PROFILBARU.COM

	Långholmen
	Långholmen från luften med vy mot nordväst i augusti 2004 Långholmen från luften med vy mot nordväst i augusti 2004
Kommun	Stockholm
Kommunområde	Innerstaden
Stadsdelsområde	Södermalm
Distrikt	Högalids distrikt
Bildad	1933
Antal invånare	125 (2021)
Landareal	36 hektar
Postort	Stockholm

För andra betydelser, se Långholmen (olika betydelser).

Långholmen är en ö i Stockholms innerstad som också utgör en egen stadsdel, bildad 1933. Långholmen är 1 380 meter lång och 405 meter bred och har en areal av 36 hektar. Den är belägen mellan Kungsholmen och Södermalm. Mellan Södermalm och östra Långholmen löper det smala Pålsundet. Långholmskanalen skiljer västra Långholmen från Reimersholme. Västerbron sträcker sig över Långholmen och har här sitt södra landfäste innan den fortsätter till Södermalm. Själva ön kan nås via två broar; Pålsundsbron i öst och Långholmsbron i väst.

Den tidigaste bebyggelsen på Långholmen var Långholmens sjötull. Långholmen var i många år Stockholms fängelseö, här låg fram till 1975 Långholmens centralfängelse och på 1700-talet och tidigt 1800-tal kvinnofängelset Långholmens spinnhus. På ön ligger också Mälarvarvet med anor tillbaka till 1680-talet. Idag innehåller Långholmens gamla fängelsebyggnader bland annat hotell, vandrarhem, värdshus, folkhögskola, förskola, bostäder och lokaler för hantverk. Långholmen har ungefär 125 bofasta individer.

Öns tidiga historia

Långholmen fick sitt nuvarande namn mycket tidigt. Öns namn återfinns första gången i ett bevarat dokument från mitten av 1430-talet och det var förmodligen öns långsmala form som gav upphov till namnet. Ön var på den tiden smalare och har genom landhöjningen och utfyllnader (på södra sidan) blivit något bredare. Det saknas uppgifter om bebyggelse innan Långholmstullen anlades på 1620-talet men spår av mänsklig verksamhet har kunnat beläggas tillbaka ända till 900-talet.^[1] På 1800-talet upptäcktes en silverskatt med tyska mynt, präglade på 900-talet.^[2] En annan historisk tilldragelse var då Gustav Vasa förlade sina trupper på Långholmen innan han intog Stockholm 1523. Fram till 1647 tillhörde Långholmen kronan, då donerade drottning Kristina ön till Stockholms stad.

"Charta öfwer Långhollmen, Belägen Norr om Södermalms Wästra ända." Upprättad av stadsingenjören Hieronymus von der Burg den äldre i oktober 1782.

Tullen, fängelsetiden och sommarnöjen

I och med tillkomsten av Lilla tullen inrättades den första statliga institutionen på Långholmen. Tullhandlingar från Långholmen finns bevarade sedan 1624, men en konkret tullbyggnad nämns först 1651.^[3] År 1752 flyttade sjötullen in i ett eget hus, Stora Henriksvik, och 1785 till en stenbyggnad som idag kallas Sjötullen. 1857 lämnade den siste tullaren sjötullen på Långholmen.^[4] Nästa statliga institution som kom till ön var Långholmens spinnhus som öppnade sin verksamhet 1724 i den om- och tillbyggda malmgården Alstavik. Alstavik var en palatsliknande byggnad som hade uppförts år 1649 av bryggmästaren Jochum Ahlstedt.^[5] Fängelseverksamheten skulle prägla öns historia fram till 1975, då de sista fångarna flyttades. 1982 revs en del av anstaltens byggnader och under 1990-talet renoverades husen som blev kvar. Sedan 1989 finns på ön bland annat hotell, vandrarhem, värdshus och Långholmens folkhögskola.

På västra delen av ön ligger Karlshälls gård från 1838, ursprungligen uppförd som bostad för Långholmsfängelsets byggnadschef Carl Modéer. Under sin nästa ägare, brännvinsfabrikören Lars Olsson Smith blommade Karlshälls gård upp och flera nya byggnader tillkom.^[6] Långholmens västra udde som kallas Sofieberg var alltid i privat ägo, här byggdes sommarnöjen på 1880-talets slut. Några av dem finns fortfarande kvar.

Övriga anläggningar

På Långholmens sydöstra udde finns det anrika Mälarvarvet, även kallat Långholmsvarvet. Varvsverksamheten började redan 1685 som ett skutskepparvarv och är därmed den äldsta kvarvarande verksamheten på ön.^[7] År 1985 firade man 300-årsjubileum. Runt varvet växte det upp några byggnader som Fördärvet, Långa raden med Röda stugan samt Ingenjörsvillan och Stenhuset.

År 1935 invigdes Västerbron som sedan dess delar ön i två halvor. Västerbrons enorma södra bågspann tar ett mellansteg på Långholmen innan bron fortsätter som en rak bro med en kort bågbro över Pålsundet till Södermalm. Som fotgängare är det möjligt att från ön ta sig upp till Västerbrons båda trottoarer, vilket uppskattades av långholmsborna när bron var ny: nu kunde man gå till fots över till Kungsholmen istället för att ta båt.^[8]

Direkt öster om Pålsundsbron vid Mälarvarvsbacken 2 ligger Sjömansskolan. Det är en gymnasieskola, som utbildar sjöfartspersonal. Skolan är en friskola och ger en utbildning inom energiprogrammet, inriktning sjöfartsteknik. Skolan har en kapacitet på maximalt 180 elever. Till skolan hör även fartyget M/S Polfors som ligger förtöjd intill Söder Mälarstrand.

Fritidsön

Långholmens koloniträdgårdar är ett område med odlingslotter och koloniträdgårdar mellan Karlshälls gårds "Grindstugan" och det forna Långholmens centralfängelse. Långholmens koloniträdgårdar har sin historiska början i ett odlingsland som anlades 1834 intill Knapersta av kommendanten vid fängelset, och 1835 fick fler fängelseanställda möjlighet att odla i egna täppor. År 1983 bildades "Långholmens koloniträdgårdar" som idag (2009) förfogar över 66 lotter.

Sedan 1880-talet har Stockholms stad anlagt ett parkområde på Långholmens östra del, Långholmsparken. När parken var färdig på 1930-talet omfattade den en yta på 113 700 m².^[9] På Långholmsbergets krön hade sedan 1940-talet spelats friluftsteater i en amfiteater. Teatern blev mycket populär och fick förstoras i omgångar. 1955 hade den slutligen plats för 3 500 personer i teatern som fogar sig in i omgivningen på ett naturligt sätt. Under 1917 skapades två badplatser längs norra stranden, en för män och en för kvinnor. Dagens Långholmsbadet anlades på 1980-talet och längre österut finns Långholmens klippbad som ursprungligen var dam- och barnbad.^[10]

Sedan fängelseverksamheten upphörde på 1970-talet har även den västra delen av ön blivit tillgänglig för allmänheten. Numera leder en hophängande strandpromenad runt hela ön. Längs Långholmens södra strand ligger flera båtklubbar och fritidsbåtarna har sina liggplatser längs Pålsundet och Långholmskanalen. På sommaren upplåts en del av båtarnas vinterplatser för husvagnscamping. Året runt dras många turister till ön, vilka bor på vandrarhemmet och lågprishotell som inrättats i de gamla fängelsebyggnaderna.

Långholmsbadet.
Långholmsparken.
Pålsundet.
Det brända trädet och JAS-minnet.

Haveriet av Jas 39 Gripen

På Långholmen havererade ett Jas 39 Gripen den 8 augusti 1993 vid en flyguppvisning under Vattenfestivalen. Orsaken var att flygplanet hamnade i ett läge där strömningen runt vingarna inte påverkades av roderutslagen, något man tidigare bara trott var teoretiskt möjligt. Piloten sköt ut sig och klarade sig oskadd. En person på marken fick brännskador. På haveriplatsen, strax nedanför Västerbron, står numera JAS-minnet, ett konstverk av konstnären Thomas Qvarsebo till minne av haveriet. Skulpturen är utförd i rostfritt stål och föreställer en papperssvala med spetsen i marken. Intill fanns ett träd som bar spår av branden och hettan som uppkom i samband med störtningen. Trädet togs ned 2011.

Byggnader på Långholmen i urval

I alfabetisk ordning.

Namn	Byggnadsår	Byggnadstyp	Byggherre	Arkitekt	Byggnadens korthistoria	Övrigt
Alstavik	1670	Malmgård	Jochum Ahlstedt	Okänd	Om- och tillbyggd för Långholmens spinnhus	Ursprungsbyggnaden ingår i en konferens- och värdshusrörelse
Centralvakten	1859	Kasern	Fångvårdsstyrelsen	Carl Fredrik Hjelm	Ombyggd till på centralvakt 1880-talet	Idag finns där förskolan "Centralvakten".
Kronohäktet	1867	Cellfängelse	Fångvårdsstyrelsen	Carl Fredrik Hjelm	Om- och tillbyggnader på 1860-talet	Idag finns där Vandrarhem och lågprishotell
Direktörsvillan	1914	Villa	Fångvårdsstyrelsen	Gustaf Lindgren	Användes som representationsbostad för fängelsedirektören	Idag privatbostad
Fasta paviljongen	1915	Cellfängelse	Fångvårdsstyrelsen	Förmodligen Gustaf Lindgren	Renoveringar och tillbyggnader 1990 och 2007	Idag finns där Långholmens folkhögskola
Fyrkanten	1780-tal	Stall m.m.	Långholmens spinnhus	Okänd	På 1880-talet ombyggd för vaktstyrkan	Idag finns där lägenheter och utställningslokaler
Fördärvet	1743 (påbörjad)	Bostadshus	Långholmsvarvet	Okänd	Krog på 1800-talet	Idag privatbostad
Gråbo eller Nya bostadshuset	1924	Bostadshus för fängelspersonalen	Fångvårdsstyrelsen	Gustaf Lindgren	Renoveringar på 1980-talet	Idag privatbostäder
Karlshälls gård	1838	Malmgård	För fängelsets byggnadschef Carl Modéen	Tillbyggnader Magnus Isæus	Senare ägare bl.a. Lars Olsson Smith	Idag restaurang och konferensanläggning
Långholmens centralfängelse	1880	Cellfängelse	Fångvårdsstyrelsen	W.T. Anckarsvärd	Byggnaden revs 1982
Långholmens spinnhus	1724 inflyttning i Alstavik	Spinnhus (kvinnofängelse)	Kommerskollegiet, Fattigvårdsstyrelsen	Okänd, flera arkitekter	Tillbyggnader 1746, 1818, från 1825 centralfängelset	Idag lokaler för ett trettiotal konstnärer
Riddarhuset	Före 1730-tal	Fängelsekyrka	Långholmens spinnhus	Okänd	Flera om- och påbyggnader för fängelsets vaktstyrka	Idag privatbostäder
Stora Henriksvik	1690-1700	Tullstation	Stockholms stad	Ombyggd genom J.E. Carlberg	Efter 1785 tullvaktbostad	Idag café och Bellmansmuseum
Stora och Lilla Knapersta	1700-tal (Lilla K.) 1830-tal (Stora K.)	Bostad	Immanuel Nobel d y (Stora K.)	Okänd	Efter 1860-tal bostad för underofficerare med familjer	privatbostäder och lokaler för småhantverk.
Sjötullen	1764	Villa	Olof Bäckelin	Okänd	Mellan 1785 och 1857 plats för Långholmstullen	Idag privatbostad
Sofieberg	1800-talets slut	Område med flera sommarnöjen	Okänd	Okänd	Ett hus bevarad, några hus är rivna	Idag sommarhus
Tvättstugan	1882	Tvättstuga	Långholmens centralfängelse	Okänd	Renoverat på 1980-talet	Idag snickeriverkstad
Underofficershuset	1762	Fängelsets tvätt- och bagarstuga samt brygghus	Långholmens spinhus	Okänd	Ombyggd på 1880-talet för vaktstyrkan och underofficerare	Idag bostadshus

Se även

Referenser

Noter

^ Kleberg (1990), s. 19
^ Informationskarta utgiven av Långholmens vandrarhem
^ Kleberg (1990), s. 24
^ Kleberg (1990), s. 23
^ Landell (1992), s. 36-37
^ Lindberg (1985), s. 74
^ Uppgift enligt Stockholmskällan
^ Kleberg (1990), s. 238
^ Asker (1986), s. 50
^ Kleberg (1990), s. 81

Tryckta källor

Asker, Bertil (1986). Stockholms parker : innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia 2 (1). Stockholm: Liber Förlag. Libris 513277. ISBN 91-38-90732-1
Landell, Nils-Erik (1992). Stockholmskartor (1:a upplagan). Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7237012. ISBN 91-29-61681-6
Carl-Johan Kleberg, red (1990). Långholmen: den gröna ön. Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Kommittén för Stockholmsforskning. Libris 7593231. ISBN 91-7031-019-X
Birgit Lindberg (1985). Malmgårdarna i Stockholm (1:a upplagan). Stockholm: LiberFörlag. Libris 7268833. ISBN 91-38-90418-7. https://web.archive.org/web/20100820195150/http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/titlar-allmanlitt/m/Malmgardarna-i-Stockholm-ISBN-9789127354272/

Vidare läsning

- faror för staten av svåraste slag : politiska fångar på Långholmen 1880-1950. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 230 Årsbok för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 1400-3392 ; 2012. Stockholm: Stockholmia. 2012. Libris 12731984. ISBN 978-91-7031-251-9
Hansson Chronwall, Jöns. En bok till varning för dem som gå fria. Vaktkonstaplars och fängelsedirektörers berättelser om llfvet på Långholmen, märkvärdiga bofvars karaktärer, rymningsförsök m.m. Till slut : Sveriges skarprättare, hr Dalman, med bödelsyxan och hans porträtt samt stupstocken i slutet af boken. Stockholm,: Svenska Vis- och småskriftsförlaget. Libris 10158398. Arkiverad från originalet den 8 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110308011644/http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1. Läst 30 december 2015 Arkiverad 8 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.
Lamroth, Annika; Björkén, Anne-Lie (1990). Kåkfarare : fängelselivet på Långholmen 1946-1975. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 91. Stockholm: Komm. för Stockholmsforskning. Libris 7593229. ISBN 91-7031-017-3
Rosberg, Algot (1918). Amalthea (1.-7. uppl.). Stockholm: Axel Holmström. Libris 1177490. https://runeberg.org/aramalth/
Stern, Alfred (1917). Långholmsfångar : värklighetsskildringar. Stockholm: Axel Holmströms förlag. Libris 1659076
Truls Näfverskäppa (1894). En tryckfrihetsfånges Långholmsminnen upptecknade. Stockholm. Libris 8692487