioner, exempelvis i Pershyttan. Idag präglas näringslivet av småföretag, där några av de få större företagen inkluderar Orica Sweden AB som tillverkar sprängmedel i Gyttorp och Drillcon AB som är specialiserade på kärnborrning och är belägna i centralorten. Den största arbetsgivaren i kommunen är kommunen själv.[8]
Kommunen har ett rikt kulturarv som främst utgörs av lämningar från bergshanteringens glansperiod. Nora, med sina välbevarade trähus och rutnät av gator, är en av norra Europas bäst bevarade trästäder. I centralorten trängs trähus från 1700- och 1800-talen, bland dessa Göthlinska gården, ett museum som ger en inblick i ett borgarhem från slutet av 1800-talet. På våren blommar dess trädgård med ett hav av scilla.
Ett annat kulturarv som även det vittnar om områdets glansperiod är Sveriges äldsta normalspåriga järnväg som drivs av veteranjärnvägsföreningen NBVJ (Nora Bergslags Veteran-Jernväg). Med veterantåg och rälsbussar kan man resa till Järle och kulturreservatet Pershyttan. I Pershyttan hittas en av Sveriges bäst bevarade träkolshyttor, Pershyttans hytta, och Lockgruvan. En hytta hittas även i Greksåsar.[19]
Kommunvapen
Blasonering: I silver en stam med fem därifrån uppväxande granar, varannan hög, varannan låg.
Vapnet fick kunglig fastställelse 1947 och bygger på sigill från stadens grundande 1643. Efter kommunbildningen uppstod viss oenighet om hur det nya kommunvapnet skulle utformas och förslag fanns att tillföra komponenter från Noraskogs vapen. Frågan fick därför vila i ett antal år och först 1980 registrerades åter det gamla vapnet för den nya kommunen i PRV.
