Kovland är en tätort i Sundsvalls kommun. Kovland ligger i Sättna distrikt (Sättna socken) längs Sättnaån i Sundsvalls kommun nordväst om staden.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kovland 1960–2020[4][5]
|
|
År
|
|
|
Folkmängd
|
Areal (ha)
|
1960 |
|
188 |
¤ |
1965 |
|
260 |
|
1970 |
|
272 |
|
1975 |
|
257 |
|
1980 |
|
229 |
|
1990 |
|
420 |
41 |
1995 |
|
442 |
46 |
2000 |
|
449 |
46 |
2005 |
|
476 |
48 |
2010 |
|
486 |
48 |
2015 |
|
485 |
58 |
2020 |
|
464 |
60 |
Anm.: Ny tätort 1965, 2023 sammanvuxen med Östanå ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare
|
Samhället
I Kovland finns bland annat en livsmedelsbutik, pizzeria, kiosk, frisörsalong och fiskebutiken Storfiskare.se. I orten ligger även Sättna kyrka och Vallens skola, Sundsvalls äldsta skola från 1880 och som också blev Sveriges första miljöskola vid nyinvigningen 1996.
Näringsliv
Kovland är en ort som traditionellt dominerats av jord- och skogsbruk samt annan småföretagsamhet. Idag pendlar de flesta invånare till arbeten i Sundsvall eller Timrå.
Idrott
På orten verkar Kovlands IF, en förening grundad 1903 som under åren har fostrat många framstående utövare i olika sporter. Mest kända är kanske Per-Arne Ytterström (svensk mästare i brottning 1959), Arja Hannus, världsmästare i orientering och skidorientering, Annika Zell världsmästare i skidorientering, Magnus Löfstedt världsmästare i skidorientering, Erik Svensson, svensk mästare och landslagsman i orientering, Ann Larsson svensk mästare och landslagsåkare i skidorientering, Karin Ring med flera, flerfaldiga SM-vinnare i Varpa. År 2000 bildade Ishockeysektionen en egen förening som har namnet Kovlands Ishockeyförening.
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 118 i pdf:en
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114235902/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016.
Externa länkar