Lunda kyrka är en kyrkobyggnad i Lunda socken i Sigtuna kommun i Uppland. Kyrkan tillhör Skepptuna församling och ligger väl synlig från länsväg 273 mot Almunge. I socknen låg Attundalands tingsplats där man samlades till ting och handel fram till 1400-talet och konkurrerade med Sigtuna som marknadsplats.
Föregående kyrkobyggnad
Nuvarande kyrka har haft en äldre föregångare på samma plats. Ett belägg är den välbevarade dopfunten från 1200-talet. Ett annat belägg är att "Lundatolfts kyrka" omnämns redan år 1303 då ärkebiskop Nils Allesson visiterade kyrkan. Ytterligare ett belägg är att sakristian av sten är kyrkans äldsta del som troligen tillbyggdes en träkyrka under slutet av 1300-talet.
Nuvarande kyrkobyggnad
Nuvarande kyrkobyggnad är en salkyrka av gråsten som uppfördes under första hälften av 1400-talet. Långhuset har en rektangulär planform och är indelat i tre stjärnvälvda travéer, varav koret utgör det östligaste. Norr om koret ligger en sakristia och vid långhusets sydvästra sida finns ett vidbyggt vapenhus. Att sakristian är uppförd före långhuset, antyder bland annat sakristiedörrens låga höjd. Sakristian har ett ursprungligt valv vars ribbor har fyrsidig genomskärning. Valvets byggnadsstil antyder att sakristian knappast är äldre än från slutet av 1300-talet. Långhuset uppfördes under förra delen av 1400-talet och troligen byggdes murarna till full höjd innan tegelvalven uppfördes. Valven liknar mycket tegelvalven i Skepptuna kyrka och tillkom troligen någon gång under åren 1430–1450. Valven ligger inte i förband med murarna utan vilar på väggpelare. Vapenhuset uppfördes troligen på 1500-talet och därefter genomfördes inga fler utbyggnader. 1804 höggs kyrkfönstren upp till sin nuvarande storlek. Västra fönstret behöll dock en äldre form som möjligen är den ursprungliga. Ytterväggarna belades med puts någon gång efter 1600-talet. 1949 fick yttertaket en skifferbeläggning som ersatte tidigare beläggning av träspån. Kyrkan restaurerades 1897. Inredningens ursprungliga färg togs åter fram 1937. Samtidigt breddades bänkarna och gjordes bekvämare. Invändigt är kyrkan vitkalkad och har aldrig haft några målningar.
Inventarier
Orgel
| Huvudverk I |
Svällverk II |
Pedal |
Koppel
|
| Rörflöjt 8' (1897) |
Fugara 8´ (1897) |
Subbas 16´ (1897) |
I/P
|
| Principal 4' |
Gedackt 8' |
Pommer 4' |
II/P
|
| Waldflöjt 2' |
Principal 4' |
|
II/I
|
| Sesquialtera II |
Koppelflöjt 4' |
|
| Mixtur III 1 1⁄3' |
Cymbel II
|
|
Dulcian 8'
|
|
Tremulant
|
|
Crescendosvällare
|
[1]
Omgivning
- Omgivande kyrkogårdsmur hade en stiglucka som revs 1824 och ersattes med nuvarande grindstolpar. 1926 byggdes kyrkogården ut åt väster. Ett litet gravkapell i norra kyrkogårdsmuren uppfördes 1949.
- Sydväst om kyrkan står klockstapeln som uppföres 1701 och försågs redan då med träpanel. Storklockan anses vara gjuten omkring år 1400. En inskrift berättar att gjutarmästaren var Henrik från Stockholm.
- Söder om kyrkan ligger Ängeby gård.
Bildgalleri
-
Kyrkorum mot väster
-
Predikstol
-
Dopfunt
-
Klockstapel
Referenser
Tryckta källor
- Lunda kyrka, Ingeborg Wilcke-Lindqvist, Upplands kyrkor, Ärkestiftets stiftsråd, 1952, Libris 1666373 ; 48
- Våra kyrkor, sidan 52, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
- Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, sidorna 163 - 164, Ulf Boëthius (Text), Monica Eriksson (Teckningar), Länsstyrelsen i Stockholms län, 1980, ISBN 91-38-04976-7
Webbkällor
Noter
Vidare läsning
Externa länkar
