Kvistofta socken i Skåne ingick i Luggude härad , med en del före 1927 i Rönnebergs härad ,, ingår sedan 1971 i Helsingborgs kommun och motsvarar från 2016 Kvistofta distrikt .
Socknens areal är 20,36 kvadratkilometer varav 20,20 land.[ 1] År 2000 fanns här 6 627 invånare.[ 2] Tätorterna Rydebäck med Rydebäcks gård, Vallåkra , huvuddelen av tätorten Gantofta samt kyrkbyn Kvistofta med sockenkyrkan Kvistofta kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Halva socknen, östra delen, låg fram till 1930 i Rönnebergs härad .
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kvistofta församling och för de borgerliga frågorna bildades Kvistofta landskommun . Landskommunen uppgick 1952 i Vallåkra landskommun som 1971 uppgick i Helsingborgs kommun .[ 2] Församlingen utökades 2010.[ 3]
Före 1927 låg en del av socknen i Rönnebergs härad . Häradsdelen hade en areal av 10,02 kvadratkilometer, varav 9,96 land.[ 4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Kvistofta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län , fögderier , tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Luggude härad . De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet , Rönnebergs kompani och Skånska husarregementet , Fjerrestads skvadron, Billesholms kompani.[ 5]
Geografi
Kvistofta socken ligger söder om Helsingborg med Öresund i väster och Råån i nordost. Socknen är en odlad slättbygd.[ 6] [ 1] [ 7]
På 1800-talet omfattade socknen byarna Kvistofta , Södra Vallåkra , Gantofta , Katslösa, Rya och Olstorp.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kvistofta socken 1571-2000
År
Invånare
1571
1411
1620
1421
1699
3501
1718
3951
1810
704
1820
803
1830
1 015
1840
1 114
1850
1 295
1860
1 372
1870
1 481
1880
1 439
1890
1 326
1900
1 530
1910
1 605
1920
1 525
1930
1 615
1940
1 389
1950
1 361
1960
1 495
1970
3 532
1980
6 694
1990
6 564
2000
6 627
1 Beräknad folkmängd
Sliprännor i en klippa vid Gantofta
Fornlämningar
Boplatser, lösfynd, en dös och tre gånggrifter från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravhögar . Vid Gantofta finns en klippa med sliprännor .[ 6] [ 8] [ 9] [ 7]
Namnet
Namnet skrevs 1351 Quistofthä och kommer från kyrkbyn. Efterleden är toft , 'tomt'. Förleden kan innehåller kvist och syfta på en utskjutande del av en ås vid kyrkan.[ 10] .
Se även
Referenser
Noter
Tryckta källor
Ulfsparre, Anna Christina, red. (2010). Helsingborgs historia, del VIII:1 : Landsbygden . Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 978-91-633-6369-6
Ulfsparre, Anna Christina, red. (2012). Helsingborgs historia, del VIII:2 : Arbete, fritid och politik på landsbygden kring Helsingborg . Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 978-91-633-6369-6
Externa länkar