PROFILBARU.COM

	Maria Sandel
Född	30 april 1870; Stockholm
Död	3 april 1927 (56 år); Stockholm
Yrke	Författare, journalist, sömmerska
Nationalitet	Svensk
Språk	svenska
Verksam	1908–1927
Genrer	proletärförfattare
Noterbara verk	Droppar i folkhavet (1924)

Maria Gustafva Albertina Sandel, född 30 april 1870 i Stockholm, död där 3 april 1927,^[1] var en svensk författare.

Biografi

Sandel, som var dotter till drängen Carl Gustaf Sandel och stickerskan Maria Charlotta Killander, fick en fattig uppväxt, vilket innebar att hon fick sluta skolan i tolvårsåldern och bege sig ut i arbetslivet.^[2] Hon emigrerade till USA 1887 där hon arbetade som hembiträde i fyra år. Därmed behärskade hon engelska och hon studerade även tyska och franska i sådan utsträckning att hon kunde läsa skönlitteratur på dessa språk.^[2] Hon blev döv i tjugofemårsåldern och några år därefter drabbades hon även av en grav synnedsättning. Vid sekelskiftet drev hon tillsammans med modern, som också var döv, en mjölkbutik. Därefter försörjde de sig som trikåstickerskor i hemmet. Synnedsättningen som drabbade henne 1903 gjorde att hon inte längre kunde arbeta med stickeriet. Genom en insamling på initiativ av Amalia Fahlstedt fick hon i fortsättningen ett regelbundet ekonomiskt underhåll.^[3]

Hon blev socialdemokrat och engagerade sig 1896 i Stockholms allmänna kvinnoklubb (SAK), som verkade för kvinnans rättigheter och facklig organisering. Det var Sandel som namngav de socialdemokratiska kvinnornas nygrundade tidskrift Morgonbris. Hennes socialistiska och feministiska grundsyn kom att prägla författarskapet. Redan under amerikavistelsen hade hon medarbetat i emigranttidningen Nordstjernan. Hemkommen bidrog hon med kampdikter i arbetarpressen. Genom SAK fick hon kontakt med borgerliga feminister som hjälpte henne och modern till en bättre bostad och hon fick av Amalia Fahlstedt även rådet att sluta med kamplyriken och istället skildra sin egen vardagsmiljö. Hon var också medlem i Tolfterna, ett kvinnligt nätverk som bildats på initiativ av Ellen Key med deltagare från alla samhällsklasser.^[4]^[5]

Maria Sandels författarskap har varit föremål för forskning ur varierande perspektiv.^[6]^[4]

Maria Sandel var under hela livet fattig och ogift. Efter hennes död blev en gata på Kungsholmen uppkallad efter henne, Maria Sandels gränd. Hon är gravsatt på Skogskyrkogården i Stockholm.^[7]

Författarskap

Sandels romaner handlar om kvinnor från arbetarklassen, om klassrelaterade ämnen som strejker och solidaritet, och bifigurerna är ofta människor i samhällets utanförskikt. Hon berör även känsliga ämnen som abort och homosexualitet i sina böcker. Hon är den första kvinnliga författaren som beskriver den proletära vardagen ur ett egenupplevt perspektiv, "köksfönstrets perspektiv".^[3] Förutom en moralisk grundton som var förenlig med samtida kritikers grundsyn innehåller verken uttalad samhällskritik som kan åtföljas av humor och förståelse för mänskliga tillkortakommanden. Moralen i hennes böcker återspeglar den hos arbetarrörelsen vid denna tid, nämligen att eftersträva självkontroll och kämpa mot de lägre drifterna för att uppnå bildning och värdighet.

1908 publicerades Vid svältgränsen och andra berättelser. Familjen Vinge publicerades först som följetong i Socialdemokraten 1909. Den accepterades av Bonniers som bok 1913 efter av förlaget rekommenderade strykningar och bearbetning.^[4] Virveln (1913) skildrade en ung kvinna som börjar arbeta på en fabrik, blir gravid och hamnar slutligen i prostitution. Men starka kvinnor med moralisk kompass skildras också och en insamling för fattiga barn till strejkbrytare knyter an till den aktuella storstrejken 1909. Författaren säger själv att hon vill visa ”hur industrialismen fullständigt kan fördärva ett människoliv”.^[4] Virveln refuserades av Bonniers och hänvisade till det nybildade arbetarförlaget Tidens förlag.^[4]

I de senare romanerna Häxdansen (1919), Droppar i folkhavet (1924) och Mannen som reste sig (1927) har Sandel utvecklats stilistiskt och personskildringen är mer individualiserad. Sandel var inspirerad av bland andra Charles Dickens. Hon var samtida med arbetarförfattaren Martin Koch, vilken som kritiker uttalade sig positivt om hennes författarskap, och de verkar växelvis ha inspirerat varandra.^[4]

Romanerna har haft en kvarstående aktualitet som motiverat flera nya upplagor, senast 2019.

Eftermäle

I september 2021 invigdes en minnessten tillägnad Maria Sandel utförd av Sam Westerholm i Sankt Göransparken på Kungsholmen i Stockholm belägen intill husgrunderna efter de nödbostäder som tidigare fanns där.^[8]

Bibliografi

Vid svältgränsen och andra berättelser : skildringar ur stockholmslifvet. Stockholm: Geber. 1908. Libris 090qg54zxrgb39sr. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SandelM/titlar/VidSv%C3%A4ltgr%C3%A4nsen/sida/III/etext?om-boken
Familjen Vinge en bok om verkstadsgossar och fabriksflickor. Social-demokratens originalföljetong. Stockholm: Fackföreningarnas tryckeriaktiebolag. 1909. Libris 19103455. http://litteraturbanken.se/forfattare/SandelM/titlar/FamiljenVinge1909/info
Virveln. Stockholm: Tiden. 1913. Libris 10909793. http://litteraturbanken.se/forfattare/SandelM/titlar/Virveln/info
Hexdansen. Stockholm: Tiden. 1919. Libris 18151074. http://litteraturbanken.se/forfattare/SandelM/titlar/Hexdansen/info
Droppar i folkhavet. Stockholm: Tiden. 1924. Libris 10910044. http://litteraturbanken.se/forfattare/SandelM/titlar/DropparIFolkhavet/info
Mannen som reste sig. Stockholm: Tiden. 1927. Libris 10910049. http://litteraturbanken.se/forfattare/SandelM/titlar/MannenSomResteSig/info

Kortare texter och medverkan i antologier

"Brudklänningen", Morgonbris, 1904 (0027-1101. ; 1904:1), s. 6, 7, Libris 10129111
"För landet av lidandets törne krönt ...", Morgonbris, 1904 (0027-1101. ; 10 1915:1), s. 6 Libris 10288432

Samlade upplagor och urval

Två röda pennor. [Skärholmen]: Maria Sandel-sällskapet och Karl Östman-sällskapet. 2016. Libris 19949370. ISBN 9789198182811. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SandelM/titlar/Tv%C3%A5R%C3%B6daPennor/sida/I/faksimil - Även verk av Karl Östman.
Arbetarfamiljer i 1910-talets Stockholm : ur Maria Sandels författarskap. [Stockholm]: Maria Sandelsällskapet. 2018. Libris 19lbvg81zrtg9qg6. ISBN 9789198182835 – Faksimil hos Litteraturbanken
"Ni ser mina brev äro kärva som granbark" : Maria Sandels korrespondens 1901-1927 / [redaktör: Arne Högström]. [Stockholm]: Maria Sandelsällskapet. 2020. Libris 8m61j7x86rflj44c. ISBN 9789198182866. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SandelM/titlar/NiSerMinaBrev%C3%84roK%C3%A4rva/sida/3/faksimil?om-boken
Tunga tider - höga tider : dikter om kamp och lust. [Stockholm]: Maria Sandelsällskapet. 2021. Libris bqx9f27988gcj8rr. ISBN 9789198182873
Dikter publicerade i arbetarpressen 1888-1925 / redaktör Eva Bergdahl. [Stockholm]: Maria Sandelsällskapet. 2022. Libris 19lbvg81zrtg9qg6. ISBN 9789198182835. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SandelM/titlar/DikterIArbetarpressen/sida/1/etext?om-boken
När en unge skulle ur boet ; Bland malströmmens virvlar [Elektronisk resurs]. Mix Förlag. utan år. Libris 17949161. ISBN 9789187671654

Källor

Tilda Maria Forselius: Maria G A Sandel i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)

Noter

^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
^ [a b] ”skbl.se - Maria Gustafva Albertina Sandel”. localhost. http://localhost:5285/sv/artikel/MariaSandel. Läst 3 mars 2020.
^ [a b] Forselius, Tilda Maria (20200303). Ingrid Holmquist, Ebba Witt-Brattström. red. Upptäcktresan i vardagens landskap. "Kvinnornas litteraturhistoria, del 2/1900-talet". sid. 89–105
^ [a b c d e f] ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SandelM/presentation. Läst 25 februari 2020.
^ ”Folkbildning som det svänger om”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/QoKmx4. Läst 3 mars 2020.
^ ”Uppsatser.se: MARIA SANDEL”. www.uppsatser.se. https://www.uppsatser.se/om/maria+Sandel/. Läst 3 mars 2020.
^ ”Hitta graven”. Stockholms kyrkogårdsförvaltning. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Skogskyrkogarden/1/12/195/1. Läst 6 mars 2015.
^ Maria Sandelsällskapet: Minnessten

Vidare läsning

Agrell, Beata (2003). ”Gömma det lästa i sitt inre. Fromhet och klasskamp i tidig svensk arbetarprosa”. Ord&Bild 2003:4. Ss. 66–77.
Agrell, Beata (2007). ”In search of legitimacy: class, gender and moral discipline in early Swedish working-class literature”. Faszination des Illegitimen : Alterität in Konstruktionen von Genealogie, Herkunft und Ursprünglichkeit in den skandinavischen Literaturen seit 1800 / (2007.): sid. 103–117. http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=65128. Libris 10899242
Agrell, Beata (2008). ”Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a 1910”. Gränser i nordisk litteratur. IASS XXVI 2006. Red. Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008, I. Ss. 81–90.
Agrell, Beata (2011). "Early Swedish Working--class Fiction (c.1910) and the Literary: The Case of Maria Sandel". Paper written for the NORLIT-conference Literature and Politics in Roskilde Aug. 4–7,2011.
Agrell, Beata. (2014) ”Exempel på romance och melodram i tidig svensk arbetarprosa. Maria Sandel och Karl Östman”. I Liv, lust och litteratur. Festskrift till Lisbeth Larsson. Red. Kristina Hermansson, Christian Lenemark & Cecilia Pettersson. Göteborg & Stockholm: Makadam, s. 145–157. https://gu-se.academia.edu/BeataAgrell
Agrell, Beata (2019). Maria Sandel och folkbildningen : inte bara vett och vetande – bildningens betydelse i Maria Sandels författarskap. Stockholm: Maria Sandelsällskapet. Libris kwq8vc1wh01tb6dk. ISBN 9789198182859. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/AgrellB/titlar/MariaSandelOchFolkbildningen/sida/2/faksimil
Arrbäck Falk, Gunnel (1970). ”Maria Sandel, arbeterska och arbetarskildrare”. Litteratur och samhälle 6, 1970, nr 78,: sid. 3668–3706. 0345-6889. ISSN 0345-6889. Libris 9262271
Borgström, Eva (1979). ”Med en arbetarkvinnas ögon : Maria Sandel, Bland Malmströmmens hvirflar”. Inte bara kampsång : fjorton analyser av arbetarlitteratur (Lund, 1979): sid. 48–56. Libris 9231292
Borgström, Eva: Maria Gustafva Albertina Sandel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Eriksson, Asta (1993). Två romaner, två ståndpunkter av Maria Sandel. Göteborg: Univ., Inst. för litteraturvetenskap. Libris 9219210
Forselius, Tilda Maria (1996). ”Moralismens heta blod : om Maria Sandel”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 3 / redaktion: Margaretha Fahlgren ... (Höganäs : Wiken, Cop. 1996): sid. 145–148. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/MollerJensenE/titlar/NordiskKvinnolitteraturhistoria3/sida/145/etext?&traffslut=lb1591968_134965. Libris 2268255
Forselius, Tilda Maria (1981). ”Själsadeln och de ystra sinnenas rop: om Maria Sandels liv och dikt”. Vardagsslit och drömmars språk / Eva Adolfsson ... (Enskede : Hammarström & Åberg, 1981): sid. 17–51. Libris 3121998
Forselius, Tilda Maria (1981). ”Själsadeln och ystra sinnenas rop: kvinnors liv och kärleksvillkor i Maria Sandels texter”. Vardagsslit och drömmars språk (Enskede, 1981): sid. 17–51. Libris 9232312
Godin, Stig-Lennart (1994). ”Bildningstemats politiska och sociala innebörder. En disciplinerad fabriksarbetarklass i ett socialdemokratiskt perspektiv : Maria Sandel”. Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur (Lund : Lund Univ. Press, 1994) 3),: sid. 123–139. Libris 2195587
Nordström, Ingrid (2005). ”Maria Sandel: Droppar i folkhavet”. Det kommer att gå bra för er : kvinnor i Stockholmsromaner omkring 1920 (2005): sid. 127–151 : ill.. Libris 10088344
Sonnerfeldt, Britt (1987). Kvinnors vardagsliv: Maria Sandels författarskap. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1987:85. Borås. Libris 670429
Wendel, Göran (1995). ”En indignerad sömmerska: Maria Sandel”. Från trettiotal till trettiotal (Stockholm, 1995): sid. 177–188. Libris 9226682