Detta är en lista över olika basinkomstmodeller (samt besläktade system och pilotförsöksvarianter) - utifrån geografi, utformning, finansiering osv. Det är modeller som har prövats, mer eller mindre, och sådana som endast har föreslagits. Listan är ett komplement till huvudartiklarna om basinkomst och negativ inkomstskatt. Modellerna kan i praktiken kombineras på flera sätt. Exempelvis kan en nationell basinkomst, eller negativ inkomstskatt, finansieras med större eller mindre bidrag från konsumtionsskatt (moms), penningreform, miljöskatter, landskatt etc. Nivån på basinkomsten (eller den negativa skatten), tillsammans med finansieringen, om "experimentet" är nationellt eller lokalt eller något annat, exakt vilka som omfattas, ifall systemet kombineras med platt skatt, om socialförsäkringarna blir kvar eller ej, hur ofta utbetalningen sker - är exempel på faktorer som sammantaget ger modellen dess specifika karaktär.[1] Kontantstöd med villkor (engelska: Conditional Cash transfers), system baserat på kryptovalutor samt EITC, som är besläktat med negativ inkomstskatt, är också med i listan.
Ljusblå färg anger att faktorer såsom utformning, geografi, mottagargruppens omfång eller nivån som står i fokus. Det vill säga det mesta runt basinkomst utom finansieringen. Även EITC, ett existerande system för fattigdomslindring som är besläktat med negativ inkomstskatt har i tabellen ljusblå färg.
Grå färg anger att fokus snarare ligger på finansieringen. Exempelvis med moms, landskatt eller platt skatt.
Grön färg är modeller med grön finansiering, men även basinkomst ur ett tillväxtkritiskt perspektiv.
Rosa färg är basinkomst finansierad genom offentlig penningutgivning alternativt genom demurrage.
Gul färg är basinkomst finansierad genom privat insamling (crowdfunding).
Ljusbrun färg är basinkomst och kontantstöd, oftast med ett eller flera villkor, i fattiga länder, katastrofområden och flyktingläger.
Orange färg är basinkomst, och liknande, i kryptovalutor och energikrediter.
...........................
Utifrån
O.s.v.
Systemet innehåller vanligtvis en brytpunkt, vad gäller marginaleffekter, då "bidraget" är helt utfasat. Om löneskatten ökar i den punkten och det är platt skatt både under och över brytpunkten kan dock systemet även innebära samma marginaleffekter oavsett löneinkomst.
Idén utvecklades först av den brittiska ekonomen Juliet Rhys-Williams på 1940-talet. Dock var det först i och med Milton Friedmans Capitalism and Freedom från 1962 som begreppet blev känt för allmänheten.
Historiska
Juliet Rhys-Williams (1898 – 1964), brittisk skribent och politiker som förespråkade en integrering av skatte- och bidragssystem, och som ställde sig i opposition till Beveridge report, är den som anses ha myntat begreppet.[2] Hon influerade bland annat Milton Friedman och James Meade, som tillsammans med ett flertal andra ekonomer tog ställning för idén under 1960-talet.
Nutida
Christian Engström, Guy Sorman[3]
Böcker
Exempel på aspekter
Under 1920-talet uppstod en kortvarig debatt om basinkomst i England, liksom även om bankreform. Kväkaren Dennis Milner och Clifford Hugh Douglas var två huvudfigurer. Dessförinnan hade bara sporadiska förslag lagts i riktning mot basinkomst. Under 1960- och 1970-talet diskuterades både basinkomst och negativ inkomstskatt i USA och Kanada. Den europeiska debatten i inspirerades i viss mån av den amerikanska och inleddes under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal.
Philippe Van Parijs, Carole Pateman, Lars Ekstrand, Karl Widerkvist, Katja Kipping, Charles Murray.
Exempel
Artiklar
Andreas Bergh
Thomas Paine
Nutida Bruce Ackerman, Anne Alstott
1. Philippe Van Parijs förslag
Philippe Van Parijs har föreslagit en EU-dividend på 200 euro till alla medborgare i EU, eller euro-zonen, finansierat av "EU-moms".
2. QE for the people
Som respons på Europeiska centralbankens uttalade plan att injicera 60 miljarder euro i månaden under 18 månader - till det finansiella systemet - publicerade 19 ekonomer i maj 2015 en artikel i Financial Times, där de argumenterade för att det vore bättre om dessa pengar delades ut direkt till medborgarna i eurozonen istället.
QE for People-kampanjen
Kampanjen stöds av ett flertal organisationer, däribland New Economics Foundation (NEF) och nationella organisationer för basinkomst och bankreform.[4]
Tadashi Okanouchi, japansk professor, menar också att en global basinkomst skulle vara bra av flera skäl. Bland annat skulle miljöförstöringen minska liksom även den demokratiska passiviteten och den ekonomiska grunden för patriarkatet skulle tunnas ut..[5]
USA och Kanada Lokal negativ inkomstskatt prövades i USA och Kanada under 1960-tal och 1970-tal.
Afrika och Asien Under 2000-talet har pilotförsök bland annat genomförts i Otjivero (Namibia) och ett antal byar i Indien.
Sydamerika I byn Quatinga Velho, Brasilien, pågår ett basinkomstprojekt finansierat med crowdfunding.
För fler exempel se artikeln "lokal basinkomst".
Milton Friedman, A.B. Atkinson
Marc de Basquiat
Roland Duchâtelet, Götz Werner [6]
Clifford Hugh Douglas
Michael Rowbotham, Richard C. Cook, Tero Auvinen.
I avhandlingen "On Money" (2010) resonerar Tero Auvinen kring basinkomst, bankreform i form av offentlig penningutgivning och demurrage.
Basinkomsten i Iran
Iran införde som första land i världen en nationell basinkomst under hösten 2010. Den betalas ut till alla medborgare och ersätter de subventioner av bränsle och andra förnödenheter som landet haft i årtionden för att minska klyftorna och fattigdomen. Se Basinkomst i Mellanöstern.
Basinkomst och nerväxt
Nerväxt (engelska: degrowth) är en grön, antikapitalistisk och tillväxtkritisk rörelse och politisk-filosofisk inriktning. Basinkomst är en trygghetsreform som diskuteras inom diskursen. [8]
Basinkomst till flyktingar i Turkiet
Ett storskaligt projekt med basinkomst till flyktingar i Turkiet, finansierat av EU, påbörjades 2016. Projektet ger en miljon flyktingar betalkort som fylls på månatligen. Beslutet var en del av EU:s uppgörelse med Turkiet om att tygla flyktingströmmen till Europa. Betalkortet går att använda för köp av mat, boende, skolgång och sjukvård i Turkiet.
International Union for Land Value Taxation ("The IU") är en internationell paraplyorganisation för förespråkare av landskatt. I Norden har Enhet, ett svenskt politiskt parti, och den danska tankesmedjan Syntesetanken, tagit ställning för basinkomst ihop med landskatt. Bland enskilda förespråkare kan den brittiske författaren James Robertson nämnas.
Finska pilotförsöket [9]
Länder med EITC (och liknande system)
Mein Grundeinkommen
Mein Grundeinkommen är ett tyskt basinkomstprojekt. Den 4 januari 2017 hade drygt 47000 personer bidragit och tillsammans finansierat basinkomst på 1000 euro per månad i ett år för 70 personer. [10]
Inom kryptovalutarörelsen finns system där basinkomst är inbyggda i konceptet.